Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Måssebo.
Hast o na.
147
och Lilla Qvarsebo, hvarför i eg.rätts-afgift
erlades 8 rdr, eges af major Löwensk]öld; säteriet
tillhörde 1683 öfverste-löjtn. W. Pendreyk,
sedermera ryttmästare Billberg. — 1 mant.
fr.-säteri Malsebo. — Stora Måssebo, 2 mantal
frälse-säteri, var i 14:de seklet Stake-familjens
stamgods. Sigge Jonsson Stake, derifrån bördig,
blef biskop i Skara år 1341. Egare år 1668
var major Anders Björnesköld, sedan löjtnant
C. Hård, familjen Kuylenstjerna tills det omkr.
1760 köptes af talmanuen Joseph Hansson; egdes
1829 af böuder, sedan godset blifvit skingradt;
år 1861 var det deladt mellan 12 bönder. —
Stockebo qvarn och såg; Jernhestra såg;
Stommens hammare. f/4 mant. Bönabo hör i
kyrkligt hänseende till Hestra socken i Jönköpings
län, inom hvars gräns det ock är beläget.
Öfriga hemman äro Agnabo, Foglabo, Gremsås,
Gräbbo, Hälljabo, Näfshult, Ryd, Skällerås,
Tåftö, Trollebo, Aslabo, Hallhult, Rude. — Adress:
Svenljunga.
Måssebo. Ett halft mantal
frälsesäteri uti Ransbergs socken, Wadsbo
härad och Skaraborgs län, vid en vik
af sjön Orlen, tillhörde fordom ryttm.
E. Sahlfelt, död 1687; Er. Stråle,’död
1682, samt Peder Stråle, död 1698.
Egare år 1814 var qvarterm. J. Aurell
och 1861 herr C. F. Bäckström;
eg.-rätts-afgiften var 4 rdr 28 Öre rmt.
Måssebo. (Tuneld uppgifver
oriktigt Måsebro.) Ett och V2 mant.
frälsesäteri uti Rinna socken, Göstrings härad
och Linköpings län, utbyttes med
Långeberg från kronan år 1612 af
ståthållaren på Wadstena slott Lindorm
Pedersson Ribbing, egare af Boxholm,
och bebyggdes till säteri vid sjön
Is-bottens vestnordvestra strand under
namnet Måssebo. Godset, reduceradt från
arfvingarne, utlöstes åter till en del af
enkefru Cath. Ribbing, född Falkenberg,
och hennes söner, och afhystes Måssebo
under Boxholm, då den redan förfallna
sätesbyggnaden nedrefs, hvars läge nu
blott angifves af några stensättningar.
Ar 1861 egdes Måssebo jemte 5/g mant.
underlydande, samt Kifarps såg, af
Johannes Isaksson; se vidare art. Boxholm
och Ekeby.
Måssebo och Nygården. Två mant.
frälse-säteri uti Möltorps socken, Wadsbo
härad och Skaraborgs län, utgjorde 1862,
jemte mant. i Tomten, ett gods,
tax. till 58,000 rdr (hvaraf 30,000 rdr
för Måssebo), som egdes af hr Wollrath
Tham, broder till författaren af
beskrifningar öfver åtskilliga provinser inom
vårt fädernesland, C. W. A. Tham, hvilken
är bördig från denna sin fädernegård.
Deras farmoder, död på denna sin
egendom 1821, var Maria Elisabeth von
Stahlen, den sista af von Stahlenska
namnet.
Måssebo. Två mantal frälse-säteri
uti Pelarne socken af Kalmar län, egdes
1861 af löjtn. E. Drangel; s. års eg.rätts-
i afgift var 12 rdr 39 öre.
i
Måstena. Två mantal frälse-säteri
uti Bälinge socken, Rönö härad och
Nyköpings län, beläget 2% mil från
Nyköping, utgör, jemte 13 V2 mantal
inom socknen, l/2 mant. i Tystberga samt
en qvarn i Lästringe, ett gods, som
genom sednare egares derpå nedlagda möda
och kostnad blifvit ett af de vackraste
i orten. Eg.rätts-afgiften 1861 var 14
rdr 15 öre. Måstena nämnes 1328 och
förmodas då hafva kommit under det
på Måstena nuvarande egor fordom
befintliga Sundboholm, hvilket nämnes
1360 och har egts af slägterna Grip
och Gyllenstjerna; räknas 1560 bland
de efter Christina Gyllenstjerna skiftade
godsen under Bälings rättaredöme, lydde
, på 1600-talet under Häljö i Tystberga,
som trädt i det ödelagda Sundboholms
ställe. När Häljö gods såldes år 1723,
blefvo Måstena och alla de hemman,
som dertill höra, undantagna och
tillföllo grefvinnan Oxenstjernas måg,
riks-I rådet grefve Ernst Joh. Creutz, som
j åter försålde det till presidenten, baron
j Erland Broman, från hvilken det
köptes af kommers-rådet Thomas v.
Plom-gren, som gjorde godset till
fideikommiss, och är dess närvarande innehafvare
friherre Carl Fredrik Plomgren.
Manbyggnader af trä uppfördes af
kommersrådet Plomgren, som äfven lät anlägga
trädgårdar m. m. Uti en hage vid
Mår-stena räknas 36 mindre grifthögar, af
hvilka några äro rätt ansenliga.
Om stiftaren af fideikommisset må nämnas,
att han var en ibland de första, som öppnade en
handelsväg till orter i Medelhafvet; han var dels
upphofsman till, dels styrande i levantiska
handeln, assuranskompauiet samt salt- och
jern-kontoren. Brodern Carl F. Plomgren, som
innehade fideikommisset efter sonens död, dog 1829
öfver 91 år gammal och efter en sammanlefnad
med sin öfverlefvande fru af öfver 64 år.
Sonen, generalmajoren, kommendören med stora
korset af svärdsorden Peter von P., död 1848
på Måstena, bivistade 1788, 89 och 90 års
i sjötåg samt kriget i Pommern 1805—7, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
