- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
206

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206

Norrbottens Lån.

Norrbotteus Län.

omvexlande karakter i förening med
skogsbygdens oftast vilda och dystra
utseende. På trenne sidor omgifven af
vatten, bildar den en halfö, från alla
håll i olika rigtningar genomskuren af
fjerdar, sjöar och vattendrag, omvexlande
med skogar, slätter, enstaka byar och
hemman, ofta undangömda af branta
höjder och bergspetsar. x\f de slätter
eller dalsträckningar, som här förekomma,
är Noraslätten den betydligaste och
genomgår socknen från öster till vester i
en oafbruten sträcka af en mils längd;
den upptager den tätast bebyggda delen.
Landets formation mot hafskusten och
fjerdarna är oftast brant och derigenom
besvärlig vid framskaffandet af
skogsprodukter vintertiden. Äfven i de inre
delarne af socknen bildar landet
höjdsträckningar, hvilka icke så mycket böra
anmärkas för sin vidsträckthet som
för sin tvärstupande bildning. Den
betydligaste höjdsträckningen är Rödåsen,
hvilken upptager östra delen af
socknen, der äfven förekommer
Grönsviks-berget, hvarvid den sägnen är fäst, att der
skall finnas en håla, ur hvilken rök
uppstiger såsom förebud till regn och
oväder. I denna del af socknen är ock
Berghamns fiskehamn belägen, i hvilken
kapell är anlagdt och der gudstjenst
hålles en gång om året. Södra delen
af socknen, som fått namn af
Utanfjerdén och till stor del upptages af
Löf-viksbergen, de högsta och vidsträcktaste
i socknen, är genom ett några hundrade
alnar bredt näs förenad med den öfriga
delen af socknen. Detta näs är
anmärkningsvärdt derföre, att inbyggarne på
socknens östra halfö deröfver draga sina
båtar, när de färdas till de inre delarne
af socknen, hvaraf det ock erhållit
namnet Draged. Den öfriga delen af
socknen är genomskuren af Norasundet. De
vidsträcktaste i ett sammanhang
förekommande skogarne äro belägna i
socknens norra del. Salteå-ån, det egentliga
vattendraget, löper från Storsjön till
Norasundet, hvarifrån det genom
strömmen har sitt utlopp i Norafjerden. Till
östra och södra delarne af socknen finnas
inga för hjuldon banade vägar. Från
ett torp på Torroms egor har man en
af de härligaste utsigter. Den sträcker
sig öfver den förr omnämnda Noraslät-

ten, hvilken slutar med Nordvik, icke
mindre bekant genom sitt natursköna
läge än för de minnen af framfarna
re-genters tillfälliga besök, som det bevarat
åt efterkommande.

Jordmånen är af bördig beskaffenhet,
hvarför ock Nora är en af de sädes-

# # o

rikaste socknarna i landet. Åkerjorden,
upptagande 817 tunnl., består, förutom
i några byar, särdeles Grönsvik och
Löfvik, der en sandblandad jordmån är
rådande, af svartmylla på lerbotten.
Ängsmarken, upptagande 4,111 tunnl.,
består af hård- och sidvallsäng,
Skog-och betesmarken upptaga 27,737 tunnl.
Mycken olikhet är här rådande; då de
vid kyrkan belägna byarne knappast
hafva bete för sina kreatur, är betet
deremot rikt i den öfriga delen af socknen
och utmärker sig genom sin
kraftgif-vande beskaffenhet vid hafskusten. Med
afseende på skogen må nämnas, att då
Torrom på l7/24 mant. eger endast 154
tunnl. skog, hvarå knappast ett dugligt
timmerträd kan erhållas, har deremot
Grönsvik på endast 1,/o4 mant. 836
tunnl. med god skogväxt. Imellertid
hafva alla hemmanen skog till vedbrand.
Skogen består af tall och gran samt
något björk, al och asp. På Nordvik
finnes, utom några sorter fruktträd, äfven
lönn och på Löfviksberget hassel. Granit
och gneis äro de mest rådande
sten-arterna. Uti Röberget på Rossviks egor
förmodas vara malmanledning.

Af mineral- och helsokällor förekomma
tvänne. En sedan 1745 begagnad, af
prosten Sundius på Prestbordets egor
upptagen, är undersökt och godkänd
af lektorn doktor Gisler. Den andra,
Nordviks helsokälla, hvilken blef under-

o

sökt af doktor Åman 1777, är försedd
med brunnshus. Klimatet anses under
de senare åren hafva antagit en mildare
karakter; men de under några år
inträffade blida vintrarne och kalla vårarne
hafva verkat mehnligt på odlingen och
ve-1 getationen. Medeltemperaturen är + 3, 2°.

Att socknen redan tidigt varit bebodd,
derpå torde de här och der förekommande
betydliga ättehögarne, med i dem till
närvarande tid förvarade spännbucklor och
forntida mynt, få tjena såsom ojäfaktiga
bevis. Enligt traditionen äro Svartnora
i och Grönsvik de äldsta byarne. Nora, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/5/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free