Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ny- Westra.
Ny- Westra. 249
på 1830-talet (se vidare under närande ort),
Femtå tullmjölqvarn med 2 par stenar. Nära
Wäråns utlopp i Klara elf är Öfra Wärnäs
tullmjölqvarn med 2 par stenar för sammäld anlagd.
— Adress: Råda.
Ny. Annex-socken till By pastorat,
är belägen uti Näs härad af Carlstads
län, 5 mil s. v. från Carlstad, vid
Wenern, och omfattar i areal 0,512 qv.-mil.
Marken är jemn, rådande jordmånen
lera. Skog växer tillräckligt. Kyrkan,
uppbyggd 1768, är belägen V4 mil från
Wenern och dess tvänne hamnar SLavik
och Hästholmarne, i hvilka fartyg ligga
i säkerhet för hvarje vind. Man har
häraf förmodat, att kyrkan blef uppbyggd
till de sjöfarandes tjenst. Med Ny
förenades år 1842 Huggenäs socken. Sock-
po
nen, som år 1805 beboddes af 720 och
1860 af 1,135 personer, består af 65/ß
mtl skatte, 7Vlf> mtl frälse och
taxerades 1862 till 647,000 rdr rmt. I
bevillning å fastighetsvärdet erlades 195
rdr 22 öre. Skolbyggnad och
sockenmagasin finnas.
Gårdar och byar: Största egendomen utgöres
af Skönnebol säteri med underl. säterierna 1/4
Bàngserud, V2 Kyrkebyn, V2 Lofterud, Vg
Stegerdclen, samt frälsehemmanen ,/4 Björkàs,
Damhult, V4 Fjellstorp, V4 Hjerpàs, 1
Ramstad; hela godset upptager nära halfva
sock-neus taxeringsvärde. — V6 Baras är
komminister-boställe. — Af öfriga hemman nämnas
Askedalen, Dalila, Fermsås, Grorud, Hällbostaden,
Mällgården, Rördalen, Wåhle, Åstorp, Orrud. —
Ar 1518 köptes under biskopsstolen i Skara
godsen Ramstad, Tostaryd och Ramfred i denna
socken, men biskoparne fingo ej begagna sig af
dem mer än 9 år. — Adress: Carlstad eller Amål.
Ny- Westra, äfven kallad Nykyrke
socken, ligger längst i norr af Aska
härad och Linköpings län, 2V2 mil från
Wadstena, 5V2 mil från Linköping,
mellan Motala socken i söder och sydost
samt Wettern i vester; den omfattar en
areal af 0,740 qv.-mil, hvaraf 0,049 äro
insjöar. Största delen af socknen är
skogsmark, dels bergländig, särdeles mot
söder och i viss mån mot öster, dels
mer jemn och utplattad. Mot vester
närmare sjön blir landet mera slätt och
har färre eller mer enstaka höjder,
öppnare slätter eller dalar, omvexlande
med åkrar, ängar och betesmarker;
stranden af Wettern har skogbeväxta och
klippiga, eller öppnare sandiga, eller
kär-riga och sidländta trakter. De östra
trakterna hafva åldriga barrskogar, och
i allmänhet rätt nordlig vextlighet; stora
v.
kärr, såsom Gölje mosse i norr och
särdeles Helveteskärren vid Hålsbergen och
Motala sockens gräns, hafva en vild och
ödslig karakter; de högsta eller mest
framstående bergen äro Elgberget och
andra i östra och mellersta delarne, samt
Lemundeberget. Af insjöar märkas: Bock-,
Re-, Frän-, Lund- och Kalf-sjöarne samt
Svarten, m. fl. Skärfvesten, en
stenref-vel i Wettern, är länsgräns mellan
Östergötlands, Örebro och Skaraborgs län.
Rådande jordmån är syrsand, mer sällan
förekomma lera eller svartmylla. På
äng och bete är i allmänhet tillräcklig
tillgång, så ock på skog. Tre små
allmänningar hafva här funnits: Ingelsby,
Krakhults och Blommedals. Näringarne
äro åkerbruk, boskapskötsel,
bränvinsbränning, något skogs- och bergsbruk,
smides- och annan slöjd, stenbrott nära
Wettern, fiske, sjöfart samt förtjenster
på brunnsbesökande vid Medevi (se den
art.). En ångsåg finnes äfven här. —
Nyo-kirkio socken förekommer på 1300-talet,
utgör nu ett eget pastorat, konsistorielt
af 3:dje klassen, hörande till Aska
kontrakt af Linköpings stift. Kyrkan är till
en del tillbyggd 1766; har aitatartafla
af Hörberg, en minnesvård öfver
Thor-bern Bergman, död 1790, flera adliga
vapen, o. s. v. På kyrkogården har
slägten Odencrantz en graf, till hvars
underhåll finnes särskild kassa. Socknen har
föröfrigt vanliga kassor, två fattighus,
det ena med egen fond, grundad af
postm. Svanhals, sparbank, m. m. Erån
år 1710 finnes antecknadt om en
ovanligt torr sommar, från 1744 om
långvarig och snörik vinter. Här finnes
sockenbibliothek. Barnundervisningen
bestrides i en fast och en flyttbar skola.
Taxeringsvärdet 1860 var 312,570 rdr,
år 1862: 1,155,150 rdr, deraf 7,100
rdr för folkskole-, klockarebostad,
maga-zin, 2:ne fattighus.
Folkmängd Hemmantal Eg.rätts-afgift.
1805 — 1862. sk. kr. fr. 18G0
1,159 - 1,940. 1TV ll|. 312rdr57öre.
Under katholska tiden hafva 3V2 af dess gårdar
lydt under kyrkliga stiftelser, 6 under kloster,
af 40:V8 3iil*. 1700 års jordebok. På
1000-talet hafva de flesta hemmanen tillhört adel.
Gårdar och verk m. m.: Största godset utgöres
af Medevi, frälse-säteri med 5 ’/s underl.
samt Medevi helsobrunn, hvarför eg.rätts-afgiften
år 1800 var 97 rdr 36 öre. — Bana eller Bona
jernbruk med 6 V2 mtl underlydande, eg.rätts-
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
