Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
84
Merhult.
Millesvik.
lenstjerna, dels af Gripenstjerna (efter
Tham). År 1772 af Silfverström, 1849
af Hedlund, år 1861 af handlanden J.
Carlsén. Ego vidden beräknas till 112
tunnl. odalåker, 50 tunnl. äng samt 70
à 80 tunnl. skog och hagmark.
Jordmånen består af stark lera på
mergel-botten, samt sandblandad lermylla.
Ar-liga utsädet är 60 t:r, förutom 100 t:r
potates. Höskörden 150 lass.
Manbyggnaden, uppförd 1817 af tegel
under plåttak, innehåller 18 rum i 2
våningar, förutom en souterraine-våning.
Ladugård och logbyggnader jemte
tröskverk äro uppförda 1849. Till gården
hörer trädgård med tillstötande park.
Onera äro 600 rdr, inberäknadt afgift
till. länets brandförsäkring.
Taxeringsvärdet 1861 var 16,200 rdr rmt.
Merhult (Mederhult i 1825 års
jordebok). Ett mantal krono-säteri uti
Korsberga socken af Östra härad och
Jönköpings län, reduceradt från
Enhörningska familjen, hvarefter det blef
rytt-mästareboställe 1697. En knifsmed i
Frillesqvarn, And. Svensson, hade sonen
Joen till Merhult, som tjente sig upp
från ryttare till ryttmästare vid Smålands
och Ölands rytteri (till qvartermästare
efter Wieselgren), hvars fyra söner Lars,
Sven, Nils och Daniel adlades 1643 och
1647 för faderns tapperhet under
namnet Enhörning. Joen Andersson dog
1640 på ett parti i Mecklenburg mot
de kejserliga. Majoren och riddaren af
Svärdsorden Carl von Heideman, som
bivistat 1813 och 1814 årens tyska
krig och erhöll derunder guldmedaljen
för tapperhet i fält, lemnade detta
boställe 1843 till kapten C. W. Ahlgren.
Vi tillåta oss här rätta ett tryckfel;
under artikeln Korsberga står Morhult läs
Merhult.
Merhult. Ett skattehemman med
gästgifveri uti Lenhofda socken,
Upp-viddinge härad och Kronobergs län,
hvarifrån skjutsas till
Lenhofda i n. v......1 mil.
Wilköl i s. o.......2 »
Mildeshed. En kungsgård och kloster
skall burit detta namn och varit belägen
i Westergötland. Den kallades ock
Wal-leshed, hvaraf det vackra Walle härad
förmodas fått sitt namn. Gården skänktes
af konung Emund Gammal till Svea
rikes erkebiskopssäte och hof. Till minne
häraf kallas ännu en gård, som lyder
under Skara biskopsstol, i gamla
jordeboken Mildesnade gård. I Mildesheds
klosterkapell hade biskoparne sitt
be-grafningschor; der jordades ock stoftet
af Asmund, den förste erkebiskop i Svea
och Göta land, som lärer dött omkring
år 1060.
Millan-marken (i 1825 års jordebok)
Millmark. Ett mantal skatte uti
Östmarks socken, Fryksdahls härad och
Carlstads län, taxerades 1861 till 19,500
rdr, var samma år skiftadt i 65 delar,
hvaraf en på JJJ mant. med ett utsäde
af 6 t:r höst- och 45 t:r vårsäd eges af
kronolänsman Carl Robsahm. — Adress:
Sunne.
Millesvik. Konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, hörande till Nors kontrakt
af Carlstads stift, utgöres af socknarna
Millesvik, Botilsäter, Eskilsäter och
Öl-serud samt innefattar 70l/2 mant.,
bebodda 1860 af 4,305 personer. —
Millesvik, modersocken uti Näs härad
och Carlstads län, 6 mil s. s. v. från
Carlstad, 3V4 mil från Amål, omfattar
en areal af O,209 qvadratmil, af hvilka
0,ooi äro vatten. Folkmängden, som på
50 år ökats med 300 personer, uppgick
den 1 Juli 1862 till 763 personer.
Hemmantalet är’ 45/12 skatte, 2 krono,
9V4 frälse, tillsammans 152/3 mantal,
fördelade i 59 brukningsdelar. I
bevillning för eganderätten, för inkomst af
tjensteraäns löner och för ali annan
efter II artikeln erlades 1860: 220 rdr
36 öre. — Myldesviks kyrka nämnes
redan 1347, i ett på gården
Sigtrygs-bolil utfärdadt fastebref. Den är
således en bland de äldre i Wärmland, skall
varit invigd till S:t Laurentii ära och
efter honom kallad S:t Lars. Vid en
källa af samma namn har folket i
låug-liga tider öfvat vidskepelse; den blef
igenkastad, men åter uppgräfd, hvarvid
man fann gamla mynt och förrostade
kedjor, som blifvit offrade i källan. I
kyrkan ligger begrafven öfverste Simon
Gustaf von Köthen, död 1736. Om
honom förtäljes, att han blef 1706 i
slaget vid Frauenstadt skjuten genom
bröstet och 1710 fången af Preussarne
samt insatt på Cüstrins fästning,
hvarifrån han dock efter 3:ne månader sjelf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
