Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
Norrbottens Lån.
Norrbotteus Län.
Bland bebyggda gårdar äro blott att anmärka:
Prestgàrden vid kyrkan, 1 ®/8 mantal krono,
samt Kappelansbolet i Norra Åsbo by. För
öfrigt lyda här 31 /8 mtl under Söderfors och 51 ’/tG
under Gysinge bruksegendomar. Adress: Sala.
Nora. Upp- och bergstad, ligger vid
59° 31’ 30" nordlig latitud, på
sluttningen af Norasjöns vestra strand, nära
Hagbyåns utlopp, mil från Örebro,
2 l5/g mü n. v. från Stockholm. Staden
kan icke räkna sina anor längre tillbaka
än från början af 1600-talet, då den,
ifrån att förut hafva varit en ringa kyrkby
med 100 invånare, sökte bringa sig upp
till något högre. Dock lärer här redan
år 1422 varit en köping, ty biskopen i
Westerås Olaus Helgonius utgaf nämnda
år en stadga angående Norabergs stads
afgift till biskötseln, och ostridigt är, att
här af ålder varit en handelsplats.
Stadsprivilegier erhöllos d. 20 Dec. år 1634,
ytterligare bekräftade d. 4 Dec. 1652.
En tid var den, från 1644 till 1648,
residens för Chr. Bonde, såsom
landshöfding öfver ett särskildt län, bildadt
af Nora och Lindes, Grythytte och
Kopparbergs bergslager, samt Fellingsbro
härad. Från denna tid till år 1731 är
ingenting att nämna om stadens
utseende, men efter en s. år den 29 April
utbruten vådeld, som inom få timmar
lade staden, med undantag af kyrkan
och prestgàrden, i aska, blef den ånyo
i dess nuvarande reguliera form med
raka och breda gator anlagd. Att
återuppbyggandet ej gått så lätt kan man
finna deraf, att sockenboerna måste först
komma de misströstande stadsboerna till
hjelp, innan de grepo verket an. I början
uppfördes låga envåningshus, hvilka
sedermera, mest under de sednast förflutna
åren, blifvit på- eller ombyggda, så att
staden numer med få undantag har
tvåvåningsbyggnader. Staden sträcker sig
1,000 alnar i längd från norr till söder,
600 alnar i bredd, upptager en
qvadrat-yta af 38 tunnl. 3 kappl., och har i
midten ett rymligt torg. Ehuru belägen
på en mindre ås eller kulle, är läget ganska
jemnt och endast 2:ne af de i norr och
söder närmast sjön löpande gatorna
besvärade af en starkare lutning, än som för
rörelsen kunde vara önskligt. Tomterna
äro 120, hvaraf 87 äro bebyggda. Bland
Folkmängd. Handtverkare. Bevillning. Alla afgifter
är 1749 I år 1862 år 1749 år 1860 för egendom för inkomster till stat och kommun
559~ i 1,200. I 27" 35^ 1352 rdr. 1,483 rdr. 9,000 rdr.
dessa förtjena att nämnas: Skolhuset,
stadens bästa prydnad, färdigbygdt 1841
genom brukspatron A. Wedbergs och
kontraktsprosten Svederi gemensamma
bemödande, innehåller: en högre eller
rektorsskola med 2:ne lärare, en
folk-eller lankasterskola, en småbarnsskola och
en arbetsskola för qvinnoslöjd. Lärare
och lärarinnor bo inom samma lokal;
deras aflöning bestrides dels med af staten
anslagna 28 t:r kronotionde och 20 skü
tackjern, dels med räntor af den
ursprungliga fonden, dels med sammanskott af
stadsboerna. En Söndagsskola stiftades
1842. — Stadskyrkan, gammal, byggd
år 1781, af sten, 80 alnar lång, 22
bred, ligger vid torget, på en hög plats
omgifven af lummiga träd. Rådhuset,
äfvenledes beläget vid torget.
Staden var från början grundad på
handeln med bergslagerna, på förlag för,
och afsättning af dess tillverkning.
Landtmannen var förpligtad att till
köpmannen lemna sitt tackjern, och af honom
mottaga sina varor. *) Men småningom
ökades bergsmännens välstånd, så att de
ej behöfde något främmande förlag, de
befriades äfven från de band, som fästade
deras rörelse vid staden, de fingo sjelfva
afyttra sitt tackjern till bruken. Dermed
upphörde ock den egentliga
förlagshandeln, som öfvergått till vanlig handel dels
med tackjern från bergslagen, dels med
viktualier och kramvaror, som dit
afsättas. En tillväxt i näringarne äro att
emotse sedan jernväg blifvit öppnad
häremellan och Örebro samt Arboga, och en
mäktig häfstång för stadens och
kringliggande bergslagers utveckling är att
emotse genom anläggning af föreslagen
jernväg från Frövi station å jernvägen
Köping-Hult till Lindesberg och ännu
mer om den utsträckes norrut till Nya
Kopparberget, då dessa rika bergslagers
produkter kunna med betydligt ringare
kostnader bringas i verldsmarknaden.
* I en gammal visa heter det oin bergsmannen,
sedan han med otroligt släp och möda fått
tackjernet färdigt:
»Då får du buga och bocka
Och fråga hvad herrn vill ge.
Straxt svarar deu borgaren tjocka:
Hvad jag vill ge, får du nöja dig me.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
