Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
628 Lo fås.
Olikheten i beskattningen af jorden härleder
sig, utom frun läge och jordmån, äfven från
olika häfd och stundom derifrån, att på flera
ställen fiske ingått i beräkning, ehuru denna
näring är förändring underkastad och för
Därvarande till det mesta alldeles upphört för
jordbrukare, jemte likaledes fordom beräknadt
djurfång. - Adress: Skellefteå.
Löfås. Ett mantal frälse-säteri på
Dal, uti Gestad socken, Sundals härad
och Elfsborgs län; härtill skref sig Loge
Pedersson Pusä eller Posä, Svea rikes
råd 1448, och enligt 1592 års jordebok
befinnes hofjunkaren Nils Stake hafva
till-bytt sig Löfås skattehemman af bonden
Bengt under frälse för 2 sina egna
hemman Berg i Bolstad och Westanväga i
Jern, derpå konungens bref är gifvet
den 13 Juli 1594. Efter Stakes död
beboddes Löfås 1619—1626 af hans
enka, Kjerstin Oxenstjerna. Gården
egdes 1637—1664 af kapten Nils Posse,
gift med Nils Stakes dotter Anna; 1684
af sonen, friherre Mauritz P., sist
landshöfding .i Westmanland; 1716 af löjtn.
Krister Posse. Egdes sedan af generalen
Axel Erik Roos, som dog här 1765,
slutande sin ätt. Hela lians lefnad var
en kedja af dygd, ära och
hjeltebedrif-ter (se art. Marieberg i Bohus län). 1767
af majoren, friherre Thure Ribbing och
till V4 af fröken Eva Roos. 1794 af
kaptenen Axel Ribbing; sednare egare
ryttm. Aminoff, öfverstelöjtn. Krister
Ze-low, Carl J. Engelke, som försålde
godset i mindre lotter. Ar 1861 egdes
7/8 mant., tax. till 13,500 rdr, af Larsson
och utgjorde denna del af säteriet med
underl. mindre liemmansdelar, hvaraf må
nämnas den största 5/s Hopp er ud och den
minsta töVI/V^Vb Åsteboberg, ett gods,
taxeradt till 26,100 rdr rmt; till godset
höra 1 tegelbruk och 1 lerkärlsfabrik.
Löfås a. Ett halft mantal skatte uti
Wedums socken, Kinne härad och
Skaraborgs län, tax. till 12,600 rdr, eges af
lir C. J. Carlström. Hemmanet har varit
doneradt Knut Posse samt reduceradt.
Ordinarie räntan är 4 rdr 43 sk. 10 rst.
kronovärdi.
Löfåsöa. Egendom uti Schedwi
socken af Stora Kopparbergs fögderi och
län, 3 mil från Falun, består af sk.
Löfåsen, hemmansdelar i Pingbo och
Löfås alimänning-skog, tullqvarn med 3
par stenar (tax. till 12,000 rdr), Forssa
tullqvarn, Löfàsen silfver- och kopparverk,
Lögarcn.
allts. tax. 1861 till" 41,567 rdr rmt,
hvaraf .15,000 rdr för gården Löfåsen;
egare är öfverstelöjtn. och riddaren W.
Nisser. Manbyggnaden ombyggdes i
början af detta århundrade. Trädgården
anlades med mycken kostnad der frarnmanför i
en stenbunden mark och förenades med en
vacker engelsk park. I fordna tider voro
silfvergrufvorna i full drift och gåfvo i
konung Erik XIV:s tid 1,200 marker
silfver och 800 116 bly årligen. Vid
omkring 1597 lade ståthållaren eller fogden
Lars Christiernsson, som hade styrelsen
öfver Säters och Näsgårds län och öfver
alla silfver- och kopparverk i Dalarne,
Löfås-, Garpenberg- och Östra Silfbergs
bruk i ödesmål, hvarför han blef fängslad
och hans egendom lagd till kronan. Uti
drottning Christinæ tid lemnades
grufvorna på arrende till handelsman Thomas
Funck i Stockholm (stamfadern för denna
slägt), som för egen räkning fortsatte
arbetet. Sedan grufvorna från 1686
begynt aftaga och undergått flera öden
samt blifvit genom en dams
utskärande 1708 satta alldeles under vatten,
blefvo de åter i 25 år öde, intill år
1733, då de begynte ånyo upptagas
genom rådman Lundström i Falun, som
anlade ny vattenkonst, uppfordringsmaskin
och dammar. Brytningen skedde i 2
gångar, nämligen: Adolf Fredriks och
Gripenhjelms. Ar 1784 inställdes arbetet
i den förstnämda grufvan, sedan den från
1745, då den upptäcktes, afkastat 1,460
lödiga mark silfver, 381 sk/6 bly och
253 skM koppar. Malmen har blifvit
mer och mer fattig, så att verket kunde
en tid uppehållas endasto genom
uppoffringar å statens sida. Ar 1839 drefs
en ort af 12 kubikfamnar, hvilken, jemte
något inventarium från förra året, gaf
90 centner verkbly och nära 52l/2
lödiga marker silfver. Ar 1859 uppgick
råkoppartillverkningen till 63 skU 2 IM
4 M råkopparvigt och
silfvertillverknin-gen till 6 M B. V,; silfvermalm erhölls
väl s. år från Nybergsgrufvan; men
någon nedsmältning deraf egde ej rum.
År 1861 utgjorde silfvertillverkningen
19 MS ort och råkopparn c:a 120
centner, af bly tillverkades 89l/2 centn.
och af svafvel 49 centner.
Lögaren, Det gamla namnet på
Mälaren. Sagan förtäljer följande om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
