Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 Nottarön.
några slägt- och orters namn samt seder,
som påminna om deras ursprung. Ännu
anträffas rökstufvor, finnbad äro äfven i
bruk, och Finnen besår till det mesta sin
åker med korn och kornbiand.
Välmågan är här mera allmän, och Finnen
är ofta förläggare åt den skuldsatte
Nåsbonden.
Socknen utgör sedan 1822 ett
särskildt pastorat. Nuvarande kyrkan är
uppbyggd år 1795 af gråsten och håller
403/’4 aln i längd och 32 alnar i bredd;
utantaket är spånbelagdt. Tornet, 60
alnar högt, är försedt med slagur. I
kyrkans archiv förvaras några äldre
handlingar, hvaribland följande böra nämnas:
En gammal skrifven mässebok. Kon.
Carl IX:s tillståndsbref för frimarknad i
Nås d. 18 December 1607. Flerfaldiga
bref af konung Gustaf II Adolf och
drottning Kristina rörande ortens
ekonomi. Bland nyare: konung Fredriks
pardonsplakat af d. 2 4ug- 1743 för 30
Nåsbönder, som deltagit i upproret. Ett
pass i original på ryska för afskedade
soldaten Klinga, af år 1792, att
återvända från fångenskapen i Sibirien. Den
första pastorn var Michaël år 1506.
Tobias Westblad, död 1777, var en stor
musikus Barnundervisningen bestrides
i 2 fasta folkskolor, 1 fast och 3
flyttbara småbarnsskolor, af 2 examinerade
och 5 oexaminerade lärare.
Socknen, som innefattar 1341/C4 mtl, med
1 bergverk, 2 manufakturinrättningar, 2 qvarnar
och sågar, erlade 1860 i eganderätts-afgift 456
rdr 60 öre. — Här märkes Lindesnäs bruk och
landtegendom (se den art.) med en eg.rätts-afg.
af 238 rdr 7 öre. — En tobaksfabrik vid
Källeborg med qvarn (eg.rätts-afg. 21 rdr 50 öre).
— Af byar nämnas: Borg, ütan]cyrka, Utby,
Ånge, Linda, Tina, Heden, Haga, Storbyn,
Hof-berget, Ur sen, Sigfridstorp, Digerliden, Flatmen,
När sen, Kölar åsen, Näfvaråsen. — Adress:
Gagnef.
Nåttarön (Notarön), hörande till
Utö kapellsocken, ligger mellan Utö och
Landsort i Södermanlandsskären. Om
en drottnings flykt härifrån är bland
folket en sägen, redan omnämnd under
artikeln Drottningberget. Ön,
innehållande v4 mantal, hörer till Össmo
socken och eges af Utö grufvebolag.
Näckten. En af Jämtlands större
sjöar, belägen midt imellan Storsjöns
södra vattenled och Lockne samt
Räf-sunds sjöar; räknas från sin början, i
Näfvelsjö.
Näs socken af nämnda län, 4 mil i längd
och 3/4 mil i bredd; säges hafva 300
holmar, åtminstone befinner man sig
ofta såsom i en irrgång mellan dessa
holmar och har svårt att vid oväder
finna fasta landet. I denna sjö fås
större och bättre laxöring än i
Storsjön.
Näflinge, Annex-socken till
Wins-löfs pastorat, ligger i Westra Göinge
härad af Christianstads län, 1V2 mil
v. n. v. från Christianstad. Marken är
ojemn samt stenig, och sandmyllan är
rådande jordmån; lera är mera sällsynt.
Socknen, som omfattar 0,339 qvadratmil,
hvarpå bodde år 1805: 383 och 1860:
872 personer, innehåller 5V2 mantal
skatte, 35/ie krono, 2V8 frälse, skiftade
i 64 delar, hvaraf de största äro: 7/i6
mtl Attarp (eg.rätts-afg. 4 rdr 46 öre).
— V2 Maglehult (eg.rätts-afg. 3 rdr).
3/8 Röe. Den minsta är 1/R4 mtl. Öfriga
hemmanens namn äro: Östra Ejaröd,
Holckaberga, Krokaröd och Bodarp.
Kyrkan ligger 3/4 mil från moderkyrkan.
— Adress: Christianstad.
Näfvelsjö. Annex-socken till Björkö
pastorat, är belägen uti Östra härad af
Jönköpings län, 3V4 mil s. s. v. från
Ekesjö, samt omfattar en areal af 0,607
qvadratmil, hvaraf 0,ii2 äro insjöar.
Marken är i allmänhet sumpig af kärr
och mossar. Jordmånen är blandad med
sand och mylla. Barrskog finnes till
husbehof. Här finnas sjöarne Näfvelsjö,
Tjurken, Lilla Nömmen, Unglarp, eller
Naglarp, hvilken skall hafva tvänne
bottnar, Nöbbeleds-, Wrå-, Böda-,
Kjättel-och Myas]öii. Kroppån rinner genom
socknen. Kyrkan, belägen 13/10 mil
från moderkyrkan, är gammal och byggd
af sten; hon ökades 1760 med en 15
alnar lång tillbyggnad åt norr. Näfvelsjö
skrefs Nævelsyo af biskop Carl i
Linköping 1300. Det var eget pastorat,
då det 1696 förentes med Björkö. —
Fordom har här funnits Silkebrunns
helsokälla; nu mer finnes väl en källa
på Näfvelsjö bys egor; men ingen
helsokälla är inom sockengränsen.
Fornminnen: flera runstenar finnas, hvaraf
må nämnas den mellan Rösås och
Nöb-beled på utmarken eller mellan Östra
och Westra härader, kallad Linbyxesten.
Man läser der: JfnutRcf: Sflti ëten: £(jttll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
