Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lännäsj Öfver-.
Lånuäs, Öfver-. 605
än 700 gårdar sköflades och brändes,
torde äfvenledes vara lika obestridligt.
För närvarande utgöres socknens
folkmängd af 1,353; år 1852 var den 787
och 1776: 320 personer.
Inbyggarne, hvilka till större delen
egna sig åt landt-bruket, utmärka sig
i allmänhet för sedlighet, nykterhet och
ett anständigt uppförande. De
beskrifvas i en af landtmäteridirektören J.
Tand-bergssons memorier såsom omtänksamma,
ärliga, uppriktiga, trogna och
hjelpsam-ma samt mot förmän höfliga, mot
själasörjare hederliga och emot sina
välgörare erkänsamma. De älska Inbördes
ro och enighet. De äro äfven i
allmänhet belefvade, snygga och måttliga.; men
ömma om sin heder, äro de känsliga
för beröm. Spirituösa drycker finnas nu
mera sällan i någon bondes hus. Några
religiösa söndringar från Kyrkau hafva
icke försports. Sina boningar uppföra
inbyggarne nierändels på sådana höjder,
hvarifrån vidsträckta utsigter finnas.
Endast de i ny stil uppförda
tvåvåningshusen med platta och mot röstena nätt
brutna tak afvika från det vanliga
byggnadssättet och häntyda pä en större
smak i architekturen. — Den brist, som
tillförne, i följd af inbyggarnes större
lust för jordbruket än för inhemtande af
någon intellektuel bildning, måste
förnimmas på i juridiska och andra
kommunala bestyr hemmastadda personer
har gjort det till en nödvändighet
för allmogen, att sjelf i högre mått
än troligen annars blifvit fallet
uppöfva sina själsförmögenheter i denna
rigtning. Folkskolan skall för
inhem-tandet af en sådan bildning hafva räckt
invånarne en hjelpsam hand. Välmågan
är allmän, och fattigdomen anses som
en last; det oaktadt går dock den arme
icke ohulpen från den sjelfständiges rika
visthus. Inga krogar finnas hvarken här
eller i öfriga angränsande socknar.
Sådana hafva, enligt församlingsboernas
intygande, icke heller i mannaminne inom
socknen funnits till. Invånarne kläda
sig i allmänhet väl, om sommaren i
tygs- och om vintern i pelsverkskläder.
Dessa senare utgöras vanligen af de s. k.
hundskinnspelsarne; men någon gång får
man äfven se sådana af varg- och
sjubb-skinn. Af fotbeklädnader får man här
ofta se lappskor på ej blott den fattige,
utan äfven den rike. De äro mycket
varma och förfärdigas nierändels af
oberedda rehnkalfshudar. Dessas hårsida är
vända utåt, och sömmarne äro prydda
med grön sömstickning och röda tofsar.
Inuti äro de sällan fodrade, men förses
i stället med en beläggning af något
fint hö. Tjeustehjonen bestå till det
mesta af sådana personer, som äro i
husböndernas bröd, helst det till fattigdom
och uselhet i allmänhet ledande
stat-torparesystemet icke här vunnit insteg.
— Hufvudnärigarne utgöras af
landt-skötseln och bruksrörelsen. Under
landt-skötseln begripas: åkerbruket och
ängsskötseln, träd- och kryddgårdsskötseln,
betesvården, boskapsskötseln och
skogs-handteringen. I allmänhet trädes
årligen inom denna ort XJX2 af jorden för
liöstsäde; den öfriga delen besås till %
med korn, som är ortens hufvudsäde, och
till V3 med gråärter, blandsäd (af gråärter
och svarthafra), potates, rotfrukter, lin
och hampa. Svarthafra utsås äfven på
odlingar och ängsplöjen. I afkastning
fås, sedan utsädet blifvit afdraget, af
råg 8 à 9:de kornet, af korn 6 à 8:de,
af ärter 8 à 9:de, af blandsäd och hafra
7:de och af potates 8 à 10:de kornet.
I slutet på 1700-talet skall, på Holms
säteri, rågsädet hafva gifvit från 20:de
till 40:de kornet, kornsädet från 10 till
15:de, och vinterhvetet, som här blott
växer under varma somrar, 30:de kornet;
men sådana skördar hafva sedan denna
tid och efter revisionssekreteraren
Nordenfalks död varit mer än sällsynta.
Boskapen bestå till det mesta af inom
orten uppväxta racer, som lemna ganska
god afkastning. Sydlandets kreatur äro
sällsynta och anses i allmänhet icke
väl fördraga det här rådande klimatets
hårdhet. Får och getter intaga bland
afvelsdjuren ett icke ringa rum. De förra
äro merändels af utländsk race och hafva
genom landshöfding Ehrensvans omsorg
hit införskaffats. — Skogshandteringen
har i en sednare tid betydligen
förbättrats, sedan skogsprodukterna vunnit i
värde genom att röna mer efterfrågan
i utlandet än förr. — Bruksrörelsen är
härstädes lemnad nästan åt sig sjelf.
Landtmannen har vetat, att genom en
klok hushållning, som gjort förskottsme-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
