Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
Marstrand.
Marstrand. 60
sjelf skördat den minsta frukten deraf.
Stora ölägenheter öfvervägde sannolikt
fördelarne af denna inrättning genom
att uppfylla staden och kringliggande
nejd med vanfrejdade personer, såsom
en mängd bankruttörer, lurendrejat m. fl.,
och det var derföre icke underligt om,
oaktadt alla dessa friheter, ett parti inom
sjelfva staden bildade sig mot
frihamnsystemet — så oerhördt det än må vara,
att en stael sjelf gjorde försök att blifva
qvitt sina friheter. — Detta parti
segrade äfven, då d. 15 Maj 1794 Porto
Franco-inrättningen upphäfdes. Staden
bibehöll sig väl till 1808 genom det
blomstrande sillfisket; men sedan
detsamma vid denna tid allt mer aftagit,
har Marstrand befunnit sig i ett
aftynings-tillstånd, betraktad såsom stapelstad,
ehuru den, såsom badort och
garnisonsplats, på sednare åren börjat åter något
repa sig. Vi vilja nu låta några
statistiska uppgifter närmare belysa stadens
fram- och tillbakagående.
Stadens folkmängd utgjordes år 1749
af 456, är 1772 af 932, år 1795 af
1,480, år 1810 af 1,030, 1840 af 490,
år 1855 af 657 och c:a 953,
inberäknadt garnisonen; år 1862 var hela
folkmängden 1,121 personer. Ar 1795
funnos 24 handlande, år 1805: 15, år
1850: 9, år 1856: 17 och 1860: 10
o
med 11 personers betjening. Ar 1805
funnos 29 handtverkare, år 1856 och
1860: 15 med 13 arbetare. Det enda
här tjenliga föremål för industri i större
skala synes nu mer vara storfiske. En
författning, som indirekte lemnade den
bohuslänska fiskhandeln i Marstrands
händer, synes skola kunna bereda så väl
staden som skärgården och, genom det
inflytande den kunde hafva på sjelfva
fisket, hela riket de största fördelar.
Genom sitt läge är denna stad liksom af
naturen bestämd till en nederlagsplats
för den i denna skärgård fångade och
beredda fisken, med undantag af sill, och
att således blifva för våra fiskerier, ehuru
naturligtvis i mindre skala, hvad Bergen
är för Nordlandens. Ar 1805 egde
staden 7 handelsfartyg, år 1860 ett fartyg
om 121 läster för utrikes och 3 båtar
för inrikes sjöfart (i handels-kalendern
1861—62 uppgifvas 13 fartyg om 359
läster). Införseln utgjordes af sill från
Norge. Den vigtigaste exportvaran har
varit spannmål, hvaraf 1851—55
skeppades i medeltal 31,695 t:r, år 1856:
65,157 t:r (243,8b0 kub.fot), år 1860
åter endast 53,396 kub.fot.
Tulluppbörden, som åren 1851—55 i medeltal
var 2,824 rdr, uppgick åren 1856—59
i medeltal till 6,044 rdr 91 öre och år
1860 till 1,024 rdr 25 öre. I
bevillning erlades 1860: 1,349 rdr 6 öre.
Samma år utgjorde den taxerade
för-säljningsqvantiteten bränvin 8,425
kannor. Staden eger en hamn, som är
skyddad af tvänne strandverk med
bombfria hvalf och logementer, Fredriksborg
vid norra och Gustafsborg vid södra
inloppet, samt eger en bredd af 300
alnar med omkring 7 famnars djup och
anses bland de rymligaste och tryggaste
i riket. Den eger 2 inlopp, det norra
med endast 5, men det södra med 8
till 10 famnars vatten. Genom
Albrekts-sunds kanal, som hufvudsakligen är en
på statens bekostnad verkställd
upprensning af en mindre farled (hvarigenom
Koöns södra udde afskurits) beredes
en säkrare väg för mindre farkoster
inomskärs. Arbetet fulländades 1842
med en kostnad af 21,813 rdr bco.
Staden sträcker sig längs efter norra
stranden af Marstrandsön, som, jemte
Koön och Klöfverön, hvilka äro belägna
midt emot densamma, bilda den stora
hamnen. Boningshusen äro spridda bland
klipporna samt åtskiljas af krokiga gator
och mindre trädgårdsanläggningar.
Härifrån utgöra dock den mer ordnadt
bebyggda hamngatan och den med
parkanläggningar, badhus och paviljonger
prydda vestra ändan af staden ett
vackert undantag. I anseende till det ökade
antal badgäster, som de sednaste åren
besökt stadens badinrättningar, samt den
deraf framkallade stegringen af hyrorna,
hafva på sednare åren några nya
byggnader blifvit uppförda Hus och tomter
voro 1860: 201, deraf 142 bebyggda,
taxerade till 524,301 rdr 50 öre.
Till staden hörande Koön med
underliggande holmar, 1 mantal skatte-jord
extra roterad, uppmätt och indelad i
beteshagar och arrendeparker, hvilka
bereda staden en årlig inkomst af 1,937
rdr, taxerades, inberäknadt för
badinrättningen derstädes, till 55,316 rdr rmt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
