Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 Njurunda.
ftj ur uiu]a.
Klimatet är ganska strängt. När
hafsisen samlar sig till dessa kuster, så
bereder den landtmannen en långsam
vår och skickar öfver nejden sina kyliga
vindar, hvilka ej blott förhindra
vårsådden och förstöra svalbandet, derest
snön redan aftinat, utan föra äfven med
sig sjukdomar, hvaribland frossfebrar
synnerligast hemsöka invånarne.
Folkmängden har från år 1775 till och med
1855 ökats från 1,216 till 2,827
personer. Enligt utdrag af prosteriets
tabellsamlingar visar sig, att på 82 år
hafva inom pastoratet blifvit födda 4,266
barn, deraf 211 oäkta, samt under samma
tid 2,893 personer aflidit, deribland
1,033 under 10 år och 1,249 öfver 50
.o
år, resten mellan 10 och 50 år. Ar
1821 inträffade en förlossning med
trillingar; under hela tiden 58
förlossningar med tvillingar samt 102 med
dödfödda foster. Hushållens antal uppgingo,
enligt anteckning i gamla kyrkoboken,
år 1580 till 100, år 1855 till 580.
Inom pastoratet lefde 1860: 3,050
personer, hvaraf 2,302 tillhöra Njurunda
socken, Galtströms bruks kapell 278
och Svartviks skeppsvarf 470. Den
egentliga folkökningen har inträffat på
de sednaste 25 åren; härtill får orsaken
sökas i den företagsamhetsanda, som
vaknat inom samhället och framalstrat
en mängd inrättningar, som erfordrat
större arbetspersonal. Här finnas 13
båtsmanstorp, 122 jordtorp, 5 stattorp
och 133 backstugor. Häraf äro 19
torp afsöndrade för alltid och resten
för viss tid.
Njurundaboen har en stark
kropps-byggnad, som från den tidigare
barndomen blifvit härdad genom mödosamma
arbeten, hvarigenom dock en riklig
bergning förskaffas. En gumma om 102
och en vid 99 års ålder afledo 1798,
hvaremot få sedermera uppnått det 85:te
lefnadsåren
En allmän välmåga herrskar inom
detta samhälle. Folklynnet har varit
och är ännu sträft samt benäget för
rättegångar och stridigheter. Sjön Oijen
delar socknen i tvänne hälfter, hvilkas
befolkning vid kommunala frågors af
görande hysa åsigter, som helt naturligt
äro stridande emot hvarandra. Ännu
1856 var icke afgjordt, om folkskolan
borde bli fast eller ambulatorisk. Om
läget för den nya kyrkan har nuvarande
slägte ärft en envis rättegång från
förfäderna, men i detta inål hafva omsider
några inflytelserikare och förnuftigare
personer lyckats tillvägabringa en
förening.
När landets äring är lofvande,
erhåller arbetaren vid Svartvik en för-
i
tjenst af till och med 7 rdr om dagen,
hvartill den under sommaren 1855
uppgått. Med en säker inkomst af 2 à 3
rdr för qvinnan samt 5 rdr för mannen
under hela sommaren samlar detta
arbetsfolk sig ganska lätt en större summa,
tillräcklig att låta dem framsläpa sitt
lif under vintern i osedlighet och lättja.
Men är det sorgligt att se de laster,
uti hvilka allmogen ännu ligger fången,
så är det ock tillfredsställande att
betrakta den vackrare sidan af dess
karakter. Här finna vi en varm kärlek
till konung och fosterland, en derpå
grundad vördnad för konungens bud
och befallningar, idoghet, en allmän
raskhet och en fryntlig gästfrihet. Man
omfattar själasörjaren med välvilja och
förtroende samt vet att uppskatta
embetsmännen efter förtjenst.
Allmogens klädedrägt är en
blandning af forntidens allvar och nutidens
flärd. Nu duger ej våra förfäders varma
och starka vadmalsbeklädnad. I
byggnadssättet varseblir man allmogens
förkärlek till tvåvåningshus. Förf. af
Njurunda sockenbeskrifning (förvarad i
landt-mäterikontoret), landtmätaren OLE.
Næs-lund, och af hvilken beskrifning denna till
större delen är ett sammandrag, uttrycker
sin tacksamma öfverraskning öfver den
snygghet och det sunda, städade skick, som
: församlingens matmödrar vidmakthöllo i
sina hemvist, och som öfverallt mötte
honom under hans besök i socknens
flesta bvar vintern 1855. På ett ställe
var åbyggnaden till en del uppförd
af tegel, för öfrigt allmänt af trä. På
några ställen, såsom i Mai, höja sig
ståtliga hvitmålade åbyggnader;
prostgården uppgifves vara bland de sämsta och
oansenligaste.
vJ o
Socknens hufvudnäringar äro:
Åkerbruket; kornet är mest brukliga
sädesslaget, och sås deraf årl. 467 x/2 kr, af
blandsäd 425V2 t:r; af råg sås endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
