Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Malmöhus län.
Malmöhus län.
beskaffenhet mer sällan förekommit. —
Tjenstefolks utvandring till Danmark har
på sednare åren aftagit; genom det inom
provinsen pågående jernvägsarbetet och
andra orsaker, har nämligen olikheten
mellan arbetslönerna i Skåne och
grannriket något jemnats, så att goda och
dugliga arbetare numera mindre ofta
utflytta. Allmogens klädedrägt förändras
alltmer till likhet med
stadsbefolkningens, och skönjes denna förändring mest
i länets rikaste trakter mellan Malmö
och Trelleborg samt omkring
Landskrona och Helsingborg, der många
bondfamiljers söner och döttrar äro klädda
som ståndspersoner. De gamla hemväfda
tygerna utbytas mot
manufakturtillverkningar äfven i de trakter, der
förändringen är mindre genomgripande. I
Lju-nits, Herrestads och Färs härader samt
i en del af Torna härad begagnas
allmänt vadmal och verken till kläder, och
den gamla snitten på klädedrägten är
der mest bibehållen. Länets allmoge
lefver enkelt i hvardagslag, men njuter
kraftigare föda än rikets öfriga allmoge.
Förbrukningen af kognak, kaffe och rom
har betydligen ökats. Bayerskt öl
finnes allmänt å värdshus och krogar. —
Sockenbibliotheker äro allmänna i två
af länets fem fögderier, och i öfriga
orter hafva sådana flerestädes blifvit
inrättade. Sångföreningar under ledning
af antagen lärare äro bildade i några
socknar af Luggude härad.
Skarpskytteföreningar förekomma på nio ställen å
landet.
Länets hufvudnäring är Jordbruket,
som på sednare tider i högst betydlig
mån förkofrats. Till införande af ett
förbättradt åkerbruk hafva de
jordtor-pare, till en icke ringa del bestående af
inflyttade Danskar och Tyskar, ej minst
bidragit, hvilka, sedan de såsom mera
erfarne jordbrukare med omtanka och
drift någon tid innehaft strögods på
arrende, till en stor del ändtligen
nedsatt sig i olika trakter af länet såsom
jordegare. Vexelbruket är allmänt
antaget; vanligast förekomma sex till sju
skiften. Att genom mergling förbättra
jorden, försökes på de större
egendommarna nästan allmänt, hos allmogen
hittills blott mer sällan. Jordbruket
har i allmänhet betydligt förbättrats
genom nyodlingar, grunddikning, mergling,
användandet af guano och artificiela
gödningsämnen. Grunddikningen sker
oftast med tegelrör. Öfversilning af ängar
har på några ställen egt rum.
Landtbruksmöten ha årligen hållits; genom
expositioner och premietäflingar inverka
de förmånligt, ej mindre på jordbruk
och boskapsskötsel, än på handtverkerier
och slöjder. Trädgårdsskötseln idkas vid
ståndspersonernas gårdar med omsorg,
af allmogen endast med afseende på
egen förbrukning. Af foderväxter
begagnas i synnerhet klöfver och timotej.
Rofvor, morötter och hvitbetor odlas till
utfodring på flera större egendomar;
sistnämnda växt äfven till beredning af
socker. Hampa odlas icke betydligt, lin
något mer. Länet har ett
landtbruksinstitut på Alnarp och en landtbruksskola
vid Orup. Under loppet af åren 1851—55
utgjorde medelafkastningen för hela länet,
efter afdrag af utsädet, hvete 35,654, råg
302,991, korn 502,371, hafra 320,159,
blandsäd 105,513, ärter 116,597, eller
närmare 1 1/2 million t:r spannmål, samt
potates 210,495 tunnor.
Boskaps- och ladugårdsskötseln har
ännu på långt när icke uppnått en mot
länets rika tillgångar svarande
ståndpunkt. Åren 1851—55 underhöllos i
medeltal derstädes: 52,820 hästar, 17,616
oxar, 50,992 kor, 28,335 ungboskap,
99,882 får, 50,406 svin och 48 getter.
Ortens boskapsracer utgöras af gammal
inhemsk, Schweizer, Tyroler, Jutsk,
Holländsk, Ayreshire, Durhams samt af dessa
blandade racer. För hästafvelns
förbättring återstår mycket att göra. På
dugliga beskälare råder ännu brist, ehuru
Flyinge hingst-depöt utsänder inom
länet beskälare och jemväl hos enskilde
ganska goda hingstar äro att tillgå.
Särdeles vid de större egendomarna
hållas goda racetjurar till nötkreatursafvelns
förbättring. Också bidrager den bättre
vård och fodring, som djuren i allmänhet
nu mer erhålla, i hufvudsaklig mån till
deras förädling, sedan man alltmer
börjat inse det vådliga misstaget af att
uteslutande rigta högen på sädesproduktion.
Ladugårdarne vid större egendomar och
säterier lemna öfverskott utöfver eget
behof genom försäljning af kreatur, deraf
en del utföres till Danmark; ungboskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
