Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
74
Medevi.
Med ha ni ra.
löfrika och väl odlade landtungor och
stränder al den kristallklara Wettern, som
o
lifvas af hundradetals seglare. At norr
omgifves det af en skogrik bergsträcka,
här och der odlad ända upp till
öfversta spetsen. I öster och söder öppnar
sig Östergötland med sina vidsträckta
åkerfält, ängar, skogsparker, vackra
herregårdar och många kyrkor. Utsigten
från den s. k. Lusthusbacken anses
derstädes för den herrligaste. Källornas
begagnande som helsobrunnar lär härleda
sig från riksrådet Gustaf Soop, som lät
Urban Hjärne undersöka den s. k.
Högbrunnen samt förmådde honom att be-
o
skrifva stället. Ar 1687 invigdes första
brunnshuset; men redan 1681 utgafs
ett kongl, plakat om ordning och tukt
vid Medevi (deri Carl XLs vanliga »nit
om Gud» gör sig gällande, men hvilket nit
hvarken har burit eller kan bära någon
sannskyldig god frukt). Enkedrottningen
Hedvig Eleonora, som egde brunnen jemte
flera de närmaste gårdarna 1688 till 1694,
gjorde mycket för inrättningens förkofran
och anslog till fattige brunnssökandes
hjelp 20 t:r spannmål af Wadstena
hospitals, sednare af Wadstena slotts afrad.
Under sistnämnda år förenades
helsobrunnen åter med Medevi säteri, hvars egare
hafva framgent alltmer bebyggt stället,
låtit förnya undersökningen af vattnet
genom Bergman, Bruzelius o. a., sednast
år 1860, då en nv källa upptäcktes af
egendomligt lösande egenskaper, och af
för vårt land egendomlig beskaffenhet.
Analvser af denna, såsom ock af Medevi
andra källor, som bolagsdelegarne sednast
låtit anställa, är ännu icke bekantgjorda.
Sannolikt voro källorna bekanta vid
tiden omkring christendomens införande
i landet, och man har talrika sägner om
dem, i synnerhet om den s. k. Röda
källan på skogen eller Rödbrunnen, som
skall blifvit upptäckt derigenom, att en
lam man, som druckit af dess vatten,
blifvit helbregda. Vattnet stod också i
rop såsom ett förträffligt medel mot
ofruktsamhet hos qvinnor. När
munkarne sedan fördrefvos, tilltäppte de
efter bästa förmåga källådrorna, och i
Palmsköldska Samlingarna uppgifves, att
en Italiensk läkare i Jönköping, doktor
Josua Constantins, som dog 1698,
berättat sig hafva i Vatikanska bibliothe-
ket sett en af Wadstena munkar uppsatt
skrift om detta helsovatten. Samma
manuskript skall äfven riksrådet Soop
hafva sett och deraf blifvit föranledd
till närmare undersökningar på sitt gods
Medevi. Röda källan på skogen, hvars
namn bestyrker åsigten, att ordet Medevi
skulle vara härledt af ordet »Vi’s» ena
uråldriga betydelse af skog och således
Medevi betyda midt på skogen, är sannolikt
den, som nu begagnas till bad; vattnet
från Högbrtinnen, Gustaf Adolfs källa,
invigdes 1802, Amirals-källan m. fl.
drickes. — Vattnet har sitt anseende i syn-
v
nerliet af sin verksamhet mot gikt,
rlieu-matism, bleksot, magsyra samt andra
oordningar i matsmältningen och
under-lifsorganerna, hvarjemte gyttjan visat sig
verksam äfven mot lamheter och svulster.
Medevi brunn liknar nu en liten
stad, har kyrka, apothek, postkontor
från 1719, flera byggnader för
tjenstemän, en stor mängd bostäder för
brunnsgäster, ett äldre lazarett i flera
byggnader med anslag af kronotionde, ett nyare
från 1819, med fond skänkt af Carl XIV,
samt en fond för pauvres honteux; nytt
brunnshus var under byggnad år 1862;
flera handelsbodar finnas, en större
marknad hålles här vid midsommartiden.
Medevi har varit besökt af kungliga
personer, från och med Hedvig Eleonora
till och med nuvarande konungahus.
Brunnsintendenten utnämnes af
konungen. — Högre brunnsafgiften är 10 rdr
och lägre 3Vo i’dr för terminen; för ett
gyttjebad betalas 60 öre, andra bad 50
öre. llummen för brunnsgästerna äro
indelade i 3 klasser, hvaraf första
klassens kosta från 34 till 20 rdr, tredje
klassens från 13 till 8 rdr, allt pr
termin. För första och andra klassens rum
utan sängkläder nedsättes hyran med 4
rdr rmt. Medevi helsobrunns tax.värde
1861 var 36,000 rdr rmt.
Bland omkringliggande herregårdar
utmärka sig, utom Medevi säteri,
Godegårds ansenliga jernbruk, BlommedaJs
manufakturverk. Alvastra vid södra
ändan af Omberget besökes gerna af dem,
i som gästa Medevi helsobriinn.
Medhamra. Två mant. skatte-säteri
med derunder lydande Kohlstorp,
Klotorp, Hvitmanstorp och Löfkulla, uti
Hagbyhöga socken, Aska härad och Lin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
