Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lyckeby.
Lyckeby Å. 561
uppbådade af konung Gustaf I. Under
kon. Eriks tid sammankallade
länsmannen Werner Parsberg häradets invånare i
Lyckeby, der de uppsade sin åt nämnde
konung kort förut aflagda trohetsed och
svuro trohet åt konung Fredrik. Åke
Bengtsson Ferla skickades imellertid af
kon. Erik med finska ryttare och 2
fänikor knektar in i Blekinge. Lyckå
slott uppfordrades af Ake; men
kommendanten derstädes, Knut Hardenberg,
gjorde ett utfall och sammandrabbade
med Svenskarne i en stor bokskog mellan
slottet och gränsen, der de sednare
sånär hade blifvit slagna om icke en af
deras fältöfverstar, Lasse von Skara med
tapperhet uppehållit Hardenberg, så att
Åke Ferla hann återhemta sig från den
fara, hans oförsigtiga mod störtat
honom uti, och omsider blefvo
Harden-bergs trupper slagna. Slottet uppgafs
den 24 Augusti. Ett par dagar
derefter ankom kon. Erik sjelf, som, sedan
han erfarit, huru inbyggarne fasttagit
några af hans män, hvilka blifvit efter,
och upphängt dem i full rustning, lät
bränna och plundra mellan Lyckå och
Rottueby, dit konungen begaf sig, sedan
Carl Holgersson Gera och Knut
Ingesson med 2 fänikor knektar blifvit
qvarlemnade att vidare befästa och försvara
Lyckå slott. Men redan den 27 Sept.
nalkades grefven af Schwarzburg med
trapper från Mörrum, i uppsåt att
hindra fästningsbyggandet, och då slottet
var i sådant tillstånd, att den svenska
garnisonen ej der kunde försvara sig,
uppbrände den slottet och begaf sig till
Kalmar, dit äfven deras fiender drogo
sig, sedan de hvilat 8 dagar i Lyckeby,
under hvilken tid 13 Svenskar
tillfångatagits och blifvit utlemnade till bönderna,
hvilka ihjälskjöto dem utom slottsporten.
Under misshälligheterna mellan Sverige
och Danmark i början af Christian IY:s
regering 1601 lät denne konung
ned-rifva Lyckå slott. I stället för Lyckå
län uppkom nu Christianopels
höfdin-gedörae. Lyckebys tillstånd vid den tid,
då provinsen öfverlemnades till svenska
kronan, inhemtas af riksrådet, friherre
Christer Bondes berättelse till svenska
regeringen d. 19 Aug. 1658, der det
heter: »Midt imellan Runneby och
Christianopel ligger en gammal och nu öde-
IV.
lagd stad, benämnd Lyckeby, vid en
ström, som löper in uti en vik af stora
sjön; men hamnen är af intet värde;
der bo ännu en hop folk, hvilka ega
den åkern, som tillförne hafva hört
under staden, och bruka honom fri för
alla utlagor. En god krog och några
handtverkare äro der; men ibland det
öfriga folket synas några reglementen
vara af nöden.» — Under året 1788,
då Carlskrona hotades af Byssarne,
samlade bruksarbetarne i Lyckeby sig till
landets försvar.
Lyckeby har haft egen prest och
kyrka, hvilken skall varit ganska rymlig
och haft tre rader stolar; men år 1736,
på en Söndag, började kyrkan remna
och falla omkull. Allt sedan har Lyckeby
hört under Lösens församling och
begagnat dess kyrka. En tid utgjorde
Lyckeby och Storko församlingar ett eget
pastorat. Några få minnesmärken
finnas efter kyrkan. Bredvid kyrkmuren
hade i slutet af förra århundradet en
gammal sjöman byggt sig en grafvård
af trä, prydd med åtskilliga inskrifter.
Gubben var ett slags eremit. Han bodde
ensam i sin koja strax vid sitt
grafställe, lefde af jordväxter och vatten
samt hade olika tänkesätt med andra
nästan i allt. Sägnen förmäler om 2:ne
herregårdar söder om byn, af hvilka
den ena hetat Köpinge och den andra
Bråby. Köpingegården skall ännu finnas
i Lyckeby.
Af förut uppgifna fastighetsvärde komma
62,512 rdr på 3/4. mant. Afvelsgärde får 1681
var Carl XI här, vid hvilket tillfälle
Rottneby-boerna sökte, fastän förgäfves, få tillstånd att
slippa flytta till Carlskroua), 1 mant. Lyckeby,
16 tomter och f. d. segelduksfabriken, som egas
af hr M. Ruben. — Ett garfveri, färgeri och
bryggeri finnas, hvaraf det förstnämda taxerades
till 26,500 rdr rmt.— l/A mant. Lyckeby, tax.
till 16,500 rdr, har en åbo. — i/2 mant.
Lyckeby, tax. till 10,275 rdr, eges af amiralen
friherre C. Nordenskiöld. — Ett hus, 6 tomter,
1 jerugjuteri, allts. tax. till 13,412 rdr, egas
af handl. Rob. Pettersson i Carlskrona; vid
gjuteriet tillverkades 1861: 1,384 føfc gjutgods.
En frälsetomt lyder uuder Johannishus’
egendom. — 1/4 Lyckeby, är häradshöfdingeboställe.
— Qvarnverket och 15 hus upptaga resten af
taxerade fastighetsvärdet eller 42,413 rdr rmt.
— Adress: Carlskrona.
Lyckeby A. Denna tager sin början
på Johanstorps egor i Lenhofda socken,
Uppvidinge härad och Kronobergs län,
får namn af Östra Ån i Wisseljerda soc-
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
