Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
622 Löfstad.
sten, K’2 Sillboda, samt andra 9’/g mant.,
tillsammans 4 säteri, ~Oia/24 frälse, 4Vg r;<>1 och
rör, 0,’iVfj. skatte. Leufsta och Åkerby qvarnar,
Ilillebolc masugn och 2 qvarnar, alltsammans
tax. till 229,600 rdr rmt. Leufsta och Åkerby
jernbruk (se dessa art.). — Skjerplinge,
V3 Sund, V4 iraÄfoäs, allts. tax. till 11,090
rdr, egas af herr Stangenberg. 1 närheten af
Jfåkansbo gästgifvaregård, på gränsen till Films
socken, finnas åtskilliga jerngrufvor, som tidtals
varit bearbetade. Prestgårdeu, 2 mant., tax. till
10,800 rdr. — Vg Fallet är komministerbost.,
I/o Skjerplinge länsmanboställe. — Öfriga
hemmanens namn äro: Solberga, Widvåg, Åkerby,
Fallen, Gunbo, Gåsebo, Harf ali, Håkanbo,
Kalfs-bo, Litslebo, Nymden, Orsbo, Randebo, Skärmanbo,
Slarsbo, Spjutsbo, Säfvastbo, Tolbo, Walparbo
och Osteränge. — Hildbardhi, Achirby, Skærplinge,
Ilaconabir m. fi. näinuas 1312. — Adress:
Tierp.
Löfstad. Ett mantal frälse-säteri uti
Kimstad socken, Memmings härad och
Linköpings län, beläget nära sjön Roxen
på en hög, men inskränkt bergskulle,
utgör, jemte 5% mant. underlydande i
samma socken och 21/4 mant. uti Lötlis
socken, återstoden af ett fordom större
gods, på 1820-talet ännu af 20 mantal.
Den förste, som skref sig till Löfstad, var
.löns Ethersson (Lillje), död 1523 och
härstammande i tredje led från Sone
Sonesson på Lagnö, Svea Rikes råd
1369. Löfstad gick i arf från far till
son, och när riksrådet Axel Gustafsson
Lillje upphöjdes till grefve, blef Löfstad
hans grefskap under namn af
Lilljen-burg. Efter sägnen skall denne Axel
Lillje vid återkomsten från Tyska kriget
hafva uppbyggt det präktiga slottet
Löfstad för de medel han under kriget visste
att taga för sig (ensamt i Wiirzburg skall
han kommit öfver 80,000 rdr), och vid
samma tid samt med samma slags medel
skall general Douglas uppfört Stjernarp
på andra sidan om Roxen; dessa
krigskamraters plan skall varit att bygga
slotten så höga, att de skulle från
öfversta våningen kunna se och helsa på
hvarandra. Axel Lillje var en i
anseende till mod och erfarenhet ryktbar
krigare. Det var han, som år 1631 vid
Mainz fick af en kanonkula det ena benet
bortskjutet. Han nyttjade sedan träben.
Några år derefter hände sig, att en kula
krossade träbenet. Lillje såg helt kallt
på kulan och sade: »det var väl det
andra benet du mente?» Utom sina goda
egenskaper, hade Axel Lillje stora fel,
såsom häftighet, högmod och egensinne,
Löfstad.
hvarigenom ofta fäderneslandets tjenst
skadades och han sjelf ådrog sig
allvarsamma tillrättavisningar. lTti rådet var
han en bland Oxenstjernas motståndare.
Han dog 1661 som generalguvernör
öfver Liefland. — Axel Lillje egde under
Löfstad Aspa, Hageby in. fi. som frälse,
Aspa och Svinsäter, Udderna o. a.
såsom köpta, donerade eller tillbytta. Hans
i sons enka, Maria Elisabeth Stenbock,
död 1693, testamenterade till Kimstads
kyrka 12,000 daler kopparmynt, hvadan
deras afkomlingar fingo 1699 jus
patro-liatus till samma kyrka för Löfstads
säteri. Det kallas 1683 urgammalt säteri,
bebygdt med stenhus, och säges 1687
haft 14 t:rs utsäde, 250 lass
höafkast-ning, 20 kobeten, skog till trinde och
vedbrand, fiske i sjön m. m. Löfstad
kom genom gifte från slägten Lillje till
r. r. gr. M. J. de la Gardie, död 1741,
ärfdes af dottern Hedvig, gift med r. r.
fältmarskalken grefve Axel von Fersen,
som d. 20 Juni 1810 blef ett offer för
folkupploppet i Stockholm. Inan
delningen af fastigheterna var gjord, afbrann
år 1750 det af Axel Lillje uppförda
slottet, hvarefter det dock redan 1753 åter
o
iståndsattes i modernt manér. Ar 1800
tillföll egendomen genom lottning grefve
Fersens dotter Eva Sofia, gift med
kammarherren grefve Ad. Piper, hvars son
grefve Carl Fredr. Piper, gift med Emilie
de Geer, var egare från år 1817 till
sin död 1859, då Löfstad emottogs af
sonen, kammarherren, f. d.
legationssekreteraren, grefve Carl Emil Piper, som
äfven eger den gamla Rosenstråleska
egendomen Skattne samt lleutersberg i
Westmanland. — Hufvudbyggnaden skall
före 1652 hafva legat närmare sjön,
består nu af ett trevåningshus ined
tvåvånings flyglar, allt af sten, uppförda
1753 efter branden; ladugårdshusen äro
äfven af sten; här finnes vacker
trädgård, anlagd 1660, med en vidsträckt
s. k. engelsk park, beväxt med de
skönaste popplar, 20 å 30 alnar höga; uti
parken, som började anläggas 1801,
finnes uti en berså på en liten holme
i en genomlöpaude bäck en minnesvård
öfver förut nämnde grefve Axel von
Fersen, upprest af hans syster, grefvinnan
Piper, som äfven är historiskt bekant
och måste under upploppet flykta från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
