Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Malmö.
Malmö.
mängden i betydlig progression stigit
efter den nuvarande hamnbyggnadens
anläggning, från år 1775.
Fästningsverken äro raserade och platsen jemnad.
Öfver de fordna vallarna och grafvarna
är Nya Staden anlagd. Genom sin
regelbundna byggnad utmärker sig Gamla
Staden framför de flesta äldre städer och
har tvänne torg, deraf Stortorget, på
alla sidor prydt af trädplanteringar, är
ett bland de vackraste och största i riket.
En härvarande vattenreservoir förser
staden med vatten genom underjordisk
rörledning, som vidtager l/8 mil från staden,
och hvars anläggningstid är okänd, ehuru
vattenledningen redan i gamla handlingar
från 1500 talet finnes omförmäld. —
Staden innehöll 1855 ett antal af 1,301
hus, tomter och inrättningar på en areal
af 375 tunnl., med 3,129 tunnl. jord;
de förra uppskattade till 3,534,245 och
den sednare till 412,991 eller tillsammans
3,947,236 rdr. Värdet af
Brandförsäkrade Byggnader och Lösören i staden
Malmö vid 1860 års slut steg till en
summa af 15,407,420 rdr rmt.
Statsbidraget utgjorde 278,993 rdr,
Magistra-utgöres af en borgmästare, 6 rådmän,
och en magistratssekreterare.
Första rummet bland stadens märkliga
byggnader intager S:t Petri kyrka,
grundlagd 1319 och troligen fullbordad först
under Waldemar Atterdags regering. Den
är näst Lunds domkyrka den ansenligaste
i södra Sverige och har 22 pelare, deraf
18 bilda två rader och de öfriga fyra
en föreningslänk dem imellan. Det 115
fot höga tornet är låugt yngre än den
öfriga byggnaden. Kyrkan är 122 alnar
i längd, 35 alnar bred och 31 alnar
hög inom murarne; mellanskeppet är
dubbelt så högt och bredt som
sicloskep-pen. Predikstolen och altartaflan äro
af svart marmor, den senare dock med
tre af Christian IV hitskänkta målningar
föreställande Nattvarden samt Christi
Lidande och Uppståndelse. Här finnas
många epitafier och minnestaflor öfver
flera stadens borgmästare och styresmän
samt en mängd Tyska adelsmän i dansk
tjenst eller sändebud från Tyska stater,
hvaraf den märkligaste är från år 1564
öfver Conrad zu Pappenheim, sannolikt
farfader till den ryktbare fältherren med
detta namn, som stupade i slaget vid
Lützen 1632. I denna kyrka möttes
år 1534 Gustaf I och Fredrik I, för att
derefter på rådhuset afgöra de verldsliga
angelägenheterna. Efter ett nästan full-
ständigt förfall blef kyrkan under Prof.
Brunii skickliga ledning 1847—1853 åter
iståndsatt. Församlingen utgör nu ett
regalt pastorat af första klassen.
Dessutom finnas i Malmö Caroli Tyska kyrka
och den lilla Hospitalskyrkan. — Sedan
det gamla slottet, hundrade år efter dess
anläggning, blef af det förbittrade
borgerskapet nedrifvet år 1534, grundlades
derefter ett nvtt af Christian III samt
utgjorde merändels en förläning åt
Danmarks Kronprinsar, af hvilka åtskilliga
här hade sitt residens. Från år 1567
till 1576, då han afled, förvarades inom
dess murar pä engelska drottningen
Elisabeths anhållan en särdeles ryktbar fånge,
grefve Bothwell, Maria Stuarts tredje
man, hvilken skottska folket tillskref
mordet på Marias förra gemål Darnley.
Slottet begagnas nu mer förnämligast
till en allmän korrektionsinrättning. —
Landshöfdinge-residenset vid stora torget
har en särskild byggnad för landskansli,
landskontor och ränteri. — Rådhuset, I
denna mer än trehundraåriga byggnad,
som flera gånger blifvit restaurerad och
förändrad, upptages öfre våningen, som
först begagnades till garnisonskyrka och
sedan till börs, från år 1812 af den
ryktbara Knutssalen, som är 50 alnar
lång, med motsvarig längd och bredd.
Knutsgillet har städse intagit ett utmärkt
rum bland de gillen och samfund, hvilka
alltifrån kristna religionens utbredning
förekommit under flera olika namn under
något helgons beskydd, ehuruväl antingen
af rent andlig, blandad eller stundom
rent verldslig syftning. I Knutsgillet,
som var af det andra slaget, upptogos
från urminnes tider äfven prester. Från
sitt ursprungligt vackra ändamål, som
det delade med flera medeltidens
»sodalitia» och »communitates» m. fl. näml.
inbördes bistånd i lif och död samt att
vara en skola för sederna, har det
förvandlats till ett blott dansgille. Sitt
namn har det af tvänne helgon, konung
Knut, mördad i Odense 1086 och
kanoniserad 1101, samt hans brorson,
hertig Knut, äfvenledes mördad 1131
och kanoniserad 1170. Gillet stod i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
