Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyklaborg. 261
bygd. Ibland insjöar äro Bjersen och
Limmern de största; en del af Drogen
stöter härintill. Jordmånen i socknens
olika delar är tämligen skiljaktig: i de
jemnare delarna lera, svartmylla,
klappersten, här och der mergel, i de högre
och ojemnare mest sandjord. Längst
i sydvest förekommer en mindre sandås,
som stryker nästan sydligt till Ulrika.
Ortens hufvudnäring är åkerbruk med
boskapsskötsel och bränvinsbränning. I
slättbygden beräknas ett årligt utsäde af
20 till 24 t:r säd på helt hemman, i
skogsbygden 12 till 15 t:r; vanligaste
sädesslagen äro råg och biandkorn,
hvartill kommer något hvete, korn och ärter,
Ladugårdsafkastningen är betydlig nog
och finner sin förnämsta afsättning på
Norrköping. Skog växer tillräckligt till
ved, bräder och timmer. Två
häradsallmänningar ligga härinom, Gatekulla
i öster, af 4785/8 tids areal, och
Pukebergs i söder, 5 9 9 23/32 tid.
Sandstensbrott finnas å Drögshults egor, ej
begagnad jernmalmsanledning å
Sibenhorf-vas. Obetydligt fiske begagnas i
småsjöarna. Folkmängden, hvars antal för år
1860 uppgifves nedan, minskades 1850
—52 med 41 personer, till följd af
utflyttningar till Amerika. Här råder i
allmänhet hjelplig bergning, flerstädes
välmåga. Nyokijl förekommer 1345, 1376
och oftare och har sannolikt ännu längre
tillbaka utgjort eget pastorat; är för
närvarande konsistorielt af 2:dra
klassen, hörande till Wifolka och Walkebo
kontrakt af Linköpings stift. Kyrkan är
ombyggd 1785 och 86, med
bibehållande af gamla tornet, och är i sednare
år reparerad. Socknen har vanliga
kassor, donationer af Holmström och
Curman samt fattigmagasin; fattigvården
beräknas kosta 2 till 300 rdr i pgr och
i^ säd l3/g t:a af hvarje helt hemman.
Ar 1376 lemnade till evärdelig ego
riddaren Benedikt Philippusson åt drotsen
Bo Jonsson jord i Nya Kils socken.
Barnundervisningen bestrides i en fast
folkskola.
Folkmängd. Hemmantal. Eg.rätts-afgift.
1805 — 1862. sk. kr. fr.
1,159. 2,540. 14|. 1TV 307 rdr.
Under katholska tiden hafva kyrkliga stiftelser
här egt 13 gårdar, Wadstena kloster 3!/4, af
samtliga 70&/8, enligt 1700 ars jordebok. På
1600-talet synes adeln innehaft 2/7 af det hela.
På slätten äro ej hemmanen särdeles delade, mera
i skogbygden, der till och med finnes en
besitt-niug å mtl; */2 hemman Drögshult har 2,800
tunnlands areal och räknade år 1816 ej mindre
än 96 inbyggare, 1852 till och med 159; å
V2 hemman Häggebo hade sistn. år 99 personer
sin bergning. Gårdar och byar: Boställen: 1
mtl Nääs, prestgård, har hört till Fettjestads by
af Gammalkil, och köptes 1528 af dåvarande
pastor i Nykil. — mtl Ny kil,
komminister-boställe. — ll/2 Ahlviken, med Wallsås äng,
är majorsboställe. — V2 Måla,
mönsterskrifvare-boställe. 4/4 Ullstorp, Brunneby, 1 2 Träbo,
V2 Hundkärr, äro militiæ-hemman. V2 Brickebo,
V4 Ullstorp äro indragna predikants-boställen.
I /4 Munketorp, Linköpings hospitals-hemmau.
V2 mtl Skackebo, öfverjägmästare-boställe. —
Större gårdar: 1 mtl fr. Skullebo (eg.rätts-afgift
II rdr 33 öre) lyder under Brokind. — 1/2 mtl
sk. Wallsnäs, V4 Näfverdal, V4 Haraldsbo
(eg.rätts-afgift 10 rdr 35 öre), egdes 1860 af
majoren, grefve Mörner. 1 fr. Grimstorp, 1 fr.
Ullstorp (10 rdr 50 öre), egas af öfverjägm.
Forss-beck. — 1 fr. säteri Aserum eges jemte V2
Wigelsbo af Carl Johan Andersson. 1 fr. üttersbo
(eg.rätts-afgift 9 rdr). 1 sk. Tuna jemte
St:a Öfvergård egas af major Wetterström. 1
fr. Kättestad (eg.rätts-afgift 10V2 rdr). Af
öfriga skattehemman må nämnas: 1V2 Boarp, 74
Bäck, Vo Bj är svik, V2 Dockebo, 1 V2 Dvärstad,
V2 Drögshult, */2 Frillesbo, V4 Fogelkulla, 1
Gäckilsbo, 2 St:a och L:a Kolaryd, V2
Lim-marshult, 1 St:a och L:a Tobo, 1 Wittsätter,
1 Wisätter, 1/2 Åby sätter, 1 /2 Algsbo, 1 /2
Öfvergård. Af frälse-hemman må vidare nämnas:
V2 Hörna, 1 /^Ingevastebo, 1 Kättestad, 1 Runnebo,
V2 Wigelsbo. — Adress: Liuköpiug.
Nyklaborg, eller Kongahells slott,
anlades af Norges ryktbara konung Hakon
Hakonsson vid medlet af 13:de seklet
på en liten holme, nu llana eller
Rangle-holmen kallad, som ligger gentemot
Kastellgården vid Kongelf. Denna borg,
omtalad i häfderna under ofvanstående
olika namn, blef väl föga gammal —
knappt 70 år —, men skaffade sig icke
ringa ryktbarhet såsom en fristad för
höga utländska flyktingar och genom de
tvister, som deraf uppkommo. Under
konung Håkons sons, Magnus
Lagabæ-ters, regeringstid, var 1275 Nyklaborg
en tillflyktsort för svenska konungen
Waldemar Birgersson, som af sin broder,
Magnus Ladulås, blifvit skild från sin
krona. Ar 1288 gafs slottet i förläning
åt grefve Jacob af Halland och några
andra danska ädlingar, hvilka blifvit
dömda fredlösa för mordet på kon. Erik
Glipping. Slottet lärer imellanåt blifvit
begagnadt som förvaringsort för
statsfångar; visst är, att en förnäm man
Bjarne Lodinsson (Bernardus Ludovici)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
