Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
166 Möre, Södra.
ffiörkö.
Omkring år 1535 hade ett band
skogstjufvar här förenat sig, under
anförande af en bonde, vid namn Joen
Andersson. Dessa röfvade och uppehöllo
sig i skogarna i Södra Möre, Konga
härad och Wärend, samt slogo ihjäl
konungens fogdar och folk. Det var till dessa
skogstjufvar, som Nils Dacke begaf sig
och höll med dem och allmogen
härstädes sammankomster, af hvilka följden
blef den namnkunniga Dackefejden. Under
året 1612 härjade Danskarne i Södra
Möre härad. Ett vidtuseende uppror
utbröt här under riksdagen 1624: det däm-
o
pades dock i sin första början. Ar 1647
erhöll rikskansleren Axel Oxenstjerna Södre
Möre såsom grefskap. Oxenstjerna egde
att af hela grefskapet, som började vid
Kalmar och sträckte sig till Brömsebro,
nära 6, och från sjön in i landet
stundom 6 mil, uppbära och efter behag
såsom sin egendom disponera alla
derutaf utgående skatter och kronoräntor,
hvarjemte han utöfvade patronaträtt
öfver alla församlingar i grefskapet.
Inkomsten häraf steg till 15,000 daler
silfvermynt årligen, utom kronotionden,
hvilken inkomst nu bör skattas till minst
7,500 rdr rmt. Grefskapet fråntogs
slägten genom reduktionen i Carl XI:s tid.
Då Danskarne under Carl XI:s krig en
gång landstigit på Smålands kust och
härjande närmade sig till Södra Möre härad,
uppbådade häradshöfding Nils Strömer
(Ströman, efter Anrep) allmogen
härstädes, som nu godtgjorde fordna förseelser
mot fäderneslandet och stod fienden så
manligt emot, att de danske måste vända
om och allmogehären kunde till och
med draga Kalmar till undsättning.
Efter många år ihogkoms ändtligen denna
trogna tjenst, och anföraren,
häradshöfdingen, benådades med adeligt stånd och
namn samt blef sålunda stamfader för
adliga ätten Ehrenström. 1 detta härad
märkas: Flerohopp jernbruk, Wärnanäs,
säteri; Brömsehus och Brömsebro.
Möre, Södra. Kontrakt i Kalmar
stift, innefattar 8 pastorater, se sidan
125, IV band, och beboddes 1860 af
41,450 personer. Sedan rikets
landska-per, efter kristendomens fullkomliga
stadgande, blifvit indelade i vissa
biskopsstift, lades Möre, tillika med flera härader
i Småland, under Linköpings biskopsstol,
erhållande således nu samma andeliga
förman som Östergötland, med hvilket
det under hedniska tiden egt gemensam
verldslig öfverhet. I påfven Alexander III.s
bulla af 1177 finner man bevis, att Öland
och Möre redan då hörde till Linköpings
stift, hvars biskopar voro skyldiga att
visitera församlingarna härstädes hvart
tredje år.
Mörhult. Ett mantal skatte uti
W. Thorsås socken, Allbo härad och
Kronobergs län, är biskopens öfver Wexiö
stift Olof Cavallii födelseort. Om denne
för utmärkt flit, drift och skicklighet
berömde biskop, död 1726, läses en
utförligare lefnadsteckning i Bidrag till
Lunds Stifts Herdaminne, Lund 1846,
p. 132—138, till hvilken de hänvisas,
som om honom önska närmare
kännedom. Biskopen hade 11 barn, men blott
en son; denne blef ryttmästare och antog
namnet Cavallin. Från honom
härstammar dan skånska slägten Cavallin. Den
ännu lefvande slägten Cavallius
härstammar deremot från en kronofogde, yngre
broder till Olof Cavallius. Hemmanet,
hvarför i bevillning för eganderätten
erlades 1861: 6 rdr 18 öre, hade s. år 6
åboer.
Mörke källa. Helsobrunn, nära
staden Sköfde, innehåller lindrigt
mineral-vatten. Ar 1815 har ett bolag här
uppfört prydliga byggnader och anlagt
promenader.
Mörkö. Socken och patronelt pastorat
af 3:dje klassen, hörande till Södertelje
kontrakt af Strengnäs stift, Hölebo härad
och Nyköpings län, innehåller i längd,
skärgården inberäknad, 27/8 och i bredd
3/8 mil. Omgifvet på alla sidor af
Östersjön, eller egentligen af en af dess större
vikar, kallad Mörköfjärden, utgöres
pastoratet af den i sednare tider s. k.
Mörkön, utom 2:ne smärre delar, af
hvilka den ena, som är belägen på det
norr om ön varande Näslandet, endast i
norr är förenad med fasta landet,
Södertörn, och den andra, som genom ett
smalt näs sammanbinder Mörkön med
Dåderön, sträcker sig något inåt
sistnämnda ö. Kortaste afståndet från fasta
landet är vid pass V6o e^er 300
alnar; längsta åter är omkring 3/8 mil.
Den vik af Östersjön, som omgifver
pastoratet, utbreder sig understundom i
vidsträckta fjärdar, än intränger den
mellan utskjutande uddar och skapar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
