Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mariedal.
Mariefred.
45
Ulf, Åke, Ingemar, Thor, Eskel, Torkil
med flera.
I socknen funnos 1861: 41 åboer. Största
brukningsdelen är 2V2 tunnl. Öfverbyn, taxerad
till 2,570 rdr rmt; minsta 3/4 Fugelsta, tax.
till 410 rdr. Blott två andra byar finnas: Bye,
Öd samt 8 torplägenheter. 1V2 tunnl.
innehafves af pastor i Brunflo. Adress: Östersund.
Mariedal. Tre och l/2 mant.
frälsesäteri (inberäknadt 1 mtl Jesper Svensg.,
% mant. Öfva underlagda säteriet) uti
Öfva socken, Kinnefjerdings härad och
Skaraborgs län, egdes 1861, jemte 33/s
mant. underlydande, Sörbo qvarn och
såg af grefve H. Hamilton; egendomens
taxeringsvärde var samma år 75,200
rdr rmt.
Mariedal, fordom Söderbo, har varit
ett kronohemman, på hvilket Sven
Anderssons föräldrar bodde. Sven A. var
slottslof på Guldberg 1573, adlad 1565.
Hans enka Brita Bengtsdotter sålde
Söderbo till sin fränka, Brita Knutsdotter
(Posse) till Ekeby, gift i andra giftet
med marsken, guvernören öfver
Södermanland, Nerike och Wärmland, Bengt
Gabrielsson Oxenstjerna. Söderbo skall
ock varit i Stålhandskars ego (förblandas
af v. Stjernmans adelsm. I, pag. 295,
med Marieholm). Gården, förut en ringa
byggnad i skogen, bebyggdes 1666 af
Magnus Gabriel de la Gardie, som
genom sin kärlek till vetenskap och konst
gjort sitt namn oförgätligt i
fäderneslandets häfder, med en herrlig byggnad
med torn och uppkallades efter
furstinnan Maria Euphrosyne; på gården
inrättades en vattenkonst, fiskdamm som
en sjö, trädgård af 8 tunnlands rymd
anlades, hvarmed förenades djurgård.
Enligt Digelius skall säteriet för sin
vackra belägenhet i forntiden hetat
Gudvalla eller Guddala, d. ä. Guds dal.
Erkebiskop Spegel var af den tanke,
att Gudvalla kloster, som skall redan
år 1163 tillhört munkar af
Bernhardiner-eller Cistercienser-orden, varit här
beläget. Öfver förstugudörren till
manbyggnaden äro uppsatta grefve M. de la Gardies
och hans furstinnas vapen. På båda
sidor af landsvägen, som går förbi
Mariedal, äro träd planterade, att vägen 1/16
mil liknar fullkomligt en allée. En
större hvälfd bro af sten är anlagd
öfver den förbiflytande ån, på åtskilliga
ställen, såsom i djurgården och i ha-
garna, äro en mängd större och mindre
kullar, liknande grifthögar och å flera
af dem uppresta stenar. Under säteriet
hör skog af barr- och löfträd, utgörande
500 tunnland. Mariedal har vidare
tillhört öfverstelöjtn. grefve Axel Lilje och
sedan hans arfvingar; riksrådet,
överstemarskalken grefve Magn. Jul.de la Gardie,
gift med H. C. Lilje, död 1741;
riksrådet och kansli-presidenten gr. Cl.
Ekeblad, gift med Eva de la Gardie, död
1771; landshöfdingen grefve Cl. Jul.
Ekeblad; öfverhofmästarinnan, grefvinnan
H. Piper, född Ekeblad, och 1825
hennes son, majoren, sedermera öfverste
kammarjunkaren, grefve Gustaf Piper,
som 1826 uppförde vid Mariedal ett
rymligt och vackert skolhus för
vexel-undervisningen; der är äfven en
gymnastikinrättning. Grefve Piper dog 1857
och begrafdes jemte sin fru, hvars lik
stått sedan 1816 ofvan jord i ett till
grafkapell inredt rum på Villa
Giaco-mina, en villa, som bemälde grefve
låtit uppföra vid denna egendom. — På
egorna är äfven Lunds helsobrunn
belägen.
Mariedal. Pappersbruk uti Södra Wij
socken af Sevedes härad och Kalmar
län, anlagdt år 1815 vid Stångån, vid
vägen mellan städerna Eksjö och
Wim-merby, 1 mil från sistnämnda stad;
tillhörde år 1827 pappersmästaren
Ceder-dals sterbhus; tillverkningssumman steg
då till 3,106 rdr årligen, år 1847 till
c:a 6,000 rdr rmt. Egare år 1861 var
löjtn. Drangels konkursmassa, och
tax.-värdet 3,270 rdr, inberäknadt för V2o
mant i Månsnäs (Mossnäs). — 2)
Mariedal. Pappersbruk uti Gärdserum socken,
Norra Tjust härad och Kalmar län, tax.
1861 till 6,000 rdr, egdes af auditör
Kernell och inspektor Norberg.
Mariedamm (Södra Damm).
Egendom uti Lerbäcks socken och Örebro
län, se art. Lerbäck.
Mariefors. Pappersbruk i Augerums
socken, Östra härad af Blekinge län,
med qvarn, tax. till 8,250 rdr, egdes
1861 af fabrikör J. P. Söderberg.
Mariefred. Uppstad i Nyköpings
län af Södermanland, 6V7 mil
land-och 6 mil sjöväg i vester från
Stockholm, har för sin uppkomst att tacka
det invid densamma belägna Gripsholms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
