Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nora Bergslag.
Nora.
201
År 1860 funnos 14 handlande.
Fastighetsvärdet taxerades år 1862 till
839,800 rdr, hvaraf 38,500 rdr för
fattighus-, skol-, tings- och arrestbyggnader.
Stadens tillhörande jord upptager 746
tunnl., hvaraf 495 odlad jord, 251 skog
och betesmark. Till manuf.inr. torde få
räknas 2 fabriker för tillverkning af
musikaliska instrumenter och
köks-spislar samt en år 1862 inrättad för
förfärdigande af brefcouverter, den
första i Sverige. Marknader hållas i
April och September. Stadens
sparbank, inrättad 1835, hade 1843 en
insatssumma af 16,215 rdr, som uppgick
1855 till 212,618 rdr rmt. Helsovården
bestrides af en härstädes stationerad
provincialläkare. — Staden, som har varit
till den 1 Oktober 1860 säte för det af
brukssocieteten underhållna
skogsinstitutet, tillhör 5:te klassen bland rikets städer
och innehar 42 rummet. Vapnet är 5
granar på ett berg. Nora stads- och
landsförsamlingar utgöra ett regalt
pastorat af 2:dra klassen, hörande till Nora
kontrakt af Westerås stift. En af
församlingens pastorer, utom förutnämnda,
förtjenar att vara i åminnelse, prosten
Thorner, en kraftfull och om sin
församling nitälskande, om än egen man,
som tjenstgjorde här, då staden
förstördes genom den förut omnämnda vådeiden.
En mineralkälla finnes på stadens
egor, hvilken förr varit mer begagnad
än nu. Uti sjelfva staden finnes badhus,
dit gyttja hemtas från Loka och en
annan helsobrunn i Nora
landsförsamling. Vattnet innehåller, efter en äldre
analys, kalksyrad kalk och kolsyrad
jernoxidul. Källan upptogs 1764 af rådman
Magnus Norgren.
_ * *
Nora Bergslag och Härad i Örebro
län innefattar Nora stad och
landsförsamling samt Jernboås och Hjulsjö
socknar, äfvensom delar af Kihl, Tysslinge
och Lindesbergs socknar, med en areal
af 8,034 qvadratmil, hvaraf 0,774 äro
vatten (185,930 tunnl. land, hvaraf 9,083
tunnl. odlad jord, 2,928 naturlig äng),
samt innefattar 25041/q6 mant. och hade
1860: 12,102, år 1840 blott 9,636 inv.
Nora bergslag hörer, enligt den nya
indelningen genom förordningen af den 6
Oktober 1854, till rikets sjette
bergmästaredistrikt och intager förnämsta
rummet bland Nerikes bergslager, i an-
v.
seende till sina rika och välartade malm
tillgångar. Malmuppfordringen utgjorde
för år 1847: 173,131 skü, den största,
som der någonsin veterligen egt rum;
detta lyckliga resultat härleddes deraf, att
sex grufvebolag förenat sig om
gemensam förvaltning; härigenom har ock
inträffat, att, under det grufvehjonens
förtjenst mer än fördubblats,
brytningskostnaden minskats mer än en fjerdedel; år
1855 uppgick malmuppfordringen till
213,594 skU, eller mer än alla de andra
o
bergslagerna tillsammans. Ar 1861 brötos
ur 64 grufvor 1,392,728 centner på
följande grufvefält: Stribergsfältet,
Dal-karlsbergs-, Pershytte-, Asliytte-,
Rings-hytte-, Klacka-, Fogdhytte-, Slotterbergs-,
Wikers-, Rosbergs-, Skärhytte- och
Timans! lyttefältet samt ur Bedsjö, Björksjö,
Nya Hjulsjö, Mariebergs och Gränshytte
grufvor. I förening med Carlskoga och
Grythytte härader utgör Nora, Leke och
Carlskoga ett fögderi och Nora domsaga.
Nora. Kontrakt af Westerås stift,
innefattar 3 regala och 3 konsistoriela
pastorat (se vidare tabellen till Westerås
stift). Kontraktet beboddes år 1860 af
27,841 personer.
Nora landsförsamling är belägen inom
den delen af ^Vestmanland, som år 1648
blef lagd till Örebro landshöfdingedome,
och hörer till Nora samt Hjulsjö
bergslagers härad; den omgifves i norr af
Jernboås socken, i söder af Ervalla,
Axbergs, Kihls och Tysslinge socknar; dess
utsträckning från norr till söder utgör
49,000 alnar och bredden 46,000 alnar.
Egovidden utgör 109,338V2 tunnland,
deruti inberäknadt 11,390V2 tunnl. vatten.
Dessutom tillkomma hörande till Nora
stad, men belägna inom socknens
rågångar, 1,055 tunnland, alltså hela arealen
110,393V2 tunnland = 4% qv.mil.
Socknen, hvars kyrka är belägen uti
Nora stad, förekommer i äldre
handlingar under åtskilliga namn, såsom Nora
skouga, Nora berg och Noræskogs socken
samt räknar gamla anor, hvarpå dels en
mängd sedan urminnes tider ödelagda
grufvor, dels gamla urkunder lemna
tydliga bevis. Bland de sistnämnda kan
anföras en af »fordne riksens regenter»
lemnad, af hertig Carl, sedermera kon.
Carl IX, den 9 Febr. 1569 stadfästad
rättighet för det tidigt bebyggda
Wermlands innevånare, att på vissa torg- eller
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
