Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
300
Näsiuge.
Misinge.
samt deltog uti Norska fälttåget 1716.
Han var en gammal Carolin med
prest-krage, och sin konungs gunstling och
värd, under dennes vistande här. Han
dog 1755, 74 år gammal, välsignad af
en församling, hvars under ofreden lidna
sår han med kraftfull hand botade.
Redan sedan 1819 eger pastoratet en
för detsamma ganska ändamålsenlig
skol-anstalt, som förestås af tvänne lärare.
Näsinge. Moder-socken, belägen uti
Wättle härad af Göteborgs och Bohus
län, är den bördigaste uti ofvannämnda
pastorat, i hvars sydöstra del den ligger.
Arealen uppgifves till 0,388, hvaraf 0,034
äro insjöar, och folkmängden (år 1860)
var 877 personer; år 1805 beboddes
socknen af blott 343 individer.
Hemmantalet är 17Y2 mtl. Sjöfart idkas med
13 egna båtar. Socknen skall vara en
af de vackraste i Bohuslän. Utsigten
från det mäktiga Löfveråsfjället, öfver
hvars spets (länets högsta höjd),
Björ-nerödspiken, gränsen går mellan Skee och
Näsinge, är en af de utomordentligaste.
På detta fjäll, som är brant åt vestra
sidan, men sluttar mot Idefjorden, skall,
enligt en folksägen, kon. Carl XII ofta
uppstigit, för att härifrån beskåda det
ställe, der målet skulle sättas för hans
hjeltebana.
På Näsinge-slätten och i de dalar,
som nedgå till Idefjorden, eger socknen
sin mesta och bästa odlingsjord.
Huf-vudsädet är hafra. Bådande jordmån är
mylla på lerbotten, hvilken sistnämnda
uti slätten är uppblandad med
skalmer-gel. Denna jemna och fruktbara dal,
bildande den herrligaste kontrast emot
de vilda, skäggiga fjällväggar, som
kring-stänga honom på alla sidor, skall
således i en aflägsen forntid varit en
hafs-bassin, och hvalar summit, der nu de
rika skördar gunga! Äfven på det ganska
höga Wetteberget förekomma fossila
snäckor. Jordytans förändringar, om hvilka
dessa snäcklagers nuvarande aflägsenhet
ifrån det haf, som alstrat dem, bära
vittne, hafva troligen alltid fortgått lika
omärkligt, fastän lika säkert, som nu.
Det obegripliga härutinnan blifver dock
klarare, vid åtankan på de lika stora
förändringar med oss sjelfva inom en
tidrymd af några få år — och likaså
småningom, så omärkligt för oss sjelfva
och vår dagliga omgifning. Kyrkan,
belägen 1% mil från Strömstad, 2 mil från
Fredrikshall, 4/5 mil från Lommelands,
röjer samma uråldriga byggnadssätt, som
den sistnämndas. Utom hällkisterör, äro
fornlemningar från hedniska tiden
sällsynta. Den märkligaste är en samling små
grafkullar vid torpet Lihult på Bräckes
egor, enligt sägnen, tillkomna efter ett
slag i forntiden. De märkvärdigheter
här förekomma, äfvensom alla
traditioner, hänföra sig till Carl XILs person
och tidehvarf. Den underbara
galér-transporten ifrån Strömstad, genom
Näsinge till Idefjord, vet allmogen att noga
beskrifva. Det var härifrån galererna
fördes öfver Näsinge-slätten till sjön
Lången vid Kalseröd, samt derifrån den
oländiga vägen genom Elfsjön åt
Pilegården och Hällsmörk. Lemningar efter
de anlagda risbäddarne och kafvelbroarue
förekomma uti några mossar på Ösbys
mark, hvilka efter denna händelse blifvit
kallade Gallejemyrorna. Vid södra
bandet af den vik, der galererna kommo i
sjön, på Glannareudden, ligger ett 100
alnar långt retranchement, som Carl XII
uppfört emot de fiendtliga batterierna på
den gent emot liggande norska
Skrifvare-ön. Eetranchementet sattes åter istånd
under 1808 och 1814 års krig. Man
har derstädes i våra dagar funnit
styckekulor och bomber, efter de blodiga
striderna på Idefjorden 1718. Vid kong
; Carls Källa på hemmanet Pilegårdens
egor är fäst ett historiskt minne, hvarom
se art. Pilegården. Äfven vid Svinesund
bär en källa kung Carls namn, och på
gården Bräcke omtala åboerna med
stolthet, att den tolfte Carl en natt hvilat
på en halmkärfve å dervarande loge.
Hans namn ljuder ännu bland Näsinge
fjällar, alltid beledsagadt af okonstlad
beundran.
Af förutnämnda hemmantal erlades 1860 för
138/8 skatte, 1 frälse, skiftade i 80 delar, och
för 5 lägenheter samt 5 manufakturinrättningar,
119 rdr i eg.rätts-afgift; i bevillning efter II
art. erlades 12 rdr 75 öre. Ord. räntan är
142 rdr 42 sk. 3 rst. kronovärdi. Största
gården är 23/8 mtl Näsinge, (med Presteröd och
Stufveröd) tax. till 12,000 rdr, och torde vara
det bästa pasJ,orsboställe i Göteborgs stift. I
det lilla pastoratet, med sin ringa tionde, af
knappt 40 t:r, är afkastningeu af bostället
pre-stens hufvudsakligaste aflöniug. Vg Halsängen,
är prestenkesäte. Gårdar med de största
taxeringsvärdena äro för öfrigt ß/6 mtl Boi’å$gå7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
