Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
Ofvauåker.
Ofvanåker,
bruk anlades, hade dess egare af nöden
att erhålla skog till sitt bruk, hvadan
de anhöllo om afskiljande af den mark,
hvilken icke tillkom socknemännen för
deras egande skattetal, i anledning hvaraf
en skogskommission nedsattes, hvilken
1744, 49 och 50 bestämde det område,
som skattemännen tillhörde, och
afsta-kade den mark, som tillföll Kongl. Maj-.t
och kronan. Af denna sednare del
tillades sedermera Woxna bruksegare år
1754 dess nil egande område med 8 mtl
bergsfrälse och 3/lß mtl kr.-skatte natur.
På detta sätt blef af gamla Ofvanåker
3:ne särskilda delar, näml.
skattemanna-området, kalladt Hemsocknen, Woxna
bruksområde eller Woxna socken samt
Ofvanåkers krono-allmänning. Dessa
delar hafva dock sedermera undergått
åtskilliga smärre förändringar. Woxna
bruksegares område var med Ofvanåker
förenadt allenast till år 1775, då, genom
Kongl, resolution af d. 24 October s. år,
Woxna afskiljdes helt och hållet från
Ofvanåker och bildade egen socken och
pastorat. I ecclesiastikt hänseende har
Ofvanåkers pastorat äfven sedermera
undergått förminskning, enär år 1845 vid
bildandet af Loos pastorat Qvarnberys
by och nybyggena Lekstrand, Mannsjöhed,
Mannsjön, Hässjöberg och Nybyn samt
Samnelsfallet äfvensom Norra och Södra
Grcistjern tillades till detta
sistnämnda pastorat. I alla öfriga förhållanden
tillhöra de dock ännu Ofvanåkers socken.
Frälsehemmanet Djupa, hörande i
kyrkligt hänseende till Woxna socken, föres
i Jordeboken under denna socken
Socknen är ett konsistorielt pastorat af 3:dje
klassen, hörande till Helsinglands vestra
nedra kontrakt i Uppsala stift.
Inne-byggarne äro, liksom Helsingen i
allmänhet, välbergade; dessutom fridsamma,
idoga och sparsamma. Om de ock vid
jemnförelse med Helsinglands öfriga
allmoge kunna förefalla mindre lifliga,
hvadan man anser Ofvanåkersboerna
sen-tänkta och senrådiga, äro de dock sina
grannar vida öfverlägsna uti ihärdighet och
ihållighet. Ak erbruket utgör nästan enda
näringen inom Hemsocknen. Stor utväg
finnes till jordvinning genom
Woxna-elfvens sänkning, hvilket behofvet
högligen påkallar, enär ej mindre än 1,750
tid kärr och myror, som äro belägna
invid elfven, nu äro af ringa värde och
dessutom verka frost å den öfriga
inego-jorden. Genom att först
Edsby-strömmen sänktes och elfven sedermera
fördjupades från sjön Wägnan till Wiksjön,
som slutligen sänktes 4 fot, skulle denna
mark blifva tjenlig att till svaljord
upparbetas. Hela kostnadsförslaget är
beräknadt till 30,000 rdr rmt. Skogarne
hafva väl förr blifvit obetydligt anlitade
till afsalu, men dock genom svedjning,
som till en del ännu derstädes
begagnas, äro de mycket försämrade och på sina
ställen nästan förstörda, hvadan socknen
kan anses hafva skog endast för eget
behof.
Areal: 549,056 qv.-refvar i Hemsockoens-
387,743 d:o i Krono-Allmäuningar.
S:ma 937,699
deraf i Hemsocknen 48,306 qv.-refvar inrösn:sjord
» å Kronoallm. 13,839 d:o d:o.
Hemsocknen innefattar 39 mtl lOöresl., 16^ pgl.
Krono-Allm. *) d-.o 12 d:o 1 d:o 13 d:o.
Summa 51 mtl 12 öresl., pgl.
Efter tax.-längden innefattar socknen
661 öresl. 10 pgl., eller c:a 42 mtl,
taxerade 1862 till 789,200 rdr; ali annan
fastighet, som ej hörde till jordbruket,
taxerades till 49,640 rdr rmt, deraf 34,600
rdr för kyrka, folkskolebyggnad, 2:ne
sockenmagasin och sockenstuga.
Barnundervisningen bestrides uti en fast, 1
flyttbar, 6 fasta och 2 småbarnsskolor af
2 examinerade och 8 oexam. lärare.
Socknens allmänna kassor hade 1860 ett
kapital af 7,141 rdr rmt, och uti
socknemagasinet befunnos 393 t:r 223/16 kpr
säd. Dessutom finnes en kassa, kallad
Uddemantals-kassan, uppgående till c:a
1,000 rdr rmt, hvilken är ämnad till
understöd åt svaga soldatrotar. Af
kyrkoherdar må nämnas Nils Magnusson
Celsius år 1675. Kronotionden, som
anslogs 1601 åt Norrlänningarnes tappre
anförare Påfvel Göransson för hans trogna
tjenster i LifHändska kriget, är nu
anslagen åt Lrppsala akademi. Socknen
har en svan i sigillet, och då, såsom förut
är nämndt, denna socken och Alfta varit
förenade, torde den senares namn kunna
härledas från Isländska ordet Al.t, som
betyder svan, och ännu påträffas dessa
djur i Ljusnans och Woxnans elfvar. I
Knåda by hållas årliga marknader. —
*) In ber. 2 mtl 13 öresl. 18 pgl., som höra till
Loos pastorat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
