Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Malmö.
Malmö.
spridande i Malmö. Munkarne i ett
kloster derstädes uppviglade då folket,
men blefvo genom borgmästaren Jörgen
Kocks rådighet utdrifna och upploppet
stilladt. Claus Tönnebinder, sedermera lekt.
vid det här af Fredrik I inrättade
gymnasium, som blef ganska namnkunnigt i
egenskap af seminarium för evangeliska
läran, predikade i Malmö alraförst
densamma; men först några år derefter
blef lutherska läran tillförsäkrad skydd
af staten. En man, som på den tidens
politiska händelser haft ganska stort
inflytande, var stadens ofvannämnde
borgmästare Jörgen Kock; född i Westfalen,
kom han såsom en fattig yngling till
Malmö, blef der först myntmästare,
uppsvingade sig derpå till en af stadens
styresmän samt blef af kon. Fredrik I
adlad, slagen till riddare och erhöll
betydliga förläningar. Vid reformationens
införande i Danmark 1536 erhöll Malmö,
för det nit staden visat härför, rättighet
att sjelf välja kyrkoherde. Äfven under
Christian III:s tid bibehöll sig stadens
välmåga, änskönt dess politiska
betydenhet upphört. Men under efterträdaren
aftog den förra alltmer, särdeles genom
det sjuåriga kriget med Sverige 1563—70,
genom pestens förödelser 1583 och 1654
samt genom det förnyade kriget med
Sverige 1643—45. Likväl finner man,
att stadens handlande snart dels sjelfva
läto bygga fartyg, som afgingo till de
förnämsta Europas hamnar, dels äfven
att utländska fartyg derifrån afhemtade
många tusen tunnor säd jemte ett stort
antal slagtboskap, allt i följd af
kringliggande trakts rika bördighet. Genom
den år 1662 i Malmö träffade
öfverenskommelsen af ständerna från de tre vid
freden i Roeskilde 1658 till Sverige
afträdda landskapen Skåne, Halland och
Blekinge, hvilken är känd under namn
af Malmö Recess, stadgades, att
invånarne skulle tagas under Svenska
kronans hägn och erlägga skatt till
densamma, bibehålla sina privilegier och
deltaga i Svenska riksdagarna; intilldess
Svenska lagen hunnit blifva känd, skulle
Danmarks lag gälla; domstolarne skulle
tills vidare lyda under Göta hofrätt;
adelns och presterskapets privilegier
bekräftades, men skulle öfverses och
jemföras med de Svenska; handel,
manufakturer och handtverk skulle beskyddas
samt Svenskt mått, mål och mynt införas
m. m. Vid det möte, som i December
1669 åter hölls i Malmö, blefvo de till
Sverige afträdda provinsernas nya
förhållanden ytterligare ordnade. Till Malmös
fordna anseende och välstånd kan slutas
deraf, att staden vid denna tid fick sitt
rum näst efter Göteborg; den styrdes
då äfven, utom af sin magistrat, af en
burggrefve och president, af hvilka den
ena var konungens ombud och
magistratens förman, den andra vårdade
justitieärenderna. När Christian III 1548 ålade
Danska städerna en förmögenhetsskatt,
påfördes Malmö ett belopp, svarande mot
4/5 af det Köpenhamn erlade. Vid
krigets förnyade utbrott mellan grannstaterna
1675, hade Carl XI sitt högqvarter i
Malmö, som tvänne år sednare i Juni
(den 22, 23, 26 och 27) häftigt
stormades; men efter en förlust å fiendens
sida af 4,000 man upphäfdes belägringen.
För öfrigt belägrades staden redan under
Danska väldet år 1523 af Skånska adeln,
enär Malmö vägrade att hylla Fredrik I
och slöt sig till Christian II:s parti; af
Svenskarne belägrades Malmö 1643, då
Christian IV, i egenskap af högsta
befälhafvare, gjorde från fästningen ett utfall
och slog de belägrande, hvarefter staden
för sitt tappra försvar erhöll 10 års
skattefrihet. Efter fredsslutet 1679
hemsöktes staden 1681 af en svår eldsvåda.
Vid danska krigets utbrott 1709
blokerades staden af 4,000 danskar; men
belägringen måste i Febr. 1710 upphäfvas,
då Stenbock antågade till undsättning.
Genom de långvariga krigen och deraf
följande onera aftog stadens välmåga
så, att dess skattebelopp minskades till
ungefär hälften och 1/4 af husen stodo
öde, särdeles efter pestens våldsamma
framfart 1712, då 1/3 af stadens
borgerskap bortrycktes. Efter detta förfall,
sedan staden i folkmängd, rörelse och
välmåga lidit en ansenlig minskning,
har den först småningom hemtat sig. Några
egna farkoster hade staden år 1715 icke,
ej heller hade något Svenskt fartyg
besökt dess redd alltifrån det Danska
krigets slut, utan blott några få utländska.
Men jemte de medel till uppkomst och
förkofran, som ortens naturliga tillgångar
erbjödo, har rörelsen tillväxt och folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
