Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
598
Länna.
Länna.
hvart hundari, hvars förman på ett
skeppslag benämndes »Styresmadur» och
betalte de 40 mark i Ledungslama. Att
innevånarne här deltagit i fordna tiders
vapenbragder, derom böra ruinerna efter
en borg: den s. k. Estängen, vid
Penningby samt Penningby slott, som varit
befäst, bära vittne. Traditionen i orten
förmäler, att Esterna skola en tid
innehaft borgen liggande på en holme i
Estängen. Enligt C. Dalman Eskilssons
anmärkning skulle på ängen hafva stått
en drabbning mellan Svenskar och
Esterna ; men som ängen ännu är sänk, och
viel denna tid troligen varit under
vatten, har det sannolikt gällt slottet eller
fästet i ängen och drabbningen varit till
sjös. Ar 1309 d. 20 December
på-bjödo hertigarne Erik och Waldemar, att
invånarne i Tiundaland och Attundaland
skulle utgöra en gärd i penningar, efter
efter en viss fördelning, till krigsfolkets
aflönande, och detta vid vite af alla
deras gods, om gärden ej utgjordes inan
nästa Kyndelsmässa. Enligt Carl VIII
Knutssons bref år 1469 till allmogen i
Penningeby län uppmanas den att
mangrant uppresa sig emot kon. Christian I
och sammanstöta med Nils Sture, hvilken
väntades från Dalarne. Fältmarskalken
Lennart Torstensson erhöll ibland andra
socknar äfven Länna i förläning af
drottning Christina, d. 5 Febr. 1647; denna
förläning indrogs 1675, då
fältmarskalkens son, Anders Torstensson, innehade
o
densamma. Ar 1717 utskrefs af denna
trakt, utom den vanliga roteringen, ett
s. k. sjögasteregimente. Den vid
Penningeby år 1719 förlagda garnisonen under
generalmajor de la Barr och major
Tun-genfeldts befäl användes för att hindra
Ryssarnes härjningar på denna del af
kusten. Socknens allmoge deltog i
uppförandet af förskansningarna å Yxlaön i
Blidö socken åren 1788 och 1789 under
kriget med Ryssland samt i förbindelsen
att uppsätta 400 man till deras försvar,
om sä påfordrades.
Kyrkan, belägen under 59 grader
41 minuter polhöjd, är 51 alnar lång
och 17 alnar bred, af dels tegel, dels
gråsten, har 2 dörrar och 6 fönster;
ligger vackert nära Länna-kyrksjön.
Någon handling, som visar då den byggdes,
finnes väl ej; men hon förmodas vara en
bland de äldre i Sverige. Den första
pastor, som i handlingar finnes omnämnd,
är Laurentius Johannes, död 1439. Den
första komministern Petrus Olai, död 1593.
Altartaflan, föreställande Christi lidande,
omgifven af förgyldt bildhuggeri, är en
skänk af riksrådet grefve A. Torstensson
år 1661. Predikstolen, sirad med
bildhuggeri och förgyllningar, är en skänk
af riksmarskalken grefve J. G. Stenbock.
Ett orgelverk med 11 stämmor blef
uppsatt år 1826. I choret är
riksmarskalken Rynings (död 1620) upphöjda
graf af huggen sten, uppsatt år 1628
med hans och fru Margareta Bjelkes
liggande bilder och inskription; på
kyrkogården finnes en graf öfver landshöfding
G. F. Rosen, död 1815. I vapenhuset
är en gammal altartafla, som föreställer
Erik d. Heliges lefverne, Kyrkans
silfver består af 350 lod. Här finnes en
dopfunt af telgsten. Enligt hvad gamla
handlingar utvisa, lärer erkebiskopen i
Uppsala år 1319 hafva hit företagit en
visitationsresa. Af fornlemningar
omnämnas endast några efter en gammal
borg uti en backe i Penningebys gårds
äng, kallad Estängen; de äro nu mer
nästan utplånade genom egarens till
Pen-niugeby bemödanden att jemnao marken
för en större ladas uppförande. A samma
gods åkergärde finnes en vacker
runsten, hvarå finnes ristadt: »}{u(}[ U&
Sturlüfj[ nsfu sttn aflftiu oiböiarn aifa
&arumrtts $uöan mößiann.» En runsten
finnes liggande nära vid kyrkan. För
barnundervisning finnes en fast och en
ambulatorisk skola. Särskild Brandstodsförening
är här inrättad.
Den äldsta underrättelse om utskylderna i
Roslagen lemnar Upplandslagen. »Thetta är nu
Rodhsens utskylder: atte marker smör hvar den
sit egit brödh äter ok örtugh penning af hvarium
bonde fore thinglama, ok marker at ätt gäld
af hvarie skiplaghi ok säx lispund humble af
hvarie skeplaghi ok ena mark af hvari ar for
ledungslama an the hema sittiä. Fara the ivir
haff med ledungi sinum, varin the lidhugi fori
ledungslama. Ai varin thera utgärdir flere.»
Vid utomordentliga tillfällen kunde likväl
beskattningen ökas till vida större belopp, som ses
af hertigarne Erik och Waldemars förordningar
1309 till innevånarne i Tiunda o. Attundaland.
Af gårdar och byar må nämnas: Penningby och
Lisa, se dessa artiklar, 1 mantal rå och rör
Öfverby, 2 frälse rå och rör Sneslingby med
en areal af 790 tunnl. 28 kappl., hvaraf 101
tunnl. 16 kappl. åker, hemmanen ej särskildt
utbrutne. 2 maut. Länna prestgård, tax. till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
