Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Näshulta.
Näsinge.
299
nordost och öster, Floda i sydost och
söder samt Julita och den söder om
Hjelmaren belägna delen af Öja socken
i vester, upptager, med en mils längd
från öster till vester och ungefär lika
bredd, en yta af 0,958 qvadr.-mil land och
0,ii4 vatten samt omsluter den långa och
smala Näshultasjön och dess utlopp i
Hjelmarens östligaste del. Socknen är
mestadels bergländig, äfven vid sjöarnes och
vattendragens stränder, samt nästan
oländig öster och söder om Näshultasjön,
uppemot den stora landthöjden, med berg
af ända till 280 fots höjd. Rådande
jordmånen är således mo- och sandjord,
omvexlande ined svag lera.
Hemmantalet utgör 249/i6 mtl, deraf blott 1%
äro krono och 3/8 skatte; allt det öfriga
består af frälse och lyder till största
delen under herregårdar. Folknummern,
som 1805 steg till 1,308, hade 1856
endast ökats med 55, men uppgick 1862
till 1,463; utskrifningsmanskapet
utgjordes af 57 man. Näshulta församling hörer
till Strengnäs stift och är ett patronelt
pastorat af tredje klassen; och tillkommer
patronatsrättigheten egaren af Hedensö
säteri, enligt patronbref från slutet af
1600-talet, utfärdadt till riksrådet och
presid. frih. Knut Kurck, för det han
1677 på egen bekostnad utvidgade
kyrkan. Denna, särdeles prydlig, fast utan
torn, är vackert belägen, 1 mil från
Nästorps gästgifvaregård, i nordöstra delen,
vid stranden af Näshultasjön, samt har
ett epitaphium öfver förutnämnda, här
begrafna riksråd, hvilket monument skall
vara af alabaster, enligt Thams
beskrifning öfver Nyköpings län, men af svart
marmor, enligt Söderbergs matrikel öfver
ecklesiastiska beställningarne inom
Strengnäs stift. Barnundervisningen bestrides
1 4 fasta skolor, hvaraf 2
småbarnsskolor, af 2 examinerade och 2 oexaminerade
lärare. — Näshulta förekommer 1314
och sedermera under medeltiden, dock
mindre ofta än nästliggande socknar,
hvarjemte fornlemningar här äro
sällsynta. Orsaken dertill torde vara
jordens sämre beskaffenhet, som gjort att
orten sednare bebyggdes.
Gårdar och verk inom socknen af någon
betydenhet äro: Hedensö (se dess särskilda artikel); Magda,
2 mantal frälse-säteri, förr lydande under Hedensö,
nu tillhörigt kapten Nils Carl von Oelreich. Wid- .
ökna, l1/* mantal (inb. Lindbäcken, Öster-
torp), krono, pastorsboställe; Öknetorp 1/8
hemman rå och rör, utbytt från Hedensö, och sedan
1849 komministersgård; V4 Rotarbo,
sergeantsboställe; Vg Ilolmtorp, kronojägareboställe;
vidare det fordna Näshulta bruk, beläget vid
Näs-hultasjöns utlopp i Östra Hjelmaren, här är nu
qvarn med 3 par stenar och såg; Haneberg,
Tham kallar det oriktigt Hanöberg (se d. art.)
1 mantal säteri med tegelbruk och kalkugn,
förutom underlydande 75/lfi hemman Söderby och
Torps qvarn och såg, ligger vid vestra stranden
af Ramfjärden, Näshultasjöns sydligaste del.
Försåldes 1862 af kapteuen Axel vou Heijne för
268,500 rdr rmt till grosshandlarne T. May och
A. T. Stark i Stockholm samt brukspatronen P.
M. Wetterqvist, den förstnämuda till hälften
och de båda sednare till en fjerdedel hvardera.
Vg mtl fr. Åstorp, utom under), hemman, eges
af bruksegaren Robert August Arfvedsson. —
Adress: Eskilstuna.
Näsinge. Regalt pastorat af 2:dra
klassen, bestående af Näsinge, Högdals
och Lommelands socknar samt hörande
till domprosteriets Norra kontrakt i
Göteborgs stift, är det nordligaste uti Bohus
län; gränsar i söder till Skee socken samt
omgifves i vester af Säckefjorden, i norr af
Svinesund och i öster af Idefjorden.
Äfven den södra gränsen bildas till en del
af en hafsvik, den bugtande Dynekilen
(se den art.) Trakten är nästan
uppfylld af berg, ibland hvilka isynnerhet
Wettebergen och Näsingeåsen utmärka
sig och ligga parallelt med hufvudåsen,
som går längs Idefjorden, skiljda
derifrån af sjön Lången och dess vattendrag.
Öfriga insjöar äro Ramkärn och Elsjön,
vester ut Sopperedvattnet, Wuglanna-sjön
och Pr estvattnet, m. fl. De berömmas
för sin fiskrikhet, särdeles på gädda och
aborre. Pastoratet är skogbevuxet, utan
att dock ega något betydligt qvar af
sina fordna utomordentliga timmerskogar.
Hemmantalet är 513/8 mtl, inbyggarnes
antal (år 1860) 2,631. Hufvudnäringen
är åkerbruk, och förnämsta binäringen
boskapsskötsel. Fiske idkas endast till
husbehof af strandboerna. Allmogen
uppför stora och beqväma boningshus, och
man träffar här de rymligaste och ljusaste
stugor i länet. Pastoratet är ett af de
minst lönande, på samma gång, som det
mest besvärliga. Ingen komminister
finnes, utan måste pastor ensam sköta tre
kyrkor. Första pastorn här har varit herr
Pouvel, omkring 1559. Vidare må
nämnas Peter Lamberg, pastor här 1717;
förut åtföljde han, såsom pastor vid
Elfsborgs regimente, Stenbockska arméen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
