Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
mark under sitt lopp söder ut till
Fryken; med Mangsli-elfven förenar sig
Öje-ån samt slutligen Ljusnan. Jordmånen
i den egentliga socknen är allestädes
sandmylla på sandbotten samt i
Finnbygderna grusjord på grusbotten.
Klar-elfven skadar årligen något genom
utskärningar den närliggande odlade
jorden, synnerligast vårtiden, då vattnet
stiger och dertill ofta öfversvämmar
den lägst liggande marken. Af
trädslag-finnas hufvudsakligen tall och gran, dock
finnas i höjdsluttningarna och dalarna
björk, al, asp, rönn och sälg. Fruktträd
finnas endast vid Kyrkebol, i Stöllet
samt i Björby.
Folkmängden utgjordes 1805af l.b03
personer, 1850 af 2,976, år 1860 af
3,179 personer; häraf äro på
Finnbygderna bosatta 816. Husböndernas antal
är 526, deraf på Finnbygderna 116.
Befolkningen sysselsätter sig dels med
jordbruket, som är ortens hufvudnäring,
dels med timmerutdrifning ur skogarna
till de större vattendragen under
vintrarna, hvilket är ortens hufvudsakliga
binäring. En stor del af socknens yngre
arbetare brukar allmänt vårtiden
utvandra till rikets norra provinser och
söka arbete samt återvända till sina hem
om hösten, hvarefter den under
sommaren med möda och försakelse inbragta
arbetsförtjensten förslösas, synnerligast
genom förtärande af bränvin.
Klädedrägten har hittills mest utgjorts af
hemmaväfdt mörkt tyg; men under
sednare åren har nyttjandet af fabrikstyger
kommit mycket i bruk. Jordbruket, som
är ortens hufvudnäring, synes dock i
allmänhet stå på en låg ståndpunkt.
Åkerjorden upptager 2,952 tid; de
brukligaste sädesslagen äro hafra, korn och
blandsäd samt potates och obetydligt
råg. Medelafkastningen af rågen är 9:de
kornet, af korn 5:te samt af hafra och
blandsäd det 4:de. Ängsmarken
upptager 2,629 tid. Sätervallarna gifva i
allmänhet en ganska försvarlig
afkastning och ett godt samt närande foder.
Ängsmarken å Finnskogarna är i
allmänhet dålig samt gifver följaktligen
ett suagt och dåligt foder. Ängens
medel-afkastning kan upptagas till 1 sktt på
tunnlandet. Flera af slåttermvrarna äro
v
troligen tjenliga att använda till bränn-
torf, ehuru något dylikt försök ej
blifvit gjordt. Skogsmarken är af så stor
i areal (158,934 tunnland), att någon brist
på virke till husbehof samt vedbrand för
framtiden icke är att befara.
Sågtim-rets återväxt beräknas till en tid af 140
till 200 år. Skogen är ingenstädes inom
socknen indelad till trakthuggning.
Boningshusen äro af 2 våningars höjd;
taken täckas vanligast med näfver och
! torf. Hornboskapen består af s. k.
Finn-kor, små till växten. Hästhandel
drifves med Norge, ehuru dock obetydlig.
Socknen utgör med Dahlby samt
Norra och Södra Finnskoga kapeller ett
konsistorielt pastorat, hörande till
Elf-dals kontrakt i Carlstads stift. Kyrkan,
byggd af trä 1760 å Södra Slöttets egor,
har förut stått på åtskilliga ställen, såsom
först på hemmanet Munkebohls egor på
en plats, kallad Löperud, sedan på
kyrk-ängen under hemmanet Björby och
sednast vid Kyrkebohl; på alla dessa
ställen har kyrkan blifvit af elfven utbruten,
hvarefter hon flyttades till sin nuvarande
plats. Ett nytt orgelverk med 8
stämmor uppsattes här år 1858.
Barnundervisningen ombesörjes i 3 ambulatoriska
skolor, som besökas af omkring 75 barn
årligen. Socknen tillhör Öfra Elfdals
tingslag, och vanliga tingsstället är i
hemmanet Norra Wärnäs.
Hemmanen utgöras af 1 mtl krono, 1 mtl
fr.-skatte, 175/1;i kr. skatte; deraf tillhöra Vestra
Finnmarken ll/4 mtl samt Östra Finnmarken
mtl krono-skatte. Ar 1860 funnos 257
åboer. Statsbidragen uppgingo s. år till 5,117
rdr 11 öre, kommunala afgifterna till 6,530 rdr
rmt. Byar och gårdar: Stommen, 1 mtl,
kyrkoherdens boställe, areal 10,375 tid, hvaraf 52 åker,
28 äng. — 1 mtl fr. Ambjörby, areal 10,106,
hvaraf 104 åker, 191 äng, har 19 åboer. Af
skatte-hemmanen har 1 mtl Månäs största
arealen 11,942 tid, hvaraf 144 åker, 195 äng, med
14 åboer. — Största åkerviddeu har 1 mtl
Åstrand, upptagande 183 tid, ängen är 47 tid,
hela arealen 5,067 tid, med 11 åboer. Minsta
brukniugsdelen är mtl Kämberget. Öfriga
hemmauen äro: */4 Ambjörbytorp, 1 Björby, V2
Björkenäs, l/2 Backa, 1 Ennarbohl,
1Elinde-bohl, 1 Fastnäs, 1 Grafohl, 1 Kårbohl, 1
Ljus-näs, V4 Ljusnästorp, 1 Munkebohl, V3 Mjönäs,
1 Osebohl, 3/4 Norra Stöllet, 39 tid åker, 33
äng, V3 Södra Stöllet, 27 tid åker, 3 tid äng,
Segenäs, ,/3 Speckebohl, V3 Norra Torp,
’/o Södra Torp, V2 ^edra H ärnäs, Vo Öfra
Wärnäs. Fitinhemman: t/i Digerberget, l/4
Norra Flatåsen, V4 Mellan och Södra Flatåsen,
V4 Norra och Södra Wiggen, 1/i Westra
Näsberget. Af verk finuas Femtå bruk, uppbygdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
