Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 Nykyrka.
Nykulla.
satt fången på Nyklaborg 1302. Sedan
kom det 1304 under länsrätt till den
landsflyktige hertig Erik Magnusson af
Sverige, som härifrån inföll i sitt eget
fädernesland, uppbrände Gamla Lödöse
och sköflade Westergötland. Men då
hertigen vägrade att återställa slottet, 1368,
måste norska konungen Hakon använda
stridskrafter deremot. Första året blef
det af honom under fem veckors tid
förgäfves belägradt, hvarefter Bohus
anlades till dess lättare betvingande. Sedan
slottets tappre befälhafvare, herr Ficke,
blifvit sänd mot svenska konungen
Birger och i hans ställe Thord Unge, en
motsats till sin käcke företrädare,
öfvertagit befälet, öfverlemnades slottet 1309
genom kapitulation åt kon. Hakon. Det
intogs dock kort derefter af hertig Erik,
som 1310 förlikte sig med konung
Hakon och skulle, enligt fredsfördragen,
rätteligen återställa Nyklaborg; men han
lärer dock behållit detsamma, ända tills
han 1312, efter återkomsten från sin
pilgrimsfärd, i Opslo firade sitt bröllopp,
då det återlemnades till norska konungen;
det torde sedan denna tid lemnats att
förfalla, emedan det nyanlagda Bohus
befanns fördelaktigare beläget. Ruinerna
på Ragnhildsholmen bestå af höga
jordvallar, som bilda en fvrkant af 47
al-nars längd och 43 dito bredd.
Nedanföre östra sidan synas lemningar efter
en murbyggnad.
Nykyrka. Annexförsamling, hörande
till Stigtomta konsistoriell pastorat i
Strengnäs stift samt liggande i Jönåkers
härad alf Nyköpings län, 2 mil från
Nyköping, omsluter till största delen den
vestra af den oregelbundet formade sjön
Långhalseus båda södra vikar och är
sålunda skiljd i tvenne delar. Östra
delen eller landet emot Bärbo socken
är af samma småbergiga natur som
denna; vestra och största delen —
en landtunga mellan Långhalsviken i
öster och Hallbosjön i vester samt
gränsande i söder till Stigtomta och i norr
till Wrena — har deremot en mera
jemn yta, och den der rådande
jordmånen består af god lera. Näringarne äro
således åker- och ängsbruk samt fiske.
Hemmantalet utgör 19V4 mantal, hvaraf
8l/4 skatte, 1/2 krono och 10V2 frälse;
uppskattningsvärdet år 1862 var 472,570
rdr rmt, folkmängden år 1805 var 299
och 1862: 449 personer. Kyrkan, som
är belägen nästan midt på landtungan,
begagnas sedan 1813 icke mer, utan
gå sockenboerna till moderkyrkan i
Stig-I tomta; men begrafningsplatsen nyttjas
fortfarande. Kyrkokassan är derföre
numera gemensam, fattigkassorna åter hvar
för sig.
De betydligaste gårdarne inom socknen äro:
Arhammar, nordost vid Långhalsen, på
Bärbo-sidan, utgör 1 mantal säteri och 1 mantal frälse
med tegelbruk samt har vid början af
1600-talet tillhört slägten Stengafvel och kom före
1788 under Tärnö i Husby-Oppunda, till hvilket
sedermera stiftade fideikommiss det, jemte 43/4
hemman, fortfaraude lyder. — Drögsta, 1 mtl
skatte, och Rottninge, 1V2, fordom säteri, nu
skatte-rusthåll, enligt Tham, båda på landtungan
och vid Hallbosjön. Thorstad och Lida, 1 mtl
skatte hvartdera. — Hormesta
dersammastädes, men vid Långhalsen, 2 mantal skatte. —
V2 mtl Skogstorp med qvarn, också vid
Långhalsen; 1 fr. Länninge, och Listorp, vackert
beläget vid en vik af Hallbosjön, V4 mtl krono,
kapellansbol. Till Näs i Bärbo hörer dessutom
1 hemman och till Eriksberg i Stora Malm 21/4.
— Adress: Nyköping.
Nykyrka. Annex-socken till
Sandhems pastorat, ligger uti Wartofta härad
af Skaraborgs län, 2l/2 mil n. v. från
Jönköping, samt omfattar i areal 0,283
qvadr.-mil, hvaraf 0,042 äro vatten.
Knipsjön är belägen på gränsen mellan denna
och Habo socknar. Der Tidan rinner
ur sjön Stråken, märkes Broholms bro,
öfver hvilken stora landsvägen går till
Jönköping. Uti den delen af Tidan, som går
genom denna församling, eller inom 1/2
mil, finnas flera qvarnar och 1 såg.
Kyrkan, byggd af trä 1655, ombyggd 1777,
är belägen ll/5 mil från moderkyrkan.
Folkmängd. Hemmantal. Brukningsdelar.
1805 — 1860. sk. kr. fr.
343. 516. 4 mtl. k. 5g. 34.
Här märkes Ryfors jernbruk (se den art.), med
1 mtl Ersered, ^ Gylgeryd, i Sörarp, |
Sjö-ryd med en eg.rätts-afgift af 61 rdr 48 öre. —
Nykyrke såg, V4 Bredared, V4 Bosebygd, Vg
Mabacken, hafva en egare (eg.rätts-afgift är 5
rdr 18 öre). V4..mtl Gunnarsbo eges af Nykyrke
sockens skola. Öfriga frälse-hemman äro: V2
Sjöbol, V2 Ryd, V2 Nol bo, V2 Liabäck, V4
Lagmansered, x/2 Halfstenshult, V4 Gyllgeryd,
1/2 Stora Gàlleryd är kapellans-boställe. —
Adress: Slättäng.
Nykulla. Två och 5/8 mtl skatte,
V2 mtl frälse-säteri uti Tjureda socken,
Norrviddinge härad af Kronobergs län,
egdes 1861 af 11 åboer; s. år erlades
i eg.rätts-afgift för alla hemmanen 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
