- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
559

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lybeck.

Lyeke. 559

rdr rmt. — 2 mant. sk. ÅJcarp; x/z ins.
Brunstorp; l3/lfi ins. Sextorp. — Adress: Hörby.

Lybeck. Ett halft mantal frälse uti
Rommelanda socken, Inlands Södra
härad af Bohus län, utgör med 1/2
Ille-kärr, ett gods, tax. till 15,000 rdr rmt
(hvaraf 6,000 rdr för Lybeck), som
egdes 1861 af hr D. Berg. Lybeck
förbyttes från kronan till frälse 1682 af
generalmajoren och landshöfdingen Sven
Rauk; tillhörde 1825 grosshandlanden
Wennerholm.

Lybergs hög, beryktad för sina
landsting och hyllningar af de danska
konungarne alltifrån Waldemar Seir till
Christian IV år 1584, förmodades länge
vara den mil norr om staden Lund
belägna s. k. Sliparebacken; men, enl.
sednare forkningar, skrifver Rudbeck,
lärer det dock hafva blifvit utredt, att
så ej förhåller sig, utan har Lybergs hög,
såsom af gamla handlingar finnes
uppgifvet, legat vid S:t Helenas kyrka, men
blifvit planerad, sedan kyrkan förfallit
och blifvit nedbruten. Denna hög
förekommer 1296 under benämningen
Leer-bäcks höj. (Af Chytræus uppgifves
högen blifvit kallad Libers hög af det
tvska Liebe, kärlek, såsom det mest
älskade, emedan här skall först varit ett
hedniskt pantheon och sedan en christen
kyrka åt alla helgon). 1389 kallades
den I.oebe.rs högh, omkring 1450
Tre-loyeborg, vid reformationstiden
Trælæye-bardzhöi (Treleyonborgshög), med
anledning af det danska riksbaneret med 3
lejon i vapnet, hvilket öfverräcktes
konungen af erkebiskopen. Högen har ock
blifvit kallad Trolleborgs, till hvilken
benämning sägnen förmäler såsom
anledning, att barnen efter jätten Finn,
hvilken blef förvandlad till sten i Lunds
kraftskyrka, här fått sin lägerplats (så
vida icke härmed menas en längre i
norr belägen större hög). Såsom
anledning till namnet Sliparebacken, söker
Rudbeck, i Sveriges städer, sidan 238,
II del., 2 haft., göra det troligt, att den
under medeltiden blifvit kallad S:t
Li-borii-backen, och namnet sålunda i en
okunnig menighets mun lätteligen
förändrats. Men hvartill denna gissning,
om, hvad Sjöborg anförer, sidan 30 i sin
Nomenklatur, att bäcken bredvid blifvit
kallad Sliparebäcken, deraf att skörde-

karlarne der slipat sina »huggjern», är
något mer än en blott gissning.
Rudbeck anser ock helt sannolikt vara, att.
bäcken gifvit anledning till första
benämningen. På denna forntidens rykt-

o • %i

bara hög reser sig nu emellertid en
anspråkslös qvarn.

Lyckan. Lastageplats vid Wenern,
hvaremellan och Carlstad ångfartyg hafva
i många år gjort regelbundna turer;
här stöter jernvägen mellan sjön Fryken
och Klarelfven intill elfven. Den 8 mil
långa sjön Fryken bildar med jernvägen
från Frykstad till Lyckan och derifrån
å Klarelfven till Carlstads hamn en
trafikled för bruks- och sågverks-effekter,
spannmål och annat gods, af omkring
10 mils längd.

Lycke. Ett frälse-säteri uti Qville
socken och härad af Göteborgs län, af
v4 mant., tax. 1861 till 1,800 rdr rmt,
egdes s. år af 2 bönder; lydde 1825
under Wrems säteri.

Lycke, (Lykkiu). Annex-socken till
Thorsby pastorat, är belägen uti Inlands
Södre härad af Göteborgs och Bohus
län, 1% mil vester från Kongelf, vid
hafvet — med 50 fots höjd öfver
detsamma — 33/4 mil från Göteborg, samt
omfattar 6,063 tunnl. fast land (3981
tunnl. efter Forsell). Socknen, som
utgör nordvestra delen af pastoratet,
genomskäres af den romantiska Ryrdalen,
hvilken kommer från de öppna slätter,
som utbreda sig på stranden. Vid
foten af de bergssluttningar, som begränsa
denna dal, froda sig yppigt boken, eken
och alen. Jorden är särdeles styf, såsom

v ’

bestående af lera och lermylla, utom på
de till socknen hörande små öar, hvilka
mestadels hafva sand. Tillgången på
mergel är icke obetydlig-. Folkmängden
utgjorde 1860: 1,083 och 1845: 1,050,
men skall då på 35 år, eller alltsedan
sillfisket upphörde, hvilket ditlockat
mycket folk från andra orter, hafva minskat
sig med 309 personer. Allmogen är
utmärkt genom sin hyfsning, som visar
sig äfven i klädseln och byggnadssättet.
Hemmantalet är 19% mant. skatte, 2V2
mant. krono, 2’/4 m. frälse, taxerade år
1861 till 178,023 rdr rmt. Ordin, räntan
är 219 rdr 9 sk. 11 rst. kr. värdi. —
Kyrkan, belägen l/2 mil från
moderkyrkan, uppförd år 1827, bärande namnet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:48:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/4/0563.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free