Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Värk i in.
Marnas.
57
Rätt att tillsätta pastor i Grönby tillkom
före reformationen Dahlby kloster och utöfvades
efter reformationen af länsmännen till nämnda
kloster. Men år 1664 tillbytte sig Ove Thott,
mot afträdande till kronan af några sina
egendomar i Blekinge, patronrätt till Grönby med
krono- och kyrkotionden. Ar 1689 blef
krono-tiondeu seqvestrerad, men återställdes dock
egaren till Markie år 1700; enligt kongl, resol,
af den 23 Mars 1756 bekräftas äfven hans rätt
till så stor del af kronotionden, som enligt
by-tesbrefvet af 1664 från kronan blifvit utbytt.
En kongl, resolution af den 27 Juni 1821
förklarar egaren af Markie hafva rätt att äfven
tillsätta klockare.
Markim. Konsistorielt pastorat af
3:dje klassen, hörande till Seminghundra
kontrakt af Uppsala stift, utgöres af
Markim, modersocken och Arckesta, annex,
samt innefattar 387* mtl, med, år 1860,
753 inv. — Markim, socken uti
Semming-hundra härad af Stockholms län, 3% mil
norr från Stockholm, 4l/2 mü från
Uppsala, ligger mellan Skånela i vester,
Wal-lentuna i söder, Arckesta i öster, Lunda
i norr samt omfattar 0,2oo qv.mil land;
den ligger hufvudsakligen kring två små
vattendrag, som gå till Skånela, men
är dock icke utan bergkullar, särdeles
vid norra och södra gränserna, llådande
jordmånen, som anses vara den
bördigaste i Roslagen, är lera; näringar äro
åkerbruk och något ängsbruk. Socknen,
som år 1805 beboddes af 414 och 1860
af 400 personer, består af 8 mant. skatte,
17/8 mant. krono, 10l/4 mant. frälse.
Ordin, ratan är 133 rdr 45 sk. 4 rst.
krono-värdi. Markim förekommer 1287,
och 1314 såsom hörande till
Sæmingia-hundæri. Kyrkoherdar nämnas från
1400-talet. Kyrkan är af okänd ålder. —
Flera runstenar skola finnas, såsom vid
Snåttsta, Lundby, Huseby gärde samt
i sakristimuren. I ett berg på
kyrkogården finnes en källa, kallad S:t Lars
källa. På Wiby gärde finnes en
jordhög, benämnd Ljushögen.
Gärdar: Lundby, 3 mant. skatte, med qvarn,
egdes 1849, jemte 1 mant., dels af Maniette,
dels af Aléus arfvingar; år 1861 egdes 2 mant.,
jemte 1 mant. Ybbehohn och qvarn, tax. till
16,550 rdr, af f. fanjunkaren Monthelius; 1
mant. egdes af f. länsmannen C. O.
Hammarstedt. — P/g Wiby. — V2 Husby, tax. till
7,050 rdr rmt. — 5/s Ekeby, doneradt Uppsala
akademi af kon. Gustaf II Adolf år 1624. —
Prestgården, 1 V/, mant., tax. till 10,500 rdr
rmt. — Klockaregård. — Öfriga hemman äro:
Bergby, Wreta, Örsta, Lina, Saxta, Snåttsta,
Wifvelsta och Yflinge. — Adress: Stockholm,
Mörby.
V.
Marklunda. Ett och V2 mant. sk.
med gästgifvaregård i Ousby socken af
Östra Göinge härad och Christianstads
län. V30 mant. i Marklunda eges af
brukspatron Olpén på Källboda. På
egorna ser man en stenvård till minne af
dåvarande kronprinsen Carl Johans
första resa genom Sverige 1810, då den
tillförne endast af ryktet kända hjelten
täcktes ingå i en koja för att bese en
skånsk karabiniers boning. Från gäst
gifvaregården, der marknad hålles 2
gånger om året, skjutsas till:
Elmhult i Kronobergs län, n. v. 2 mil,
Broby s. o.......l5/g d:o,
Marma. By uti Lagga socken,
Långhundra härad och Stockholms län, af
372 mant. skatte, 1 mant. frälse på 5
nummer, hvaraf en del eges af hr
Nisbeth (se art. Lagga), det ölriga af 7
bönder. Enligt Afzelius skulle Marma i
Långhundra Lagga varit bland de gårdar
Carl Gyllenhjelm gifvit till tvänne
ynglingars underhåll vid Uppsala lärosäte.
o
Marma. Ångsåg i Söderala socken
af Södra Helsinglands fögderi och
Gefleborgs län, tax. 1861 till 187,500 rdr,
egdes af ett bolag.
Marma. Säteri, se art. Länna.
Marnas. Bergsmanshammare i
Norr-bärkes socken, Wester-Bergslags fögderi
af Stora Kopparbergs län, lV4 mil norr
från kyrkan, strax nedan om Ludvika
bruk, skall vara uppbyggd mellan 1616
och 1621 och bekräftad år 1689.
Presidenten grefve Gyllenborg egde deri
7/l6 och flyttade sin hammarskatt till
Borgfors i Skinskattebergs socken,
hvarefter smidet år 1750 reglerades mellan
bergsmännen. På 1840-talet utgjordes
smidet vid 2 härdar af 580 skU af eget
tackjern; 1860 års tillverkning
uppgifves för bergsmännens andel till 1,462
mr. 78 ü stångjern, tax. till 17,553
rdr, och för Ludvika bruksegares
räkning till 396 tår. stångjern och 1,297
mr. 78 U smältstycken, tax. till 17,734
rdr rmt. Marnas by, af något öfver 3/4
mant., taxerad till 11,779 rdr, hade 4
egare af allmoge.
Marnas by, belägen högt uppe i
Finnskogen, ej långt från gränsen mellan
Svärdsjö, Leksands och Bjursås socknar
i Dalarne, är af historisk ryktbarhet från
den tid Gustaf Eriksson irrade biltog
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
