Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
606 Lännäsj öfver
Läiinäs^ Öfver
dels upptagande oeli skuldsättningar åt
detta häll öfverflödiga, bibehålla sin vunna
oberoende ställning. Några egentliga
fabriker finnas ej inom socknen, men
deremot flera vattenverk (se mot slutet).
Tröskverk hafva här redan länge varit
införda. Så var redan i medlet af förra
århundradet eller under den tid, då de
s. k. långlogarne för tröskning med
sla-gor qvarstodo, bruket af professor Lars
Stridsbergs tröskvagnar med hjul för
passage och repassage kändt. Så blef
någon tid derefter bruket af de nu
öfverallt i Norrland vanliga trösk vagnarna
med faststående axelgång, löpande
drägt-stång och roterande kuggstockar infördt
genom revissionssekreteraren Nordenfalks
försorg; så har ock här slutligen äfven
bruket af tröskverk med slagvalsar
blifvit kändt, men icke i allmänhet hylladt.
Med de af revisionssekreteraren
Nordenfalk införda trösk vagnarne uttröskar man
vanligen 8 à 10 t:r spannmål oin
dagen. Dessa vagnar hafva, utom den
fördelen, att de af hvilken slöjdare som
helst kunna förfärdigas, äfven den, att
de erfordra ringa arbetskraft och lätt
dragas af en häst.
Slagvalströskver-kens hittills gjorda mindre framsteg
torde egentligen böra härledas från dessa
inrättningars större konstmessighet och
dyrhet; men sedan nu en byggmästare
erbjudit sig för 75 rdr rmt förfärdiga
dylika verk med enkel vexling, som lätt
kunna dragas af en häst och uttröska
18 t-.r spannmål om dagen, så är utsigt
till att jordegarne blifva mer hugade
att tillgodogöra sig denna fördel.
Tork-inrättningarne bestå af s. k. torkhässjor.
De äro enkelt sammansatta af stolpvirke
och ledstänger och göra särskilda
för-varingshus för säden öfverflödiga. Denna
orts åkerbruksredskap utgöras
förnämligast af ristplog, årder, harf, kloharf och
vält. Af binäringar må märkas
husbehovsfisket uti insjöarna, som dock sällan
idkas, till följd af dessa fiskvattens
af-lägsenhet från bohlstäderna, hvarjemte
den ringa fångst de lemna är härtill
äfven en bidragande orsak. I
Anger-manelfven förekomma deremot årliga
notdrägter. Laxfisket är här mest
gifvande. Jagten idkas här mindre än man
skulle förmoda af den goda tillgången
på villebråd. Med tegeltillverkning sys-
selsätter sig hvar och en vid lediga
stunder och eftersom behofvet fordrar. Af
pottaska anses ej högre belopp tillverkas
än 1000 IU pr är. Lärftstillverkningen
öfverstiger sällan egna behofvet.
Handeln har, så vidt den afser omsättningen
af naturens alster, nu emot fordom
mycket skridit framåt, hvartill
handelsord-ningen af d. 22 Dec. 1846 i väsendtlig
mån bidragit. Utom det ångfartyg, som
passerar elfven mellan Hernösand och
Sollefteå, gå endast några s. k. Hanar
fram och åter från Holms säteri och
Björkå bruk till Nyland, der in- och
utländska" fartyg lägga till. Ar 1774
byggdes på Holm ett fartyg om 70 läster.
Kyrkan, belägen vid 63° 92/3’
nordlig latitud och 35° 12%’ longitud, i
Lännäs by, är uppförd af sten i antik
stil. Dess murar äro höga, likasom
takresningen, hvilken stödjer sig på 2:ne uti
kyrkan anbragta väggpelare, hvilkas ofvan
utstående bågar uppehålla takhvalfvets
2:ne kupor. Kyrkan håller i längd 31
och i bredd 18 alnar samt är, ehuru
icke försedd med mer än 3:ne fönster,
ganska ljus; har i öfrigt en ingång, ett
vapenhus af trä och en på nordöstra
sidan vidbyggd sakristia. På
kyrkogården finnes Nordenfalkska familjens
graf-chor. För barnundervisningen är inom
socknen, vid Björkå bruk, en fast skola
inrättad, som gemensamt uppehålles af
denna och Sånga församlingar. En
examinerad lärare bestrider undervisningen.
Antalet af barn i skolåldern var 1862:
246, hvaraf dock 116 undervisades
hemma. Helsovården ombesörjes af den i
socknen boende provincialläkare!!.
Hemmanen inom socknen bestå af tillsammans
193/g förrn, mantal, hvaraf 1 är krono,"
543/48 säteri, 19/i6 frälse, 13/16 sk.-frälse
och 10l7/48 kr.-skatte, taxerade 1861,
jemte 40 lägenheter, 3 qvarnar och
sågar, till 101,900 rdr rmt.
Hemmantalet var 1852 indeladt i 47 hemmansrökar,
72 matlag och 4 båtsmansrotar samt
innehades af 1 läkare, 1 prestman, 3
ståndspersoner och 38 bönder, hvaraf
11 brukade andras jord. Dessutom
funnos der 25 jordtorpare, 3
backstugusit-tare och 4 båtsmän. Ar 1776 var
hemmansrökarnas antal 40 och matlagen in
summa 66.
År 1776 skola utskylderna utgjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
