Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Löfsta, Öster
Löfsta, Öster-,
621
föres i jordeboken såsom tillhörande denna
socken. — Adress: Sala.
Löfsta, Öster-. Patronelt pastorat af
l:sta klassen, hörande till Örbyhus
kontrakt af Uppsala stift, utgöres af
Öster-Löfsta socken, Leufsta bruk och Hillebåla
kapell; beboddes 1860 af 3,628 personer
på en areal af 2,473 qvadratmil, hvaraf
dock 0,094 är vatten. — Löfsta, Öster-,
socken, belägen uti Olands härad af
Uppsala län, 4 mil från Östhammar, 7 mil
n. n. o. från Uppsala — vid 60 fots
höjd öfver hafvet — kring Strömarns
och Löfsta- eller Forssmarksåns
vattendrag, mellan Film och Tegelsmora i
söder, Tolfta och Wessland i vester,
Wesslands- eller Löfstafjärden i n. v.,
Hållnäs i n. o., Forssmark i öster.
Forss-marksån utgår från Finnsjön i sydost
genom socknen åt nordost inåt Hållnäs.
Strömarns å går genom vestra delen,
hufvudsakligen blott åt norr, samt
utfaller i Wesslands- eller Löfstafjärden,
som har sidlända stränder och är
uppfylld af små öar. Hela landet är mest
kärrig och något bergländig skogsmark, |
utan betydliga slättbygder, med
undantag af Strömarns dalgång. Rådande
jordmånen är dels svag lera, dels och mest
mojord. Åkerbruk, skogs- och bergsbruk
idkas; strömmingsfisket inom denna och
Hållnäs socken lemnar årligen omkring
1,200 t:r; sjöfart idkas med båtar af
134t^ö lästetal. Sveriges största
jernverk, utom några grufvor af ringa vigt,
finnas inom socknen; under året 1861
uppfordrades 23,284 centner jernmalm ur
socknens 3:ne grufvor, hvaraf 2 pä
Randels och 1 på Bysta egor.
Hemmantalet är 755/io mant., hvaraf 213/4 sk.,
2 V2 kr., 52l/6 fr., taxerade 1861 till
344,450 rdr; 3 bergverk, 4
manufakturinrättningar, 7 lägenheter och 6 qvarnar
jemte frälseräntor voro tax. till 691,687
rdr rmt; år 1857 var taxeringsvärdet
denna summa i bco. I bevillning erlades
1861: 1,423 rdr rmt.
Utskrifningsman-skapet utgjordes sistnämnde år af 131
man. — Lösta förekommer 1314 såsom
hörande till Rodhin af Tiundhia och
anses äfven varit hvad som flera gånger
kallas Scarpalösta. Löfsta bruks egare
har patronatsrätten. En kyrkoherde
nämnes 1290, kaplaner från 1593. Af
Martinus, kyrkoherde 1294, finnes en efter-
lemnad berättelse om en man, som blifvit
hulpen från en svår sjukdom, hvarför
han gaf S:t Erik en hel örtog silfver
vid derpå följande Larsmesso-högtid. —
Samme Martinus hände det en dag, att
en oxe stupade, och en tjenare ville
slagta densamma för att den måtte komma
till gagn. Herr Mårten hindrade det och
sade: Han skall offras S:t Erik. Oxen
blef vid lif, och löftet fullgjordes
nästföljande Larsmesso-högtid. Bland
kyrkoherdar må vidare nämnas
kontraktsprosten, magister Anders Ball, död 1717,
och jemte sin hustru, Anna
Leufsta-dia, dotter af företrädaren, begrafven
i socknens kyrka, der hans grafsten med
latinsk påskrift lades. Han var en man
af djupsinnigt förstånd och god
talegåfva. Om honom förmäles, att då han,
såsom pastor vid Gardet, skulle nedresa
till lägret i Skåne, blef han
tillfångatagen i Runneby af Danskarne och förd
till Köpenhamn, hvarifrån han återkom,
genom våldsam behandling med
försvagad helsa. Hans son, major Båld, blef
stamfader för Ridderbollska slägten (se
vidare art. Tjerfvens by). Kyrkoherden
Zacharias Westbeck, sedermera 1759
kontraktsprost, död 1765, har vunnit
namnkunnighet såsom ekonom och invaldes
i den 1739 inrättade svenska
vetenskapsakademien. Han uppodlade inom
denna socken en ödemark och kallade
denna nyodling Zachrisberg, som år
1756 af Rikets Ständer erhöll
säterifrihet, med rätt för den ofrälse
egaren att få blifva säteri-egare. Af
Westbeck utgåfvos flera skrifter i
landthushållningen. Kyrkan, ursprungligen gammal,
härjad af Ryssarne 1719, återställd på
bruksegarens bekostnad och sednare
reparerad 1842 på församlingens, är
byggd af tegel och har tvänne grafchor
med minnesvårdar, den ena öfver
landshöfding Carl de Geer (död 1730), den
andra öfver en direktör vid Leufsta bruk,
Svebilius (död 1735).
Gårdar och verk: Leufsta bruks- och
landtegendom (se den art.), hvaruuder lyda:
förutnämnda säteriet Zachrisberg, 2 mant. säteri, 1 !/4
skatte Skjerplinge (kallad Löten), tax. till 12,000
rdr, 2 mant. säteri Skarsättra, tax. till 15,000
rdr, Lötenslastageplats, 92/8 mant. Försäter, 31 /2
Hillebole, t/2 Borgen, Bystaden, 45/24 Elinge,
1 Ermunbo, x/2 Fälandbo, 2 Giboda, 5/8 Gr.önö,
l>2 Gåfvastbo, Vg ldmundbo, V4 Ingarsbo, l/i2
Ingstarbo, 3/8 Larsbo, V8 Lindberg, 1/4 Mål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
