Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Möre, Norra.
Möre, Södra. 165
den naturliga ängen till 19,161 tunnl.,
häradets allmänning innehåller 459 tid.
Närmast Oland kommer Norra Möre i
afseende på befolkningens relativa
täthet med omkring 2,500 personer på
qvadratmilen; år 1860 uppgick
folkmängden till 22,745 personer. Häradet med
297V04 mantal utgör med Stranda och
Handbörds härader ett fögderi och en
domsaga med tingsställe uti Rockneby i
Ryssby socken. Befolkningens sedlighet
synes tyvärr icke hafva gjort stora
framsteg; ty ehuru fylleriet väl betvdligen
aftagit, synes deremot oredlighet i handel
och vandel vara i tilltagande;
företrädesvis gäller detta kusttrakterna, der lyx
och vällefnad föranledt skuldsättning och
penningevinglerier. Den s. k. inre
missionen har dock på senare åren varit här
särdeles verksam, så att hopp torde vara
på en förbättring i omnämnda brist
på sann christlig redbarhet.
Anmärkningsvärda orter äro, utom Kalmar stad,
Grimskär, Björnö, Söjle och Kläckeberga
säterier samt Björkenäs.
Möre, Norra. Kontrakt i Kalmar
stift, innefattar 6 pastorater, se sid. 125,
IV band., och beboddes 1860 af cirka
23,000 personer, på 1840-talet uppgick
folkmängden till blott 17,700 personer.
Möre, Södra. Härad af Kalmar län,
det sydligaste i länet, innefattar 12 hela
socknar och delar af 2 (se sidan 125,
IV band.) på en areal af
15,(^qvadratmil, hvaraf 0,320 äro insjöar; den odlade
jorden uppgifves till 36,120 tunnl., den
naturliga ängen till 54,383 tunnl. Närmast
Oland komma Norra och Södra Möre
härader i afseende på befolkningens relativa
talrikhet, det sednare med omkring 2,600
personer på qvadratmilen. Häradet
innefattar 6207/24 mant. och beboddes år
1860 af 41,450 personer; på 1840-talet
var folkmängden blott c:a 32,000.
Medelvärdet af ett mantal taxerades 1861 till
7,650 rdr, 1 lägenhet till 346 rdr, 1
manufakturinrättning till 1,640 rdr, 1
qvarn och såg till 787 rdr. Allmogen
sysselsätter sig mycket med sjöfart, och
många bönder finnas, som hafva egna
fartyg, hvilka de begagna till in- och
utrikes sjöfart. Välmågan, men äfven
lyxen anses på senare åren vara i
stigande; vadmalskläderna börja nu blifva
sällsynta. Med en tilltagande nykterhet
förmärkes nu en ökad arbetsflit jemte
foglighet i lynnet. Inom fem församlingar
voro, år 1860, sockenbibliotheker
inrättade. I afseende på häradets äldsta
befolkning och indelning må anföras hvad
d:r Schlyter anförer i sin afhandling »Om
Sveriges äldsta indelning i landskap och
landskapslagarnes uppkomst» (pag. 9).
Det synes mest sannolikt, att Möre,
troligen vid den Småländska folkstammens
första inträde i vårt land, och innan den
framträngt till Wärend, blifvit försedt
med inbyggare, som sedermera, utan
sammanhang med kolonisationen från
Wärend, utbredt sig uppåt kusten och på
Oland, hvarigenom det synes kunna
förklaras, att moderlandet Möre och
sedermera det vidsträcktare Calinarna fogati
(nuvarande Kalmar län utom Tjust), af
ålder varit skildt från det öfriga
Småland. Södra Möre härad utgör nu ett
fögderi med fem länsmansdistrikter och
en domsaga med tingsställe uti
Wassmo-lösa i Ljungby socken.
Häfdatecknaren Anders af Botin, förf.
till »Svenska hemman och jordagods»,
»Utkasttill Svenska folkets historia», m. m.
var son till en kronofogde i Södra Möre.
Petrus Petreus förmäler följande i sin
krönika: »Under kon. Göthe II:s regering 405
efter Kristi börd var stor hunger och
dyr tid i landet, hvarför från alla
landsändar samlade sig en stor här uti Möre
io Småland, och utvalde sig till anförare
Ake och Ebbe, samt förskaffade sig skepp,
hvarmed de seglade öfver Gotland till
Tyskland, kommo omsider efter många
strider och mödor till Italien, der de
nedsatte sig och begynte det Longobardiska
kriget, som varade till Caroli Magni
tillträde af regeringen.» — Ar 1452 landsteg
Magnus Gren med 600 man och härjade
på Södra Mores kuster; men Carl
Knutssons svåger och höfvidsman i Kalmar,
Gustaf Carlsson Gumsehufvud, förjagade
Gren, som förlorade sitt ena finger samt
50 man i döda. Rimkrönikan skrifver
härom:
»Herr Green i Mööre drogh,
Vid 600 man han med sig togh;
Herr Göstaf Karlsson af Kalmara
Mötte honom i vägenom svaa,
Herr Green fick hugg mer än han kunde bära,
Et finger glömpden quara thära,
Han miste der 50 och än flere,
Far han tocke resa mere
Honom möter en tydh svadant meen,
Han kommer aldrig lefvandes igen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
