Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyköping.
Nyköping. 263
rdr 40 öre. På egorna finnas en qvarn
och ett garfveri, hvarför i eg.rätts-afgift
erlades 4 rdr 50 öre.
Nyköping. Stapelstad och
residensstaden i Nyköpings län, är belägen under
58° 45’ 30" nordlig latitud och 34° 34’
östlig longitud från Ferro, på ömse sidor
om och ej långt ifrån Nyköpings-åns
utlopp i Byfjärden, en vik af Östersjön, 1
mil från Hasselösund och 4 mil från
öppna hafvet samt 20 mil sjöväg och
11% mil landväg ifrån Stockholm.
Staden ligger på en med bergkullar åt norr
och öster och jemnare ställen åt söder
och vester omvexlande mark samt håller
i längd, ifrån nordost till sydvest, 1,700
alnar och i bredd 1,000 till 1,300.
Antalet tomter är 469 bebyggda och 97
obebyggda, uppskattade år 1862 till |
2,516,725 rdr rmt (deraf 90,000 rdr
för egendom tillhörig Staten).
Tilly-dande jordegor, liggande på båda sidorna
om staden och ån, bestå af 2,519
tunnland = 8Vo mantal och innehålla
nära 40 lägenheter samt voro nyssnämnda
år i värde ansedda lika med 350,940 j
rdr rmt.
Stadens areal är .... 124 tid
Sjelfegande jord .... 654 o 21 kpl.
Tillhörig Kongl. Maj:t och
kronan . . . . 9 n 3 »
» Hospitalet . . . o t» 9 »
» S:t Annae fattighus. 11 ti 26 »
Löningsjord...... 453 » 29 »
För kommunens gemensamma
behof ....... 1,301 » 3 a
Impedimenter, Nyköpings 85
ström etc....... » —
S:ma 2,643 » —
Stats- och kommunala afgifterna utgingo 1862
med 27,222 rdr rmt.
Nyköpings stad har ett tämligen
regelbundet utseende med raka och breda
gator, såsom Stor- och Qvarngatorna,
längs igenom staden, med andra, mindre,
med dem parallela, på hvardera sidan
om ån, samt emot dem rätvinkliga
gator, hvaribland Bagare-, Brunns-,
Stallbacks-, Slotts-, Hospitals-, S:t
Annæ-(namnet är ett minne af fordna S:t Annæ
kloster, der Sancta Annas bild funnits,
vägande öfver 27 lödiga marker) och
Kyrkogatorna; två torg, Stortorget, vester
om ån, med en vacker springbrunn af
jern, hvartill vattnet ledes l/8 mil långt
genom en gammal, i sednaste tider
istånd-satt vattenledning, samt ett mindre torg
i östra stadsdelen vid Qvarngatan;
dessutom fyra broar öfver strömmen,
nämligen en stenbro vid Storgatan, byggd
1728, en af flera delar bestående
träbro vid Qvarngatan, en mindre dylik
vid Hospitalsgatan och en ny stenbro
vid stadens sydöstra sida. De
märkligaste byggnaderna äro S:t Nicolai och
Allhelgona kyrkor, den förra vester om
ån, vid Stortorget, den sednare i östra
stadsdelen; hospitalet, ett tvåvånings
stenhus med kyrka inom sig och egen
begrafningsplats; länsresidenset, ett förhyrdt
hus, också af sten, vid Stortorget, två
till tre våningar högt, samt midt emot
detsamma, på andra sidan torget,
Rådhuset, ett tvåvånings stenhus med torn,
till sitt nuvarande ändamål upplåtet 1662.
Några få andra hus äro äfven af sten,
såsom det fordna messingsbrukets, men
de flesta af trä, en del två
våningar höga. Om det gamla historiskt
märkvärdiga Nyköpings slott, numera en
ruin, belägen vid stadens södra sida,
vester om och invid ån, skall längre fram
vid stadens historia vidare nämnas.
Staden, som 1761 hade blott 1,418
man-talsskrifna personer, hyste 1862 öfver
4,825 innevånare. Handeln har fordom
varit betydlig i förhållande till stadens
storlek samt sträckt sig till utrikes
orter och bestått i utskeppning af
metalliska produkter, äfven ifrån Mälarorterna,
och af skogsbrukets alster; men dels
dessa sednares aftagande, dels
jernhan-delns dragande till hufvudstaden och
slutligen segelledens uppgrundning ha
småningom bragt den i lägervall. En
tid samlades i nejden bergsmossa, som
utfördes till England till ett icke ringa
värde. Inrikes handeln och sjöfarten,
äfven med ångfartyg, hvaraf tvänne,
Gripen och Hermoder, gjort resor
på Stockholm, tyckes i sednare tider
deremot något tilltagit, synnerligast
sedan inloppet till hamnen uppmuddrats
och staden fått sig en uthamn vid
Oxlö-sund, dit vestra jernvägsbanan skall
ledas med en bibana. Nu idkas en icke
oansenlig spannmålsexport. Staden egde
år 1862: 14 fartyg om 419 läster.
Ar 1861 funnos i staden 33 handlande,
87 handtverkmästare och 70 idkare af
arbeten till sjelfförsörjning, förutom
fabrikanter. I bevillning erlades år 1862:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
