- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
129

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Multrå.

Multrå.

129

1857, under namn af Sollefteå, af cirka
180 läster; det andra 1859, under namn
af Ådalen, af cirka 190 läster.

Kyrkan, belägen nedanför det s. k.
Röd berget, är byggd af sten under
enkelt brädtak och håller utvändigt i längd
21 alnar och i bredd 15 alnar. Dess
byggnadsår är obekant; men år 1769
har hon undergått en betydligare
reparation, då lion erhöll en ny altarprydnad,
som skall hafva kostat 2,248 daler
kopparmynt; den utgör en bred garnering
omkring fenstret af bildhuggarearbete,
är rikt och smakfullt förgylld. Ett
nattvardstycke är skänkt af framlidne
hofqvartermästare Eurenius i Hernösand
1769 och skall hafva kostat 300 daler.
Afståndet mellan denna och omgifvande
socknars kyrkor är följande: till Ed lV4
mil, till Sånga 1, till Ytter-Lännäs
4V8j till Dahl 3 och till Sollefteå V2
mil. På kyrkogården finnes ett vackert
kors af jern öfver den tidigt
hädangångne, af sin församling allmänt
saknade komminister J. O. Ruuths graf.
Den första prest i Multrå var Lars
Hellbom, hvilken i egenskap af
komminister var bosatt i Hakesta by från
1768 till 1788. Sedan dess liar ej
någon prest här varit anställd förrän
förutnämnde Ruuth, som dog 1853,
hvarefter i följd af rådande prestbrist
ingen i hans ställe har kunnat förordnas.
Hans lönevilkor voro: af socknen 6 à
8 t:r samt af pastor 100 rdr rmt, jemte
besittningsrätt af prestbordet, som utgör
4 seland. Riksdagsmannen Nils
Strindlund är född 1792 i Oster-Strinne by;
från och med år 1823, eller nio
särskilda gånger, har Strindlund varit
riksdagsfullmäktig för bondeståndet i Södra
Ån germanland och talman vid 1854
och 1857 årens riksmöten. Eör
barnundervisningen eger socknen gemensam
lärare med Sollefteå. Socken-sigillet
med sin kantinskription MULTRÅ SOKN
SIGIL. har till sinnebild elfven med dess
båda stränder, härigenom antydande, huru
elfven delar socknen i tvänne hälfter.

Fornlemningar. Här märkas flera
ättehögar, af hvilka en under namn
af Rysshögen, belägen på Oster-Strinne
egor, har en diameter af 100 alnar och
en höjd af 30 à 40 alnar. Derjemte
finnes på samma bys område en ruin
y.

efter en gammal stenbyggnad, kallad
Brådoms kyrka. Skogsparken omkring
denna byggning köpte Öster-Strinne
byamän år 1717 af Kongl. Maj:t för
100 daler kopparmynt och betala nu
årligen derför till kronan en afgift af
1 rdr 50 öre. I afseende på första
besittningen af detta Brådom förmäler
sägnen, att en tvist hade uppstått mellan
Oster-Strinne och Para, om eganderätt
till detsamma. Para byamän anförde
som grund till sin rätt, att de hade
röjt i Bäckberget och der börjat så.
Denna tvist åtog sig dåvarande
riksdagsmannen i Oster-Strinne att genomföra,
medan lian var på riksdagen, då han
köpte det af kronan för ofvansagda
summa. I sednare tider hafva flera
ansökningar blifvit gjorda för att få det
till nybygge, men utan framgång.

Socknen, innehållande, utom i/G mantal
prestbord, ISV^g mant. skatte, taxerade 1860
jemte 40 torplägenheter, 6 qvarnar och sågar
till c:a 80,000 rdr rmt, hade 55 sjelfegande
åbor samt trenne, som hörde under Sollefteå
bruk; 4 båtsmanstorp samt 15 backstugor finnas.
Beväringsmanskapet utgjordes af 24 man. —
Statsbidragen och kommunala afgifterna uppgingo
1858 till 4,345 rdr 58 öre, hvaraf i bevillning
388 rdr, ständiga räntor 1,626 rdr,
arrendemedel 4 rdr, kostuad för rustning och rotering
541 rdr, clereci-statens underhåll 784 rdr,
fattigförsörjning 136 rdr. Socknen är fördelad
i 2:ne fattigvårds-samhällen, det ena för
socknens fattiga och det andra ensamt för
skepps-varfvet i Mångraf.

I byn Kjäll, 2,9/48 oförmedlade mant., med
498 qvadratrefvar åker, 2,990 refvar äng, hela
arealen 24,203 refvar, är sockneus största
bruk-niugsdel på lOl3/24 seland, och i byn Skedom,
2l/G oförm. mant., med 302 refvar åker, 1,069
refvar äug, hela arealen 19,516 refvar, är minsta
brukningsdelen på 4,/1c seland. Öfriga
hemman äro.

areal. åker.

1 mant. Bjursta 1,281 tunnl., 40.
l13/,6 d.o Hakesta 3,471 d.o 50.
l,9/4 8 d:0 Ing er sta 3,535 d:0 21.
l5 24 d:0 Klofsta 1,634 d:0 62.
l»/2 d:0 Man gr af 1,916 d:0 44.
5/l2 d:0 Nyland 1,278 d:0 30.
183/9G d:0 Wester-Sir inne 2,742 d:0 49.
3%8 d:o Öster d:0 2,283 d:0 15.
V2 d:0 Öd 698 d:0 14.
V6 d:o Prestbordet 1,267 d:0 4.

Då Ängermanelfven borde vara den
naturliga gränsen mellan Sollefteå och Multrå, synas
Klofsta, Bjursta, Kjälls och Nylands byar böra
förläggas till Sollefteå socken mot att andra
byar hitflyttas från Sollefteå (se den art.). —
Adress: Sollefteå.

17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/5/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free