Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
Nyqvarn.
Nysuiid.
belägna byk- och blekhuset. Så
förberedda, återföras de till mellanvåningen i
fabrikshuset, för att malas och såsom
färdig pappersmassa nedrinna i tvänne
ofantliga kar, med sina i ständig
verksamhet varande omrörare, hvarifrån
massan åter nedrinner på pappersmaskinen,
för att inom några minuter vid denna
sistnämndes andra ända framkomma
såsom färdigt papper.
Sjelfva hufvudbyggnaden är täckt med
zink och finnas deri ej några eldstäder,
utan uppvärmes hela lokalen med ånga.
Rören ledas genom en murad kanal från
de i särskild byggnad inmurade
ångpannorna.
Fabriken har en arbetspersonal af
omkring 150 personer, hvilka alla bo i
särskilta för dem uppförda byggnader,
tillsammans bildande en gata. Äfven
rättighet till sådan handels utöfvande,
som 6 § af handelsordningen medgifver
idkare af bergsbruksrörelse, har tilldelats
nuvarande egaren stadsmäklaren Joh.
Holm. Eganderätts-afgiften för
pappersbruket var 1861: 100 rdr rmt.
Nyqvarn. Qvarnverk uti Tillinge
socken, Asunda härad af Uppsala län,
vid Sagån, taxerade 1861 till 42,000
rdr rmt, äro kronan tillhöriga. Här är
äfven ett ångbränneri, som eges af ett
bolag. Till uppförandet af en jernbro
öfver Sagån, nära vid Nyqvarn, har för
året 1863 blifvit lemnadt ett statsbidrag
af 52,100 rdr rmt. Stället, beläget 2
mil från Westerås, är af historisk
namnkunnighet, ty ur en mjölnarstuga vid
Nyqvarns bro, der vägen från Uppland
går in åt Westm anland i Björksta socken
af Ytcer-Tjurbo härad, har utgått en
ringa mjölnareson, som blifvit verktyg i
Försynens hand att främja fäderneslandets
samt sitt folks nvtta och ära. Mannen var
mjölnaren Erik Mattssons son Matthias,
som kallade sig Mylonius (det är
mjölnar-son); blef omsider känd af Axel
Oxenstjerna, togs in i kansliet, steg från
embete till embete och blef slutligen
adlad med namnet Björnklou samt iklädd
riksrådsmanteln, rikets högsta värdighet,
den han innehade i 10 år och dog den
10 Aug. 1671. Konung Carl X gaf
Björnklou det lofordet: att han icke
kände en mer samvetsöm och gudfruktig
man än honom. Ett annat minne från
längre tider tillbaka finner den vägfa-
rande nära Nyqvarn, uti en kulle som
höjer sig bland åkertegarne till venster
om landsvägen, och den folket säger vara
konung Blot-Svens grafhög. Se härom
vidare Broby by i Börje socken. Till
härvarande gästgifveri är anslagen räntan
af 1 mantal Ostanbro i Björksta socken.
Nyqvarn. En qvarn uti Wreta
Klosters socken i Linköpings län, hvarför
eg.rätts-afgiften 1861 var 8 rdr 84 ore
och egare löjtn. F. Kraft.
Nystorp. Egendom uti Lommaryds
socken, Norra Wedbo härad af
Jönköpings län, af3/4mant. skatte, bebyggdes
i slutet af sistförflutna århundrade till
herregård af mönsterskrifvaren Carl
Hagelberg och köptes efter majoren Carl
Fredrik Wåhlins död 1850 af en bonde.
Eganderätts-afgiften år 1861 var 3 rdr
30 öre.
Nysund, annexförsamling hörande till
Rudskoga pastorat af Carlstads stift,
består af något öfver 3229/40 mant., deraf
största delen eller 217/2o mant.
(inberäknadt 4% mant. recognitionsliemman
skattlagda år 1854) ligga i Nerike och
lyda till Edsbergs härad, undantagandes
3Vg> som höra till Lekebergs bergslag,
det öfriga, 87/g mant. skatte, 2V2 mant.
frälse, i Wärmland och Wisnums härad.
Nerikesdelen af socknen som omfattar
1,298 qvadratmil land, 0,224 sjö, begränsas
af Carlskoga i norr, Qvistbro och
Ska-gershult i öster, Finnerödja i söder samt
sjön Skagern och den deruti fallande
Letelfven i vester, hvilken elf utgör
skilnaden i socknen emellan de båda
landskapen. Wärmlandsdelen gränsar för
öfrigt i norr till Carlskoga socken, i
vester till Wisnums och i söder till
Rudskoga socken. I förstnämnda del
fram-strvker den landtrygg, som förenar
Kihls-bergen med Tiveden, och landet uppfylles
af skog, berg och moras. Längst i
vester, emot elfven, är mest sandigt och
sankt samt skogigt mer än bergigt;
likaledes i midten och söder. I öster
och norr mera kulligt och genomskuret
af vattendrag. Sjöarne Ölen och Björken
utgöra styckevis gräns emot Qvistbro;
och ifrån de inre kärren går en å med
flera grenar till Letelfven. Näringar äro
skogs- och bergshandtering, jemte ett för
ortens behof knappt tillräckligt åkerbruk.
Socknens i Wärmland belägna del är
mera jemn och sädesproducerande. Denna
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
