Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
Marsholm.
Marstrand.
omkring i denna provins. Tillfället, då
Gustaf vistades här, var efter det un dfångna
såret på flykten från Isala (se den art.),
hvarpå hans trogne ledsagare Sven
af-lemnade honom hos kronskyttarne Per
0 C li Matts Olofssöner i Marnas by. Men
länge ansågs icke detta ställe vara någon
säker tillflykt för Gustaf, utan fördes
han af näranda bönder längre iu i
Leksandsskogen, hvarest han låg uti tvänne
dagar undangömd under en stor tall och
försågs med mat af de trogna
Marnäs-bönderna.
Marsholm. Ett fr.-säteri uti
Agun-naryd socken af Sunnerbo härad och
Kronobergs län, beläget på en ansenlig
ö i Modden, var år 1637 Nils Sjöblads
sätesgård. Denna »öfverste för allmogen
1 Sunnerbo vid 92 års ålder», som föddes
i Kristian Tyranns tid (1519) och dog nära
Carl X Gustafs uppträdande på thronen
(1647), förtjenar blifva ett folkminne i
denna ort. Konung Carl IX anförtrodde
1609 Kalmar slott åt den då 90-årige
gubben, och det förlorades ej under lians
vård. Han lefde i 90-årigt äktenskap
med en maka, sora upphann 111 år.
Maren, sora anses vara nuvarande Mars-
v holra (skrifves Marensholm i Tunelds
geografi ra. fl.), hade blifvit med list
fråntaget Agunnaryds kyrka af gamle
01. Gallé, utan att hafva blifvit af
honom eller unge Olof Gallé tillbakagifvet.
Biskop Brask sökte förgäfves återtaga
denna kyrkoegendom 1526 (Haudl. rör.
Skand. Hist., XIV, 94). Marsholm egdes
af kammarherre Carl Netherwood, sora dog
här 1672; det tillhörde 1758 och 1770
öfverstelöjtn. P. O. Marci, 1805 en von
Platen; var 1828 ett bondhemman, då
det d. 10 Oktober förklarades för 7/io
mant. frälse-säteri; hade förut 1812 blifvit
förmedladt från 1 till */2 mantal. Yar
ännu 1861 i en bondes ego och taxerades
s. år till 5,480 rdr rmt.
MarsjÖberget, se art. Tierp socken.
Marsfca. Egendom, seThuringesocken.
Marstrand. Sjö- och stapelstad uti
Göteborgs och Bohus län, vid 57° 53’
46" nordlig bredd och 29° 46’ 14"
östlig längd från Ferro, 50% mil från
Stockholm, 4V4 mil från Göteborg, är
anlagd på en Ö ytterst i hafsbandet, på
en sjömils afstånd rätt söderut ifrån Tjörns
sydligaste spets, och hvilken ö tillhör den
Thorsbyska skärgårdens stora ögrupp.
Staden anses vara anlagd antingen af
norska konungen Harald Gylle, år 1132,
eller ock i början af den berömde kon.
Hakon Hakonssons regering omkring
1220, hvilken med särdeles nit vinnlade
sig om allt, som egde sammanhang med
den bohusländska skärgårdens bästa.
Första gången stadens namn förekominer i
häfderna är år 1225, då en strid föreföll
uti Mastrandirs hamn mellan Ribbungarne
och Skule Jarls sändebud, Kolbein
Kettu-rygg och Grande Skattmästare, hvilka
på återresan från Danmark blifvit af is
tvungua att anlöpa detta ställe. I
berättelsen om striden heter det, att de
olyckliga sändebuden förgäfves väntade
hjelp »af de många köpmän, sora lågo i
samma hamn»; häraf kan svnas, som
staden redan då var gammal, om icke
den nva staden genom sin goda hamn,
som närmast verkat till Marstrands
anläggning, redan då tillegnat sig icke
ringa handelsrörelse. Stadens öden äro
imellertid under de tre första seklerna
af dess tillvaro höljda i mörker. Namnet
Malstrand förekommer väl en och annan
gång, men icke på ett sätt, att
derigenom sprides något ljus öfver samhällets
tillstånd. Minnet af en olycka, som
öfvergått detsamma, är likväl antecknadt
vid året 1368, då staden plundrades och
afbrändes af de förenade svenska och
hanseatiska trupperna. Att staden
särskildt inbegreps uti drottning Blankas
lifgeding 1343, och att kon. Christians
af Oldenburg hyllning till kon. i Norge
här försiggick d. 2 Juli 1449, visar
måhända, att staden icke var utan
anseende. Under denna tid måste hvarje
till och ifrån kusten gående fartyg
an-löpa Marstrand och der erlägga tull. Af
konung Christoffer af Bayern erhöllo
O *
stadens invånare rättighet att drifva
handel öfver allt i länet, och alla
utländ-ningar förbjödos att befatta sig med
köpenskap på landsbygden. Detta
sednare förbud upphäfdes likväl snart. I
senare hälften af 16:de seklet hotades
staden af ett nytt fiendtligt anfall, då
Svenskarne 1566 plötsligt stodo på Koön
gent emot staden; men borgrarne
upp-höggo isen i hamnen och afvärjde
derigenom den ovälkomna påhälsningen.
Under denna tid var Marstrand neder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
