Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nora.
Nora.
207
år 1776 hade 1,370 invånare, egde
1850: 2,234; enligt kyrkoboken var
folkmängden vid samma tid 2,496
personer, deraf 1,189 män, 1,307 qvinnor,
ungdom under 15 år 696,
enk-lingar 29 och 134 enkor. *) År 1862
hade socknen 2,685 invånare. Folket
är i allmänhet sjelfständigt, men tillika
öfverheten och dess lagar underdånigt.
Med en klar uppfattningsförmåga
framställer vanligen Norabonden sina
andra-ganden i tal eller skrift med klarhet
och redighet. Statfolk finnes icke.
Tjenste-folket har gjort sig kändt för ett nyktert
och redligt uppförande; men på senare
tiden har den öfverhandtagande lyxen
äfven hos dem börjat blifva rådande.
Hufvudnäringar äro åkerbruk och
boskapsskötsel. Wexelbruket är hos
allmogen föga kändt. Korn är det mest
odlade sädesslaget. Af potates afsättas
årligen c:a 1,000 t:r med 36 kpr på
t:an. Träd- och kryddgårdsskötseln är
i högsta grad försummad.
Medelafkast-ningen af deri bättre ängen kan ej
uppskattas högre än till 50 IU på
tunnlandet. Boskapsskötseln idkas väl så,
att inbyggarne förses med sitt behof
af ladugårdens alster, men är långt ifrån
så utvidgad som den borde vara. Ärliga
försäljningen af svin torde förskaffa
socknen en inkomst af 500 rdr.
Skogsaf-verkningen inskränker sig endast till
något ved och skeppsvirke. Af
binäringar intager fisket främsta rummet; det
anses inbringa 9,000 rdr årligen.
Linnetillverkningen intager ett betydande rum
och anses inbringa socknen en årlig
inkomst af 7,500 rdr. Nordviks bränneri
anlades år 1847; afverkningen var
beräknad till 6,000 kannor. Salteå
tull-mjölqvarn, som erhöll privilegier år 1776,
är en af de äldsta i Ångermanland.
Oaktadt sitt fördelaktiga läge uppfyller
den ej nutidens fordringar. Statsbidragen
och kommunala afgifterna uppgåfvos år
1850 till 14,500 rdr rmt. Pastoratet
har fordom varit regalt. Den gamla
*) Den mellan mantalslängden och kyrkoboken
befintliga skilnaden i folknummern kommer deraf,
att Sandö befolkning i kameralistiskt
hänseende lyder under Bjertrå, men såsom i
eccle-siastikt hänseende lydande under Nora är i dess
kyrkobok upptagen. På denna ö finnas vid
glasbruket några arbetare, som bekänna sig
till katholska läran.
kyrkan var från 1300-talet; nuvarande
kyrkan, som är byggd af sten af direktör
S. Geting åren 1804 och 1805, är 70
alnar lång, tornet och sakristian
inberäknade, 30 alnar bred, 16’A alnar hög
till takfästet. I kyrkan finnes en
glaskrona, ditskänkt af tvänne ynglingar.
Kyrkans silfver väger tillsammans 180
lod. Sedan år 1849 har en fast skola
varit organiserad. Sockenbibliothek
finnes. Ett kapell är ämnadt att uppföras
i sydvestra delen af bergsförsamlingen.
Sockenmagasin grundades år .1847 med
ett inslag af 87 t:r 105/g kp1’ korn, och
uppgick fonden vid 1851 års slut till
140 t:r 1629/32 kappar. Tingen hållas
än på Kungsgården i Bjertrå, än på
Herrskogs gästgifvaregård i Skogs socken.
Fornlemningar. Förutom de ättehögar,
som der och hvar förekomma, i hvilka
en mängd forntida mynt, armband och
spännbucklor blifvit hittade, har socknen
intet anmärkningsvärdt i den vägen.
De första funna mynten voro slagna i
| 12:te århundradet. Tvänne
konungabesök fortlafva i folkets minne, konung
Carl XLs år 1694 och konung Adolf
Fredriks d. 4 April 1752. I December
1752 hördes här, äfvensom i Härsjö
| och Nordingrå socknar, ett jordskalf.
Hemmantalet utgöres af 5043/9ß mantal
skatte, taxeradt 1860 jemte torplägeuheter till
339,800 rdr och skiftade i c:a 200 delar; af
27/24 mant. Prestbordet, tax. till 13,500 rdr,
areal 1,136 tunnl., hvaraf 22XI2 åker, 140 äng.
— Att en del af byarna i denna socken i äldre
tider endast varit fäbodeställeu, från hvilka de,
allt mer uppodlade, uppstått till skattlagda
hemman, kan man antaga af drottning Kristinas
bref af den 12 Juni 1649, deruti hon frikallar
kyrkoherden Warg för långvarig och trogen
tjenstgöring i Nora från alla utskylder, vissa
och ovissa, extra-ordinarie krigshjelpen,
bvgg-niugs- och salpeterhjelpen undantagen, för hans
hemman Berge och tillhörande Gafviks
fäbodställe under Berge. För denna rättighet har
ock Berge till 1737 iunehaft jord, motsvarande
7/’4g mant. af Gafvik, då denna skatt genom
byte mellan Berge och Salteå blef lagd under
sistnämnda by. — Gårdar och byar: Nordvik
(se den art.). Byn med största egovidden är
Löfvik, 2,9/48 mant., areal 3,994 tunnl., hvaraf
52 åker, 232 äng. Största åkervidden har 2s/ß
mant. Rossvik, på 53 tunnl., hela arealen är
2,446 tunnl. Öfriga byar och hemman äro:
259/72 Allsta, 47/48 Björås, 5/12 Böhlen, l7/24
Berg, 1 ,/i2 Berge, 23/24 Bredsätter, 1’/,c
Bölesta, 5/24 Edén, l5/8 Folkja, 22/3 Fr ök,
29/48 Grubbe, 143’48 Gräta, l’/8 Grötom,
11/2 Norr och Sör Gafvik, n/24 Grönsvik,
l,7/48 Hornön, iö/12 Hohl, l7/24 Klocke,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
