Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nysund.
Ny sund. 273
del innefattar på en längd af 1% mil
och på en bredd af % mil 17,495 tid
fast land, hvartill komma 1,503 tunnl.
mossar och 205 tunnl. sjöar. Socknens
mesta åkerjord är belägen åt dess östra
sida, och anses socknen nära nog till
fullo uppodlad. Jordmånen består för
det mesta af sandblandad lera eller sand.
I allmänhet består bottnen af röd lera
med ofvanliggande lösare jordarter.
Mossarne sträcka sig för det mesta utefter
socknens hela vestra gräns ifrån norr till
söder. De flesta af dem tyckas ännu
bestå af tillväxande hvitmosse, hvadan
de synas till odling vara otjenliga. Utom
Lethelfven finnas 6 mindre sjöar,
hvarjemte gränslinien mot Wisnums socken
går genom sjöarna Stora Wismen,
Säl-sjön och Defvelkärn. Ibland rinnande
vatten må nämnas den s. k. Sågbäcken,
som är ungefärligen 3/4 mil lång, går
genom flera skogstrakter i socknens norra
ända samt faller slutligen vid Norra
Håkansbohls egor ut i Lethelfven.
Bergarterna bestå vanligen af granit och
allmän gråsten. Några mineralier äro
icke påträffade, utom ett litet qvartsberg
invid torpet Svartebo uppå Håkansbohls
skogsmark i norra ändan af socknen, som
är inmutadt och bearbetadt af
Björnebergs bruksegare. Uppå hemmanet
Grytesjöns skogsmark finnes en helsokälla,
vanligen kallad Björnkällan, med jernhaltigt
vatten; der finnes äfven gyttja, som
synes vara tjenlig till användande vid
badning. Vid källan funnos åtminstone
år 1852 ännu icke några hus uppförda.
Utom vanliga djurarter hafva äfven elgar
visat sig inom socknens skogar.
Folkmängden 1810 var 2,088 personer, år
1862: 3,917 i hela socknen (2,471 i
Nerikesdelen, der samma år funnos 463
matlag). Åkerbruket är
Wärmlands-soc-kendelens hufvudnäring och har under
sednast förflutna åren gjort högst märkbara
framsteg. Åkerjordens areal är 2,003
tunnl.; den gamla jorden skötes i
allmänhet väl, och cirkulationsbruk med 2
à 3 klöfver- och timothejvallar är
mer-ändels öfver allt antaget; på de bättre
egendomarna är jorden indelad i 7 à 8
gärden, då vanligen ett gärde begagnas
till sommarbete. Hafra är hufvudsädet,
rågen tyckes ock trifvas ganska väl.
Åkerjorden är i allmänhet mycket
lätt-brukad. Här är vanligt att plöja
trädes-v.
jorden strax efter fullbordad vårandetid
och vid rågsåningen omplöja samt lägga
gödseln ofvanpå, hvilken i sådant fall
endast nedharfvas med s. k. krok- eller
gåsharf. Rågen gifver vanligen 7 à 8
kornet, hafran 4 à 5 kornet. Som inom
socknen finnes en icke obetydlig
bruksrörelse, så åtgår spannmålen för det
mesta inom socknen. Hufvudsakliga
hö-fångsten skördas af vallar, 2 å 3 i hvarje
trädeslag, hvilka gifva vanligen en
någorlunda god afkastning af klöfver och
timothej, c:a 6 à 7 lass på tunnlandet
och hvarje lass beräknadt till 30 lU.\
ängen upptager 1,204 tunnland. Skogen,
upptagande en rymd af 13,253 tunnl.
(dock inberäknad utmark), uppfyller
någorlunda behofvet. För barrskogens
återväxt till sågtimmer torde man böra
antaga, att en tidrymd af 100 år erfordras;
efter 60 à 70 år kan påräknas fullt
tjenlig kolskog. Till brukens årliga
behof erfordras utur skogen mellan 2,000
à 3,000 stigar kol. Vid Ångs säteri har
för ett 10:tal af år sedan skogen blifvit
på ett ändamålsenligt sätt indelad i årlig
trakthuggning.
Nära Munkfors qvarn och vid Lidens
qvarn äro uti Lethelfven laxfisken, som
gemensamt årligea gifva C:a 5 å 6 skM.
lax. En icke obetydlig biförtjenst är
forsling af förnödenhetsvaror från
lastageplatserna o jemte spannmål till
bergslagerna. Å hemmanet Åtorp, som är
gästgifvaregård, är anlagd en
lädergarfveri-fabrik, och strax invid den stora
stenbron, som är byggd öfver Lethelfven,
finnas äfven boende tvänne handlande;
hemmanet är beläget vid stora
landsvägen, som går mellan Örebro och
Christinehamn samt vid allmänna landsvägen,
som sträcker sig till Carlskoga bergslag.
Kyrkan var fordom byggd på östra
sidan om Lethelfven i Örebro län och
kallades Skogsbo kapell, hvarefter ännu
1735 syntes qvarlefvor. Nuvarande kyrkan
uppfördes 1638 på vestra sidan af elfven
och invigdes 1641. Hon kallades i
förstone Sunds kyrka, men blef sedan,
till skilnad från Sunds eller Sunne kyrka
i Fryksdalen, kallad Nysunds. Hon är
byggd af trä och ansenligen utvidgad på
1680- samt renoverad på 1840-talet.
Barnundervisningen är uppdragen åt 2:ne
skollärare, nämligen uti en ambulatorisk
och en fast skola; den sednare hålles i
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
