Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Näfverkärr.
Näfveqvarn.
279
si: eftir: Dfunar: fatljur: sin: sun Ijruffjii:
flafgi: fagtfji: (jan: l: sten: t()ru [-6ru-tf]ur:-] {+6ru-
tf]ur:+} sin: a: |ja&fatt: t Düatfjum. Å
en annan runsten läses: f(jurt(jr: ftllfe:
t^ur öiourn: fcartfjii: ßru: t()as: eftir:
Uers&uff: fatf)ur: sin. I anledning af
denna och en annan runsten samt några
vid Glömsjö ännu i en dubbel rad
stående fasta ekpålar, som på några ställen
omvexla med en forntida broanläggning
af stenar, — skrifver Wieselgren —
»således har den stora bron byggts till
fadern W^ersk Ulfs åminnelse af sönerna
Thord och Thorbjörn, boende öster om
vattendraget, samt af Thorkar, boende
vester derom, till sonen Sakses
åminnelse. Då en dylik byggnad blott
kunde utföras af en rik slägt, och Thord
var det äldsta namnet i Bondeslägten,
och dennes son var häradshöfding i
Njudung, är ej osannolikt, att vi här
se ruiner af denna äfven på svenska
thronen upphöjda ätts storverk.»
Folkmängd. Hemmantal. Eg.rätts-afgift.
1805 — 1860. sk. kr. fr.
843. 1,305. 14g. 5. 87 rdr 44 öre.
Byar och gårdar: Af frälsehemmanen 2 mtl
Norra och Södra Ndfvelsjö; till Näfvelsjö skref
sig landshöfdingen öfver Tiohärads lagsaga och
Jönköpings län år 1636, Bengt Bagge. — V4
Ahult, gammalt frälse, var Söfreu Kijls
möder-nearf, som då såldes till grefve Mauritz Sture
för 20 daler. 1mantal Ahult med garfveri,
hvarför eg.rätts-afgifteu är 5 rdr 10 ore. — 1
mant. Bjurviks säteri, se den art. med underl.
1 Rullaberg (betalar i eg.rätts-afgift 7 rdr) äro
största gårdarne. I mant. Rågsjö,
pistolsmeds-bost.; s/4 mant. Böda, V2 Glömsjö, s/4 Målen,
V2 Ahult med Q,varnstads qvarn och såg samt
oljeslageri. 3/4 Angå är militiæboställe. —
V g Dahlskog, komministersboställe. Af
skattehemman: 2 mantal Glömsjö, 1 Hjertanstorp, 1
Rågsjö, stom. — 1 mantal Rösås. — 4 mantal
Ahult. — Till kyrkosocknen hör Skaten i Westra
härad, innefattande 71 5 mant., se Sandsjö
socken. — Adress: Ekesjö.
Näfverkärr. Ett skatte-hemman af
V4 mant. i Bro socken, Stångenäs härad,
Göteborgs och Bohus län, beläget på
yttersta spetsen af Herrenäset, är
anmärkningsvärdt för sin skog af lind och
askträd samt för sin utomordentligt
fruktbara jord, hvilken år 1841 gaf ända
till 36:te kornet af höstsädet. Tax.värdet
år 1862 var 16,000 rdr.
Näfveqvarn, styckebruk, beläget nära
Bråviken, i Tunabergs socken, Jönåkers
härad och Nyköpings län, har egen
malmtillgång från Skeppsviks-, Damm-,
Hag-, Kärr- och Nygarns, med flera
grufvor inom socknen samt från
Kor-torpsgrufvan i Östra Husby socken af
Linköpings län, äfvensom
rekognitionsskog af 2,500 tunnland. Vid bruket
äro, förutom gjuteri, der det 1861
tillverkades 6,958 centner gjutgods, flera
mekaniska och kemiska inrättningar, och
till detsamma höra, utom qvarnar äfven
Tunabergs koppar- och koboltsverk,
alltsammans taxeradt 1862 till 113,800
rdr rmt. Landtegendomen består af
o 0
Koppartorp, 1 mant. frälse, Albäck och
Stora Uttervik, som fordom varit säteri,
tillhörigt riksmarsken Axel Ryning, 1
mant. skatte hvardera, samt Lilla
Uttervik, V4 mant. frälse, och ännu 28
hemman inom socknen och 2l/2 hemman i
den nästgränsande Tuna, alltsammans
år 1862 taxeradt till 663,000 rdr rmt.
Innan Näfveqvarns bruk i början af
1600-talet anlades, innehades stället af
ståthållaren på Nyköpings slott, amiralen
Peder Christersson Sjöblad till Flättna,
samt derefter, genom donation af
kronan, af hans stjufson, den namnkunnige
hjelten, riksamiralen Carl Carlsson
Gyllenhjelm, konung Carl IX:s naturliga
son; och skall egendomen då endast
bestått af mjölqvarnar, en täppa och
hemmanet Öfverhyttan. Kommen i
händerna på de med sina föräldrar och
syskon från Holland inflyttade bröderna
Gillis och Hubert De Besche, förökades
den efter hand, och bruksanläggningarne
börjades på Louis De Geers privilegier.
Huberts son, Gillis, hvilken, likasom
flera hans namnfränder, blef naturaliserad
svensk adelsman, samt hans son, Isaac,
och sonson, Gerard Georg, egde sedan
Näfveqvarn och skrefvo sig dertill. Det
föryttrades på 1790-talet från De
Beschi-ska slägten af den sistnämndas son,
hofjunkaren Isaac Georg De Besche, till
hans måg, majoren Gustaf Ulric
Silfversparre, hvilken åter 1805 sålde godset
till herr J. F. Sederholm med flera.
Småningom kom sonen, konsul A. M.
Sederholm, ensam i besittning af
egendomen, den han mycket förbättrade, och
som hans arfvingar äunu innehafva. I
Wetenskaps-Akademiens Handlingar
nämnes såsom en synnerlig förbättring, att
under Silfversparres tid vid 2-.ne
stjelp-ugnar, som voro i dagligt bruk, 31 Itt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
