Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lögdö-verkeii.
Löjstail.
629
den hemgift, Gefion förde med sig till
förökande af Odins son Skölds rike.
Ge-lion, en drottning ur Jätt-hem, hade så
tjust Gvlfe, att lian beviljade henne att
få med sig föra så mycket land ur
Sverige, som lion med ett plogtag kunde
bekomma. Då skaffade lion sig plog ur
Jättelandet, förvände fyra Jättar, sina
söner, i oxehamn och spände dem före.
Satte så ned plogen djupt i Svea land
och körde ut i hafvet ett godt stycke
jord; efter den plogfåran blef sedan
Lögaren, som nu kallas Mälaren; men
med landet körde lion söder ut i hafvet
och stadnade ej förr, än lion nedsatte
det vid Odens-ö i Öresund; det är nu
en skön och fruktbar ö och heter Seeland.
På denna ö äro derföre lika många näs
och uddar, som i Mälaren äro vikar.
Så sjöngs härom i en gammal dikt:
Bort från guldrike Gylfe
Gefion förde med sig •
Danmarks tillökuing,
Så att det rök
Af de springande oxar.
Lögdö-verkea. Bruks- och
landt-egendomar, belägna i Medelpad, omkring
2 mil från Sundsvall, uti Ljustorp, Hässjö
och Indals socknar. Bruksegendomarne
bestå af Lögclö, Lagforss och Sulå bruk
samt Lögdö masugn. Det förstnämda,
beläget i Hässjö socken, vid
Ljustorps-åns utlopp i Lögdösjöti, erhöll
privilegier år 1685, då masugn och 1
stångjärnshammare med 2:ne härdar anlades.
Ar 1691 tillkom en hammare och härd.
Förändringar hafva sedermera skett
genom stängjernshamrarnes och härdarnes
förflyttning dels till Lagforss bruk år
1780, dels till Sula bruk år 1800.
Bruket har nu mer, utom masugnen, som
ombyggdes 1854 till större delen af
vacker gråsten, blott en spik- och 2
knipp-hamrar (1 knipp- och 2 spikhamrar efter
taxeringslängden) för samma stock,
privilegierade till 200 sktt spik- och
svartsmide. Hammarbyggnaden är uppförd i
Aspån, strax ofvanför dess utlopp i
Ljustorpsån. Malmen hemtas från
Wig-gelsbo och Utö grufvor; i de förstnämda
eger verket 1/3 och i de sednare 1/25 eller
hel lott. Antalet af hyttefolk och smeder
uppgår till 30. År 1855 tillverkades vid
masugnen 2,700 sktt tackjern. Under
bruket hörer 1 tullmjölqvarn med 3 par stenar,
hvilken är uppförd i Aspån strax vester
om hammarbyggnaden. Jordegendomen
består af 48 mål i Risgrändsbyn, 17
mål i llii. 9 mål i Lunne och 21mål
i Stafre by; den utgör 665 tid, hvaraf
50 åker och 459 tunnl. skog och utmark
vid sjelfva bruket. Jordbruket sa väl här
som vid Lagforss är af betydenhet; vid
det senare är dock mest afseende fästadt
på att erhålla högsta möjliga
höafkast-ning. Enligt bergmästarevärdering 1840
utgjorde hela arealen c:a 1,120 tid inegor
och 31,000 tunnl. graderad skogsmark.
Sedan dess hafva betydliga odlingar
verkställts, flera hemman och skogslotter
till-köpts och alla recognitiousskogar
skattlagts. Vid Norrbergelandet, 2/3 mil fråu
Lögdö, ligger Löfuddens lastageplats,
hvarest det från Lagforss kommande
stångjernet inlastas och derefter afsändes
till Stockholm med egna fartyg, som
återföra malm och andra förnödenheter,
hvilka sedan, såsom jernet, med pråmar
transporteras på Indalselfven. Ifrån
Lagforss flottas bräderna genom
Ljustorpsån till förutnämda lastageplats. Vid
Lögdö bruk bodde år 1859: 306
personer; årliga onera för samma bruk uppgå
till c:a 323 rdr rmt. Taxeringsvärdet
s. år var 19,425 rdr och för alla tre
bruken 157,934 rdr; egare var
brukspatron Edberg, boende på Lögdö, och
medintressenter. Kyrka af trä är
uppförd både vid Lögdö och Lagforss, och
verken ensamt aflöna brukspredikanten,
som hvarannan Söndag håller gudstjenst
i Lögdö och hvarannan dito i Lagforss.
Barnundervisningen bestreds 1862 i två
flyttbara skolor af en examinerad lärare
för 46 barn; 14 erhöllo undervisning
i hemmet.
Löjstad (i 1825 års Jordebok), Loistci.
Annex-socken till Fardhems pastorat,
belägen uti Wisby läns Södra fögderi,
3V2 ixiil söder från Wisby — vid 128
i fots höjd öfver hafvet — omfattar en
areal af 5,462 tunnl., af hvilka 255
äro insjöar. Marken är till större delen
bergaktig med vidliggande små djupa
kärr. Den jemnare delen utgör en
jordmån, blandad af ör och lera. Skog växer
både vmnig och god. Socknen, som år
1805 beboddes af 155 och 1860 af 266
personer, består af 6 mantal skatte, 1
mant. krono, taxerade jemte 4 qvarnar
(1,650 rdr) till 35,950 rdr. I bevill-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
