- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
44

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44

Marieberg.

Marieberg.

var handl. D. Berg egare; taxeringsvärdet
är 30,000 rdr rmt.

Jorden är af bördig beskaffenhet och
indelad till cirkulationsbruk. Utom
vanliga höfodret erhålles vissa år ett rikt,
utmed elfvens stränder växande sjöfoder,
som här kallas S tripp el. En betydlig
löfskog finnes, särdeles af ek, samt någon
skog af furu och ypperliga torfmossar.
Gården har 2 ansenliga
karaktersbygg-nader af trä samt är prydd med ansenliga
trädgårdsanläggningar.

Uti Härberget vid Göta elf och på
Mariebergs egor synes ett spår, liknande
ett märke efter en intryckt hästsko. En
tradition i orten påstår, att detta spår
erinrar om- en svensk kon. Inge, hvilken,
efter att hafva förlorat en strid på
Dösse-backa slätter i Romelanda socken, red
som flykting öfver Marberget till Göta
elf, öfver hvilken hästen samm med honom
till Westgötalandet. Under ridten skall
hästen hafva intrvckt berörda märke.

c

Tacksam för sin vunna räddning,
utlofvade konungen, att en kyrka skulle der
uppb3’ggas, som med sitt namn, Nödinge,
skulle påminna efterverlden om konung
Inges Nöd och dess lyckliga utgång. En
mineralkälla utvisar ännu stället, der kon.
Inges häst stallade, och der Nödinge
kyrka var allraförst ämnad att stå (se
vidare art. Nödinge socken). Folksägnen
synes uppenbarligen anspela på konung
Inge d. A. och hans nederlag i striden
mot norska konungen Magnus Barfod,
ehuru Sturleson väl säger, att slaget stod
i grannskapet af Fuxerna, på östra stranden
af Göta elf. I nära förening med nämnda
sägen står en annan, att tre konungar
fordom hållit ett möte å Mariebergs egor,
på ett dervarande gärde, som till minne
deraf ännu i dag benämnes Kongsvallen.
Utan tvifvel syftar detta på det under
art. Konghell redan omnämnda möte
mellan de tre Nordiska konungarne, der
fred slöts, och sedan beseglades med
äktenskap mellan konungen i Norge och svenska
konungadottern Margareta Fridkulla. Om
än folksägnen och historieskrifvaren skilja
sig uti förläggandet af händelsen för sin
berättelse på något olika ställe, så är det
dock intressant att finna, huru många
spridda drag af vår historia fortlefva på
allmogens läppar ännu efter 800 år.

Marieborg kloster, se artikeln Haga
säteri uti Svinngarns socken.

Marieborg. Tre mantal frälse i Eneby
socken, Bråbo härad och Linköpings län,
beläget vid Rörsviken, utgör med
underlydande 3/4 mant. Helleberga ängar,
Träbrunna och Skälstad utjordar, ett gods,
tax. 1861 till 38,990 rdr (32,210 rdr
för sjelfva Marieborg). Hemmanet har
förut hetat Berga, af hvilket frih. Axel
Lillje 1652 tillbytte sig 2 gårdar, assessor
Louis de Geer till Finspong innehade
dem 1687 jemte en frälsegård, och hans
arfvingar 1725; de underlydande
hemmanen hafva på 1500-talet lydt under
Norsholm. En half gård i Berga egde
1687 Sten Arfvedsson (Natt och Dag); till
herregård bebyggdes Marieborg af assessor
C. N. Wadström, tillhörde år 1783
hofmarskalken friherre F. U. Friesendorff
(död 1793), gift med en sonsons dotter
till förutnämnde Louis de Geer, 1825
generalmajoren, friherre C. M. Strömfelt
till Tärnö (död 1857). Marieborg
tillhörde 1850 Jak. Philipson i Norrköping,
1861 dennes son. — Ringa skog hörer
till egendomen.

Marieby. Annex-socken till Brunflo
pastorat, är belägen uti Jämtlands läns
Norra fögderi, 2 mil s. v. från
Östersund, gränsar i söder till Lockne, i vester
till Näs, i norr till Sunne och i öster till
Brunflo samt omfattar, med allenast 1/2
mil i bredd och längd, en areal af 6,896
tunnl.; deraf upptagas 0,074 af vatten.
Socknen, som år 1805 beboddes af 265
och 1860 af 424 personer, innefattar 55
tunnl., hvaraf 53V2 skatte, lV2 krono;
ordinarie räntan är 90 rdr 41 sk. 5 rst.
kronovärdi; i bevillning (efter II art.)
erlades 44 rdr 69 öre. Ehuru icke
särdeles tillgång på skog finnes, är dock
godt utrymme i mark och mulbete,
hvarigenom mera boskap kan hållas och åkern
bättre gödas än i moderförsamlingen.
Kyrkan är af sten och mycket liten;
ifrån henne och till moderkyrkan, öfver
en vik af Storsjön, är endast mil.
Socknen har förr blifvit kallad Lilla
Marieby, till skilnad från Marby (se den
artikeln). Åtskilliga besynnerliga namn
torde förtjena antecknas såsom mest
allmänna, bland karlarne: Bål, Gunnar,
Sjuhl, Kjehl, Brodde, Gullik, Hallvar,
Essbjörn, Rasmus, Tyris; bland qvinnorna:
Jngiäl, Gålå, Emfri, Bärätt, Ragnil 111. fl.
En del af dessa äro danska, några
lappska, andra åter från hedendomen, såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/5/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free