Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
Mariefred.
Mariehof.
slott och det der anlagda klostret. Om
slottet hafva vi redan haft tillfälle att
tala under denna artikel; sedan Sten
Sture blifvit egare af detsamma — han
skref sig riddare till Gripsholm — skänkte
han år 1498 godset till det af honom
år 1491 stiftade klostret för
karthusi-anermunkar, hvilket dock icke hann bli
färdigt under Sten Stures lifstid, utan
invigdes först 1504, den 16 Februari,
af ärkebiskop Jakob, hvarefter Sten Sture
der högtidligen begrofs dagen efter
invigningen. Klostret helgades åt
Jungfru Maria och kallades Mariefred
(Coe-nobitium Pacis Marianum), hvilket namn
den i dess närhet uppspirande lilla
staden behöll. Ärkebiskop Jakob, som 1514
afsade sig sitt embete, lefde i klostret
till sin död 1522 och blef begrafven
derstädes, ehuru hvarken hans eller Sten
Stures lik fingo der förmultna i fred och
ro. Konung Gustaf hade nämligen
efter sin farmor, Brita Sture, ärft
Gripsholm (denna arfsrätt erkändes till och med
af ständerna) och följaktligen äfven den
plats, på hvilken klostret stod;
ärkebiskop Jakobs lik fördes då, tillika med
Sturens, till Kernbo kyrka och derifrån
till Uppsala, der de fingo sin slutliga
hvilostad vid högaltaret. Vid påsktiden
1526 utvandrade klosterbröderna, och
det sålunda ödestående klostret blef nu
nedbrutet och stenen deraf använd till
slottsbygnaden vid Gripsholm. Det lilla
antal byggnader, som uppstått omkring
klostret, tillökades derefter med andra,
uppförda för slottsstaternas räkning, och
sålunda uppstod en köping, hvilken
redan år 1590 icke var oansenlig, fastän
den erhöll stadsprivilegier först 1605
af Carl IX. Sedan den lilla staden
af-brunnit åren 1640 och 1682, lefde den
länge ett tynande lif, tills den under
Gustaf III-.s tid åter repade sig genom
ett år 1777 der anlagdt stort bränneri,
som visserligen nedbrann år 1780, men
strax derefter uppbyggdes i ännu större
skala. Detta bränneri, anlagdt genom
kontrakt med generallöjtnanten baron
Duwall och brukspatron J. D.
Wahren-dorfif, skall hafva räknat 29 pannor af
från 1,200 till 3,000 kannors rymd, och
hvilka kunde afverka 76 t:r om dagen
eller 28,000 t:r om året. Sex pumpar
uppdrogo dagligeu 80,000 kannor vat-
ten. Såsom tillhörande detta kungliga
bränneri voro 280 personer mantalsskrifna
i Mariefred, och att superiet der
florerade, inses tämligen tydligt deraf, att
den lilla staden år 1787 räknade icke
färre än femton krogar.
Mariefreds vigtigaste byggnad är
stadens kyrka, belägen på en höjd söderut
från Mariefred, i hvilken man funnit
lemningar efter det nedrifna klostret.
Kyrkan anlades 1621 på bekostnad af
drottning Christina den Äldre, Carl IX:s
andra gemål, invigdes 16 år derefter
och afbrann, tillika med större delen af
staden 1682. Drottning Hedv. Eleonora,
till hvars enkesäte staden hörde,
uppförde åter kyrkan och försåg densamma
med både predikstol och altartafla; hon
fullbordades dock först 1701, och under
hela denna tid måste staden begagna
den gamla och förfallna Kernbo kyrka,
af hvilken nu blott några ruiner äro
qvar. I kyrkan förvaras sex stycken
stora bibliska målningar, af hvilka en
kan uppgifvas vara ett verkligt
mästerstycke. » Ett annat konstverk af värde
eger staden på sitt vid torget belägna
och enligt hofintendenten grefve
Cronstedts ritning år 1784 uppförda rådhus,
som prydes med en tafla af Hörberg,
föreställande konstnären sjelf, förföljd utaf
afunden under skepnad af en orm.
Mariefred är, likasom de flesta af
Mälarestäderna, egentligen blott en
åkerbruk idkande by, som år 1783
beboddes af 477 personer, men år 1862 hade
höjt sin befolkning till 661 personer.
Staden, på en areal af 22Vo tunnl., har
76 bebyggda tomter och en obebyggd,
uppskattade till ett värde af 135,500
rdr; dess åker utgör 1693/4 tunnl.,
ängen 205 och skogsmarken 2,812 tunnl.,
alltsammans i värde upptaget till 79,700
rdr rmt. Fattigförsörjningen erfordrade
år 1860 ett belopp af 689 rdr. Staden
har några få handtverkare; näst
jordbruket utgör handeln den
hufvudsakligaste näringsgrenen.
Mariehof. Fyra mantal skatte uti
Drothems socken, Hammarkinds härad
och Linköpings län, har varit ladugård
under Stegeborg och dä af 8 mantal,
sammanlagda 1651; reducerades från
Adolf Johan; egdes 1783 af
hofintendenten af Petersen, 1825 och ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
