Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medevi.
Medevi.
73
Medevi. Två mantal frälse-säteri (af
1 Medevi, 1 Borrebol) uti Nykyrka
socken, Aska härad och Linköpings län,
vackert beläget vid en liten sjö, 2l/2
mil från Askersund och 3Vg mil från
Wadstena, utgör, jemte 5’/8 mant.
underlydande (hvaraf 3V2 mant. rå och
rör), ett gods, hvartill höra qvarn och
såg, tegelbruk och Medevi helsobrunn;
allts. taxerades 1861 till 97,360 rdr
rmt och egdes af ett bolag med
räntmästaren C. E. Hedenstjerna i Mariestad
till disponent.
Midhiavid förekommer bland gårdar,
som Bo Jonsson år 1369 bytte sig till
från Carl Ulfsson af Topta, men 1383
bortbytte till Wadstena kloster. Medevi
nämnes i rusttjenstlängden 1636 som
frälse-säteri, »grundadt för 8 år sedan»
och tillhörigt kammarherren hos kon.
Gustaf II, sedermera assessorn i Göta
hofrätt, Casimir Gyllenstjerna. Äldsta
bolstaden skall enligt annan uppgift lia
varit Borrebol, der kon. Carl X Gustafs
enkedrottning, Hedvig Eleonora, då lion
hade Wadstena län till lifgeding,
stundom vistades. Hennes kammarh. Johan
Gyllenstjerna, broder till Casimir G., dog
på Medevi 1658 (enl. Tham skall han
köpt Medevi af kronan 1662; Tuneld
m. fl. uppgifva Johan Oxenstjerna; enl.
annan uppgift utarrenderades vid den
tiden Medevi åt kronan). Gården
ärf-des imellertid af Gyllenstjernas dotter
Sigrid, gift med riksrådet Göran
Fleming, och såldes 1671 af henne efter
mannens död till Cl. Hägerstjerna, men
bördades 1674 af riksrådet och
lagmannen i Östergötland Gustaf Soop. Sonen
M. Soop innehade 1687 Medevijk med
underlydande (flera än under närvarande
tid), dock ej utan anspråk å kronans
sida och pantsatta i Rikets Ständers
bank; de köptes af kongl, maj-.t och
kronan 1690 från bankokommissarien A.
Ehrenfelt, men köptes åter 1693; kommo
delvis genom gifte med A. M. Soop
till riksrådet grefve Axel Wachtmeister;
egdes af dennes dotterson, exc. grefve
C. 11. von Fersen, som upplät
egendomen år 1760 till 20 års arrende åt
öfversten frih. Silfverhjelm, under hvars
tid åbyggnaden flyttades till sitt
nuvarande läge, liksom tillhörande trädgård,
park m. m. Medevi kom 1780 genom
v.
köp till kammarh. M. Odencrantz, från
1806 genom köp till öfversten,
sedermera amiral Arvid Wirgin, och sednare
till ett bolag; år 1853 arrenderades
godset af fru grefvinnan Mörner, född
Wirgin, som sjelf egde en större andel
deri. En utsigt af Medevi förekommer
i Thersners »Fordna och Närvarande
Sverige.»
Ur en Wadstena läns tidning år 1862
inhemtas, att ett större parti s. k. holländsk
bag-gertorf blifvit ur dymossar vid Medevi
tillverkad; den uppgifves brinna lätt och väl samt
gifva en stark värme. En yta af C alnar i
fyrkant skall lemna cirka 1,100 torftärningar med
en tillverkningskostnad af 31 rdr rmt, och
800 af dessa tärningar motsvara en vanlig famn
ved. Utom besparingen skall upptagningen af
dylik torf vara ett godt och vinstgifvande medel
att uttorka sanka marker. Dylik torf, af
samma beskaffenhet som förekommer i Belgien,
Holland och Tyskland, anses kunna i vårt land,
hvarhelst passande mossar förefinnas, göras
användbar för hushållsbehof, tegelbruk, brännerier
och ångmaskiner, till ett pris, som vida
understiger de vanliga vedpriserna.
På Medevi föddes 1612 bonden Jöns
Håkansson, ifrån hvilken i fjerde led friherre
Jöns J. Berzelius härstammar; han dog 1848,
och 10 år derefter restes hans staty i
hufvudstaden.
Medevi. Helsobrunn, belägen på det
under förutnämnda säteri Medevi
lydande hemmanet Baggebytorps egor,
under 58 gr. 41 miu. 21 sec. polhöjd, 3
mil från Wadstena, 27o från Äskersund,
28V4 från Stockholm samt mil från
Medevi säteri, nära landsvägen mellan
Motala och Askersund, är Sveriges
äldsta och namnkunnigaste helsokälla.
Belägenheten är något sidländt, och hafva
derigenom förr, innan de vidsträckta
omkringliggande mossarne blifvit
uppodlade, hvarmed början gjordes af öfverste
Wirgin, flera olägenheter uppstått för
brunnsgästerna, så att det till och med
varit ett ordspråk: »När regnar det ej vid
Medevi?» Nu har ställets klimat blifvit
mycket förmånligare; sednast under åren
1861—62 har ett kärr, från hvilket
under våta år dimmor brukade uppstiga
på brunnsgården, blifvit utdikadt, och
kring alla mindre torrt liggande hus
är grunddikning verkställd.
Medicinalrådet Hedin säger uti sin »Handbok för
brunnsgäster», att Medevi, i anseende
till sina utsigter och vackra nejder, är
en af de mest välbelägna helsobrunnar
i Europa. At vestra sidan sköljas dess
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
