Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 Norrbottens Lån.
Norrbotteus Län.
ett högt berg en plan i fyrkant, ristad
med runor.
Norsbäcken flyter mellan Hyttsjön i
Fernbo härad och Bergsjön i Ölme härad
i Wärmland; den har år 1857 blifvit
upprensad till ett segeldjup af 5 fot,
genom försorg af ett aktiebolag, hvilket
dertill fått uppbära i statsbidrag 19,500 |
rdr rmt.
Norserud. Ett mantal frälse-säteri
uti Ny socken, Jösse härad af Carlstads
län, med en areal af 601 tid, hvaraf
128 åker, 17 äng; dess årliga afgifter
uppgifvas till c:a 640 rdr;
eg.rättsafgif-ten 1862 var lll/2 rdr och
taxeringsvärdet för säteriet jemte för en
brän-vinsbränneribyggnad 37,000 rdr rmt.
Äldsta kända egaren var Pehr Jönsson
Bratt, som 1593 underskref Uppsala
mötes beslut och dog 1639. Hans son
i första giftet Gustaf Pedersson ärfde
Norserud jemte faderns andra gods Berg,
Wik, Euda och Ona, hvilka med
dottren Anna kommo till Blankenfjellar och
DreffenskÖldar. Jöns Larsson
Orne-berg, som tjente sig upp från gemen ,
ryttare till öfverste-löjtnant och var major,
när han, 1656, efter hård belägring
måste uppgifva fästet Kreipitz. Sonen
Carl var löjtnant och gift med
Catharina Blankenfjell, deras son, löjtn. Axel
Örneberg var en hederlig officer och dog
1763 på Norserud utan söner. Säteriet
egdes 1861 af majoren och riddaren A.
M. Lagerlöf.
Norshammar, fordom Brolöttorp, V4 i
mtl frälse-säteri med Nälberga, 1 mant., j
och Norrtomta, 1 mtl, ladugård,
tegelbruk, qvarn med 2 par stenar samt
ålfiske, är beläget i Svärta socken, Rönö
härad och Nyköpings län, öster om
Svärta-ån, nästan midtemot kyrkan, och
har till underlydande: hälften i Förola
grufva, Hedvigsfors qvarn med 3 par
stenar, 12 3/8 mant. i förutnämnde
socken, alltsammans taxeradt till 200,340
rdr rmt, samt ll/2 i Tystberga, 1 i
Bogsta, 1 i Ludgo, l/2 i Spelvik, 5 i
Lid, 3% i Råby och 2 i Runtuna.
På Brolöttorps egor anlades 1646 af
borgmästaren Joachim Danckwardt i
Nyköping och dess måg, Gerdt Störning,
Norshammars eller Svärta jernbruk, som
hade för sin rörelse hälften i Förola-, Rein-
holds-, Wreta-, Långdals- och
Lång-gruf-vorna samt Ullabergs masugn, som haft
verkstäder och maschinerför kanongjuteri,
men hvilket bruk nedlades 1850. De fingo
bergsfrälsefrihet å förstnämnda gårdar år
1650, men denna förlorades vid
reduktionen, då säterifrihet medgafs, så länge
bruket hölls vid makt, men hvilken frihet,
efter nuvarande legala förhållanden,
fortfarande råder. Egendomen ärfdes af
Störnings måg, brukspatronen Georg
Thomas Berchner, som blef adlad von
Berch-ner och skref sig till Norshammar, med
flera ställen, samt tillhörde sedermera
hans ättlingar af von Berchnerska
namnet. Den sista af dem, Ulrika Eleonora
von Berchner, som dog 1809 och var
enka efter den utmärkta landshöfdingen
frih. Pehr Abraham Örnsköld,
testamenterade godset till öfversten Peter
Schön-ström, som ännu 1825 innehade
detsamma. Genom köp öfvergick slutligen
stället till en vid namn Lagerqvist, hvars
arfvingar det år 1861 tillhörde.
Norsholm. Egendom uti Kimstads
socken, Memmings härad af Linköpings
län, bestående af 6Vs mtl berustadt säteri
med 1V4 mtl underl., belägen vid stora
landsvägen, mellan städerna Norrköping
och Linköping, vid östra ändan af sjön
Roxen, der Göta kanal går ur nämnda
sjö, samt sträcker sig vidare genom
gårdens egor. Manbyggnaden, hvars
undervåning af gråsten är en qvarlefva af
gamla klostret Munkeboda, innehåller 15
rum; den var fordom kriugfluten. Till
gården hörer trädgård, fiske m. m.
Eg.-rätts-afgiften 1861 var 60 rdr 96 öre
(hvaraf 53 rdr 33 öre för sjelfva
Norsholm).
Gården hette fordom Munkeboda och
anses hafva varit det äldsta
lärdomsklostret; den blef sedan ett kyrkegods
underlagdt biskopsstolen i Linköping och
kallades af kon. Gustaf I Nor eller
Norsholm. Ett stort och starkt stenhus,
såsom ett slott, byggdes här mellan åren
1470 och 1500’af biskop Henrik
Tideman, efter hvars död det beboddes af
den i Sveriges historia så ryktbare
biskop Brask, som satt här på sitt väl
befästade med murar, grafvar och vallar
omgifna, Munkeboda slott, då Gustaf
Eriksson Wasa år 1521 kom till lägret
för Stegeborg och öfverlade med sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
