Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Menimiugs härad.
üeuhamra.
83
söka efter deras undangömda skatt,
äfven om den icke skulle hafva — så
som nämnde författare anförer efter
lektor Wallman — redan blifvit
funnen af skattgräfvaren Schenberg från
Skenninge. Imellertid är berättelsen om
skattens upptäckande väl värd att taga
vara på, såsom i och för sig sjelf en
skatt för hvar och en, som fattar dess
betvdelse, hvarför den ock här må få
sin # plats.
Skatten skall bestått af 12 apostlabilder af
gediget silfver, stora som 12 års gamla barn,
derå amiralen Jakob Bagge skall hafva tagit ur
domkyrkan i Krakau (Baggen var troligen der
på krigståg, dem krönikorna icke alla nogsamt
kunnat beskrifva), dit de blifvit skänkta af
romerske kejsaren Henrik Fogelfängarens gemål,
till tack för lånet af jungfru Mariæ lintyg, som
der förvarades. Sedan nu flera af Mems egare
förgäfves letat efter denna skatt, kom
ofvannämnde Schenberg, som skall lefvat för mer än
hundra år sedan och vandrat bygden omkring
med en slagruta, uppsökande i jorden förborgade
skatter. Nu skola elfvorna och trollen vakta
alla i jorden förborgade skatter. Men vid
elf-ljuset under jord synas för menniskorna
guld-stänger såsom gula, vissnade löf. Den, som
kommer i elfvornas lag och blir vid bortgåendet
begåfvad med dylika, men icke anar synvillan,
kastar dem ifrån sig och går miste om en stor
skatt. Häraf har talesättet kommit: »icke ett
löf», i 6tället för: »inga penningar». Men
uppdragna i Guds ljusa dag, ofvan jord, befinuas
de vara idel guld. Silfret åter i de
underjordiskas förvar skall se ut som gamla hvita
hästben. Skattgräfvaren från Skenninge visste allt
detta, och som han en dag med sin slagruta
upptäckte Jakob Bagges skatt och fann allenast
en hop hästben, samlade hau dem upp och tog
dem med sig hem och såg benen, när solljuset
föll deruppå, förvandlade till de tolf apostlarnes
silfverbilder samt blef sedan en svåra rik man.
Med särskildt afseende på kanalen finnes vid
Mem en stor bassin med magasiner och
lastageplats. Uti sista slussen åt Östersjön finnes
en marmorskifva infattad, på hvilken finnas
inristade de tänkvärda orden: »Om Herren icke
bygger huset, så arbeta de fåfängt, som
deruppå bygga.»
Vid Mem är tullkammare och lotsplats,
hvarifrån lotsas till Gränsö 6 mil, till Arkö 51/2
mil, till Kettilö 7V2 mil.
Memmings Härad ligger på ömse
sidor, dock mest öster om Motala ström
under dess nordliga lopp från Roxen
till Glan och omgifves af Roxen och
Skärkinds härad i söder, Hammarkinds i
sydost, Lösings i öster, Bråbo härad
med Glan i norr samt Finspongs län i
vester. Arealen är 1,299 qv.mil, hvaraf
0,069 vatten; fasta landet upptager 28,466
tunnland. Landets södra rand bildas af
landhöjden mot Roxen och
Söderköpingsdalen, öster ut kallad Ludden.
Vester om Motala ström är i allmänhet
högland; på östra sidan ligga kärriga
trakter vid Luddens fot, och norr om
dem, mot Glan, en kuperad och kullig,
delvis nästan jemn bygd. Häradet
innefattar, sedan Wånga socken år 1639
blifvit skild härifrån och lagd till
Risinge tingslag, blott socknarna Kimstad,
Kullerstad, Borg och Lötli, alla af
Norrköpings prosteri och af Bråbo och
Fin-sponga läns häraders fögderi; delar af
Kimstad och Kullerstad höra i afseende
på lagskipningen under Risinge
tingslag, som ligger under Finspongs härad.
Tingstället, som förr varit vid Herrbro
uti Borg socken, flyttades sedermera till
Löth och sednast till Brinks
gästgifvaregård uti Kimstad socken. Hemmantalet
utgöres af 1233/8 mant. och tax. 1861,
jemte 60 lägenheter, till 588,340 rdr;
i häradet funnos samma år 1 bergverk,
3 manufakturinrättningar, 6 qvarnar och
sågar, taxerade till 220,470 rdr rmt.
Folkmängden, som år 1805 var 2,757,
uppgick 1860 till 3,599 personer.
Huf-vudnäringen är åkerbruk, med
boskapsskötsel och bränvinsbränning; i vestra
delen tillkomma bergs- och skogsbruk.
— Häradet kallades fordom Mimming,
och förmodar Brooceman det vara
uppkalladt af Mimmung, namnet på i
äldre tider brukliga äggjern eller svärd,
som skola blifvit smidda inom Wånga
socken. Uti häradets sigill afbildas en
spade, omkring hvars rand stå orden:
Memings hæredh. Genom kon. Gustaf Ls
testamente år 1560 erhöll hans son,
hertig Magnus, Memmings härad med
flera andra.
Menhamra. Egendom af 1 mantal
krono-skatte och 1/4 mant. frälse uti
Ekerö socken, Färentuna härad af
Stockholms län, belägen 3% mil från
hufvudstaden, med vackert läge vid en vik
af Mälaren, kallad Långtarmen, har
åtminstone till en del tillhört Skytte, år
1670 Johannis Widekindi, som skrifvit
en historia öfver ryska kriget under
Jacob de la Gardies anförande,
äfvensom en del af Gustavianska
konungahusets historia; han vistades ofta på
denna sin gård och dog 1678.
Men-hamra egdes 1685 dels af slägten Gyl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
