Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Liiml.
Lunda. 541
mil från jernvägstationen Hallsberg, och
består af 1 mant. Rödkulla eller Lund,
samt V2 mant. underlydande; en
stång-jernshammare med
franch-comté-härd,uppförd 1860 vid ett vattenfall nära gården,
en spikhammarstock med 3:ne hamrar
och en såg. Vid bruket finnas bostäder
för de till bruksdriften erforderliga
smeder. Landtegendomens areal utgör 80
tunnl., 6 kappl. åker, 72 tunnl. 12 kappl.
äng, under eget bruk, samt 460 tunnl.
21 kappl., skog och hagmark förutom
torparejord. Åkerjorden består till
största delen af mylla på lerbotten, ängen
är bördig hårdvall och belägen utmed
sjö och en rinnande å. Onera till
kronan och kommunen utgöra omkring 200
rdr rmt. Tröskverk för vattendrift finnes.
Lund. Ett halft mtl skatte-rusthåll uti
Hofsta socken af Örebro härad och län,
egdes 1861 af herr II. A. Abelin. Hit
förflyttades 1858 länets lägre
landtbruksskola från Säbylund uti Kumla socken;
12 frilärlingar undervisas här årligen, af
hvilka hälften efter 2:årig lärokurs hvarje
år utgått. Ar 1860 beslöt
hushållningssällskapet att tillsvidare af egna medel
betala för skolan till Lunds egare 1,000
rdr. Hemmanet Lund tax. 1861 till 6,885
rdr och utgjorde, med 2% skatte Yæta,
3/4 Hesselby, ett gods, tax. till 22,431
rdr rmt.
Lunda. Konsistorielt pastorat af l:sta
klassen, hörande till Nyköpings Westra
kontrakt och Strengnäs stift, utgöres af
Lunda, modersocken, och Kila, annex,
(men som, enl. kongl, bref af den 7 Juni
1860, komma vid inträffande ledighet
att utgöra särskilda pastorater).
Hemmantalet är 732%4 mant. och
folkmängden 3,439 personer. — Lunda socken,
belägen uti Jönåkers härad och
Nyköpings län, 10% mil från Strengnäs, 11/2
mil vester från Nyköping — vid 90 fots
höjd öfver hafvet — mellan Tunaberg i
sydost, Tuna i öster, Stigtomta och på
ett ställe sjön Yngaren i norr, Kila i
vester, Qvarsebo af Linköpings län i
sydvest, upptager med lJ/4 mils längd
från norr till söder, och mils bredd,
en areal af 17,126 tunnl. (18,699 tunnl.
efter Tham), af hvilka 1,851 äro insjöar.
Belägenheten är uti en dalsträckning
omkring Jäders eller Wirån, som har sitt
ursprung i Östergötland och vid
Nyköping faller ut i en fjärd af hafvet. När-
mast vattnet å ömse sidor af ån, äro
sidlända ängar, samt dernäst något högre
belägna åkrar, omvexlande med smärre
kullar. Ät norr stiger landet sakta och
öfvergår till temligen platta skogsmarker,
med kärr, hvarur bäckar gå dels
sydostligt till ån, den största från
Skogs-och Rinkebysjöarne, dels nordligt gcnoni
Stigtomta till Yngarn. Söder om ån går
stora bergsåsen fram, brant som vanligt
mot dalgången, mera jemnhög åt södra
sidan, till 224 fots höjd, men oländig,
kärrfylld och genombruten af små
vattendrag. Rådande jordmån är dels lera,
dels lermylla, dels mojord. Socknen,
som år 1805 beboddes af 1,212 och
1860 af 1,471 personer, består af 2929/64
mant. sk., 4% mant. kr., 9V2 mant. fr.,
taxerade 1861 till 265,100 rdr rmt. \\
Norrtorpet, V4 Hällfallet höra ock till
denna socken, men föras i jordeboken
under Kila socken. Enligt 1825 års
jordebok finnas här två qvarnar, 5 ängar,
16 utjordar och 120 torp. Ordinarie
räntan är 480 rdr 44 sk. 4 rst.
krono-värdi. Näringar äro åkerbruk, ängs- och
skogsbruk m. m. Lunda cum annexa
in præpos. Nicopensi förekommer omkr.
1314. Kyrkan är af sten, ombyggd
1766—70, under namnet Prins Gustaf,
har altartafla af Hörberg. Folkskolan,
öppnad 1826 på Lorensberg, är stiftad
af kyrkoherden i Tuna H. Nylén.
Gårdar och byar: 1 maut. fr. Grofva, 1 sk.
Gräfsta, 1 Gällersta, egas af öfverjägmästaren
C. G. Strandberg.— 1 V2 Bakersta, 1I4
Dröm-torp, egas af kammarherren N. A. Wattrang. —
1 Fröberga, V2 Kärsta, egas af en bonde. —
1 mant. Jäder, tax. till 9,000 rdr; 2 maut.
Jä-der; 1 mant. Kjulshammar. — 2mant. Tybble,
tax. till 15,000 rdr, eges af en åbo. — 11
Törsta, tax. till 9,300 rdr, eges af prosten
Fröberg. — 1 mant. Akelsta, tax. till 11,100 rdr,
reduceradt från Lars Nilssons arfvingar, eges,
jemte 1 Sochorn, ,/4 Uggeltorp, af brukspatron
C. 11. Ekstrand. — t/2 Bögeltorp, 2 Walla,
egas af öfverste A. Ammilon. — 1 Skjena, eges
af medicinalrådet Tingstadii stiftelse. Dessa
egendomar upptaga hälften af socknens
taxeringsvärde. Byn Tybble har varit upplåten 1640
åt bröderna Gillius och Hubert de Besehe, som
å dess och Wallby bys egor, vid en bäck, som
söder ifrån inlöper i Hansjön, anlade en
masugn. — 1 mant. Ilälla och 2 mant. Rällinge
äro tvenne utarrenderade kronohemmau, hvaraf
för förstnämnda arrendcafgiften uppgår till cirka
1,204 rdr och för det sednare till c:a 1,376 rdr
rmt. — 1 mant. Kråklunda är urgammalt
kyrkoherdeboställe; 3/4 Töresta, militiæ-hemmaii. —
Öfriga hemmanens namn äro: Enstorp, Fröberga,
Gjefle (med gästgifvaregård), Gjällerstad, Giberga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
