Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560 Lycke.
Lycke by.
v v
Carl Ludvig Eugene, är en af dessa
nymodiga helgedomar, som under sin
sträfvan att blifva rätt beundransvärda,
blifvit rätt förunderliga.
Sockenbiblio-thek bildades 1858 genom kontanter af
hr S. T. Arenberg. I Socknen finnas
af fornlemningar endast på Gunnaröds
egor några kringspridda mindre
stenvår-dar. Af en myckenhet fyllda
cirkelformer, som förr funnits vid Tjufkil, äro
nu mer inga qvar. Anledningen till
denna gårds namn skulle efter sägnen
vara, att drottning Margareta förlorat
en guldring i Tjufvekil, der lion låg för
motvind på resa till Norge, och för
hvilken orsak lion skall gifvit kilen detta
namn; härvid bör dock märkas, skrifver
C. Brusewitz, hvad Tjufkil beträffar, så
har stället redan 1354 detta namn, och
således före Margaretas tid.
Gårdar och byar: Tofta, egendom, se den
art. — Kringflutna hemman äro Klöfverön med
Korsviken, tills. 2*/2 mant., hvaraf 5/g mant.,
tax. till 12,105 rdr, är väl bebygdt och har 1
åbo, samt 1 mant., sedan 1779 upplåtet till
enkesäte till Marstrands pastorat, är ett svagt
hemman; enligt kongl, bref af d. G Aug. 1859
kommer detta hemman att skiljas från sockuen
och förenas med Marstrand. Före 1690 lärer
pastorn derstädes såsom enkesäte disponerat
lnstön, 1 mant. skatte, som är rätt vackert och
till sin beskaffenhet dubbelt så godt som det
kringflutna hemmauet Elgön af lika mantal. —
l3/g mant. Kråkerön, här är minsta
bruknings-deleu V36 tax. till 123 rdr rmt. —
Boställshemman äro: Lilla Ryr, 1 mant.,
indraget militiæ; enkesätet Lycke prestgård, xl2
mant., tax. till 2,625 rdr, af usel beskaffenhet.
Två hemman Tjufkil hafva, jemte
rustningsskyldighet, det besvärliga onus, att 2:ue gånger i
veckan föra posten sjöledes 1 mil till och från
Marstrand samt landvägen till postgården
Giedde-by i Ytterby socken. Vid lastageplatsen
Tjuf-kilshufvud är en gammal marknadsplats, der
marknnd intill sednare tider blifvit hållen. —
Öfriga hemman äro: 4Vv Brennenäs, Vg
Broberg, V4 Erslycke, 1/4 Hean, Kroken,
V4 Skårpedahl har blifvit, d. 4 Aug. 1843, ålagdt
kronobrefbäringsskyldighet. — 1 Toftan, Långö
holme, hvarunder lyda: Angholmen, Höga, Yttre
och Inre Näsom, Markattan, Baggeskär,
Ryttaren och Stenskär m. fl. —
Ofrimansfrälsehem-man äro: Gunneröd, 1 /4 Kulperöd, V2
Mellon-Ryr, Skålleröd; dessutom tinuas 6
husbehofsqvarnar. — Adress: Kongelf.
Lyckeby. Annex-socken till Lösens
pastorat, är belägen uti Östra härad af
Carskrona län, omgifven af Augerums och
Lösens socknar, samt innefattar blott 3/4
mantal Afvelmjärde och byn Lyckeby,
1% mant. skatte, 1/4 mant. krono, tax.
1860, jemte 62 lägenheter, 4 manufak
turinrättningar och 1 qvarn, till 188,462
rdr rmt. Folkmänden var s. år 341;
beväringsmanskapet utgjordes af 14 man.
— Lyckeby by, belägen vid ån af samma
namn, som nära härinvid faller uti
haf-| vet, 7/io från Carlskrona, är ganska
betydande, med marknadsplats och
tingshus, segelduksfabrik, färgeri och garfveri,
samt bryggeri, gjuteri, smedja och
me-| kanisk verkstad, inrättade år 1860;
dertill kommer ett qvarnverk med 7 par
stenar, tax. till 24,000 rdr, tillhörigt
kronan. Det uppfördes 1721 under
kommersrådet Polhems öfverinseende samt
utvidgades 1774 af öfverdirektör
Thunberg. Plär har äfven funnits stålfabrik
och ett slipverk inrättadt af arkitekten
Jonas Lidströmer (död 1808). — I
forna tider har här varit en stad med
ett befäst slott, som kallas Lycka, i
gamla rimkrönikan Lyckna. Tiden för
stadens och slottets uppkomst är okänd;
men åtminstone i början på 1300-talet
fanns slottet och förekommer sedan ofta
i historien. Några af de märkligaste
tilldragelserna, som häfderna
upptecknat, hafva timat på denna plats, der nu
en idog och fredlig verksamhet intagit
den fordom befästa stadens ställe, må
äfven här anföras: Lyckeby intogs 1452
af Carl VIII Knutsson genom Birger
Trolle och Gustaf Carlsson, då Lyckeå
lärer blifvit förenad med Trollens
liöf-dingedöme Wärend i Småland.
Sedermera gjorde Christian I fåfänga försök
att återtaga staden och slottet, år 1507
skickades Erik Trolle, Johan Arentsson,
Bengt Knutsson och Nils Bröms med
manskap af Svante Sture in i Blekinge.
De vände sig åt Lyckeå slott, men som
inbyggarne hade uppkastat bron öfver
elfvar och strömmar, måste några simma
öfver Lycke by å vid ett vad ofvanför
bron, och komna öfver återställdes den
•
rifna bryggan, så att manskapet kunde
leda sina hästar deröfver. Slottet
belägrades och intogs utan manspillan å
svenska sidan. Staden och slottet
uppbrändes såsom vedergällning att fienden
brännt ltyssby prestgård. Lyckå län
underkastade sig svenska väldet, och 12
af de förnämsta invånarne uttogos så-
O t ^
som gisslan. Ar 1526 innehade Severin
Norrby Lyckå, som då intogs af de
danske, med tillhjelp af Småländningarne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
