Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyqvarn.
Nyqvarn.
271
Nyqvarn. Egendom, belägen uti
Thuringe socken, Oknebo härad och
Stockholms län, 4% från
hufvudstaden, 1% mil från Södertelge, 1/2 mil
från gårdens lastageplats, vid Mälaren,
samt 1/8 mil från sockenkyrkan och stora
landsvägen, utgöres af 3 V4 mantal
frälsesäteri, deraf V4 mant. Nyqvarn, samt 6
mantal frälse, med en areal af minst
7,318 tunnl., hvaraf 368 tunnl. komma
på hufvudgården med Bysta. Genom de
sedan 1856 företagna odlingar har dock
den öppna åkerjorden blifvit betydligt
utvidgad, så att hela arealen nu torde
öfverstiga angifna summan.
Sädesafkast-ningen 1859 var 1,400 t:r, 1862: 2,050
t:r. Till egendomen höra en flerbladig
såg, mjölqvarn med 3 par stenar och
grynverk, ett tegelbruk med 2:ne ugnar,
hvarvid tillverkas, utom tegel, årligen
60 à 100,000 st. dikesrör, hvilka vunnit
priset vid flera expositioner; en
benstamp samt en kalkugn, med eget
kalkbrott. Skogen och hagarne beräknas
lemna årligen 2,000 timmer och
såg-stockar, 15 à 1600 famnar barrved samt
c:a 150 famnar björkvirke. En ladugård
af tegelsten, 100 alnar lång och 35
alnar bred, med rum för 128 kreatur,
är af nuvarande egaren uppförd. — Ett
stångjernsbruk grundlades här af borgaren
i Stockholm Hans Ulfsson, privilegierades
af hertig Carl 1590, och gick i arf till
nämnde borgares anförvandter, som 1613
fingo donation på gården; köptes af
Abraham Cronström; enligt
kammarkollegii bref d. 1 Maj 1681 och d. 7 Maj
1684 tillbytte sig herr Anders Grönberg
Nyqvarn, och stadfästes bytet enl. Kongl.
Majt:s bref den 15 Juli 1747. Bruket
fick utvidgade privilegier 1678 och 99,
äfven på messings- och kopparsmide vid
Sundsör, som dock sedermera nedlades.
Egendomen ärfdes af bergsrådet J.
Ceder-stedt (död 1730), såldes af slägten 1739
till major Tham, kom genom köp och
testamente på 1780-talet till slägten
Leijonhufvud, hvaraf må nämnas öfversten
Sebastian L., som dog här 1818; han
bivistade hela Pommerska kriget och
derunder blokaden af Stralsund,
intagandet af Demmin, då han blef fången,
staden Prentzlows återtagande samt
affärerna vid Friedersdorff, Neü-Brandenburg
och Neü-Kahlen. Sonen Carl Greger
Leijonhufvud, född här, bivistade med
utmärkt tapperhet sista finska kriget, död
1857. År 1825 och 1847 voro
Ulmgren och Winkler egare. Bruket brann
2 gånger på 1700-talet. År 1797
användes här det första s. k. WTidholms
blåsverk. Enligt taxeringslängden
utgjordes egendomen 1861 af förut uppgifna
hemmantal, deribland 3 mantal säteri
Ströpsta, som köptes 1758 till Nyqvarn,
ett stålbruk med 1,800 centner
tillverkning, såg, qvarn och tegelbruk, hvarföre
allt i eganderätts-afgift erlades 134 rdr
2 öre (hvaraf 19 rdr 50 öre för
Ny-qvarns säteri); egare s. år var exc., baron
Elias Lagerheim.
Nyqvarn. Pappersbruk, anlades under
åren 1848 och 50 af hrr J. Th.
Bergelin, J. Th. Moll och boktryckeribolaget
Östlund & Berling, på en från
ofvanbeskrifna Nyqvarns egendom afsöndrad
lägenhet, hvarigenom ett förbiflytande
vattendrag leddes för att bilda ett fall
af 44 fot till maskinernas drifvande.
Bruket, som arbetade med 2
pappersmaskiner, var då det största i riket.
Efter få års förlopp, 1856, förstördes
fabriksbyggnaden nästan helt och hållet
af vådeld, hvarefter bruket dock inom
ett år var ånyo uppbyggdt, med
iakttagande af alla vid pappersfabrikationen
under de senast förflutna åren gjorda
förbättringar. Utom den på stället
befintliga vattenkraften, arbetar bruket med
3 ångmaskiner af tillsammans 77 hästars
kraft. Den nära 4 alnar breda
pappersmaskinen tillverkar dagligen 4 till 5,000
skålpund finare papperssorter, eller lika
mycket som med de båda äldre
maskinerna tillsammans kunde åstadkommas.
För pappersmassans beredning finnas 21
st. valskistor eller så kallade holländare,
roterande bykkar af jern, jemte andra
maskiner äfvensom hydraulisk press,
skärmaskiner och dylika för papperets
skärning, pressning och inpackning.
Genom en sandås är vattnet ledt
under ett större lumpmagasin, samt vidare
genom en ränna in i fabrikshuset under
takfoten, der det genom 2:ne stuprör af
jern nedföres till de i byggnadens grundval
liggande tackjernsturbinerna. Ofvanpå
vattenrännan går en railväg för
lumpornas transport från magasinet in i sjelfva
fabriksbyggnadens öfra våning, hvarifrån
de, efter sortering och skärning, på en
sluttande plan nedföras i det under rännan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
