Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
Mälaren.
under han deltog i utfallen från Stralsund samt
affairerna vid Lüdershageu, Anclam och
ücker-münde, då han blef fångeu af fransmännen.
Återkommen från fångenskapen, bivistade han Tyska
kriget 1813; vid Bornhöft i Holstein emottog
han regimentsbefälet, sedan generalmajoren, frih.
Bror Cederström blifvit urstånd att föra
detsamma; var regimeutsbefälhafvare under kriget
i Brabant 1814, äfvensom s. år i Norge.
Måå. Ett skatte- och ett
frälsehemman uti Fjärås socken, Fjäre härad
och Halmstads län, 3/4 mil sydost från
Kongsbacka, helt nära prestgården, har
bördig jordmån, vackra åbyggnader och
en väl anlagd trädgård. Hemmanen
hade 1861 två egare.
Mählby. Ett och 1/2 mant.
beru-stadt säteri i Helgesta socken, Willåttinge
härad af Södermanlands län, 5 mil från
städerna Eskilstuna och Nyköping och
12 mil från Stockholm, utgör, jemte
V2 mant. Wäsby i samma socken och
1V2 mantal i Flur socken, jemte 12
torp, ett gods. Sätesgården, omgifven af
trädgårdar och park, har ett särdeles
naturskönt läge vid en vik af sjön
Båfven; sjelfva säteriet påfördes 1861 i bev.
för eg.rätten 15 rdr 39 öre. Mählby
är kändt från 1558, då det var
biskopsgods till Strengnäs, donerades 1573 till
landshöfding Lars Westgöte, innehades
1611 af B. Donat; gjordes 1637 till
sätesgård för Göstaf Gyllenstjerna,
öfver-gik 1660 till slägten Rosenstråle,
pantsattes 1672 till J. Gyllenpistol,
reducerades och berustades samt tillhörde
1685 Lib. Rosenstråles enka, Gunnil
Gyllenstierna, innehades 1754 till 1784
af slägten Rosenstjerna, köptes till skatte
enl.kammar-collegii bref af d. 9 Dec. 1765,
för 370 dlr 16 öre s:mt, egdes 1785
af Fästing, 1788 af Malcolm Hamilton,
1808 af Indebetou, öfvergick 1816 till
friherre W. Sparre, i hvars slägt
egendomen stannade till 1849; tillhör från
1855 löjtn. G. Th. Carell.
Mälaren. Sveriges må hända
skönaste insjö, belägen mellan Uppland,
Södermanland och Westmanland,
haten areal af 17 qvadratmil, men likväl
endast 12 qvadratmil vattenyta,
emedan den är så uppfylld af öar och
holmar, att man räknat dessas antal till
nära 1,300. Sjöns hela bassin
beräknas omfatta icke mindre än 240 sv.
qv.-mil. Den bildar talrika vikar, som
sträcka sig långt inåt landet; de
rymligare och från öar mer fria delarne af
sjön kallas fjärdar. Sjöns höjd öfver
hafvet är endast 2 fot, hans djup
deremot på en del ställen ganska
ansenligt (180 sv. fot i Björkfjärden, 130 fot
i Näsfjärden o. s. v.; 202 fot under
Östersjöns yta). Sjön har blott ett
naturligt aflopp, Norrström i Stockholm,
och utanför denna fortsättes, ehuru i
ännu större skala, den öbildning, som
träffas redan inne i Mälaren. — Några
få anmärkningar öfver denna sjö skola
här nedan göras.
Mälarens gamla namn är Laugur,
Laugurn, den lugna sjön, af lau, lugn,
garn, sjö; huru det sednare och nu
brukliga namnet uppkommit, torde vara
svårare att förklara. Johannes Magnus
och andra äldre hafva härledt namnet
från den fordom i sjön talrikt
förekom-| mande, men nu sällsynta roffisken
Målen (Silurus glanis); sannolikare låter
Fischerströms (Beskrifning öfver
Mälaren, St. 1785) gissning, att namnet
uppkommit af ordet Mällum (mellan),
j sjön mellan trenne landskap.
Fischerström anmärker också, att uti Ingelstads
härad i Skåne skall finnas en landsträcka
af halfannan mils längd, kallad Mälar,
emedan den ligger mellan höga backar
och hafvet, som stiger upp dit och
nästan för hvarje år skär undan något af
landet.
Mälarens 7 största öar äro:
Färings-ön eller Svartsjölandet, med Svartsjö slott,
och bestående af 4 socknar; — Fogdön,
med säterierna Bergshammar och
Hes-selbyholm, bestående af 3 socknar; —
Sela-ön, med Mälsåker samt minnen
efter Ingjald Illrådas nidingsbragd,
bestående af 2 socknar; — Aspön, med
Lagnö gård, en socken; — Ekerön, med
Ekebyhof och Stafsund, en socken; —
Munsön, med, enligt traditionen, Björn
Jernsidas hög och det gamla
biskopsgodset Bona, en socken; — Adelsön,
de s. k. Alsnökonungarnes säte, en
socken.— Bland större öar märkas vidare:
Lofön med Drottningholm; — Ang sön,
med en vacker sätesgård; —
Bond-Arnö, Tidö, Ridö, Aggarö, Stäkes-ön,
med ruiner efter erkebiskopssätet; —
Tynnelsö, med Strengnäsbiskoparnes
fordna slott; — Åfalmviksö, Kungshatt, Ed-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
