Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ogesta.
Ohre.
329
Folkmängden, som år 1825 var 1,956,
hade 1862 uppgått till 3,098 personer.
Byar och verk. Af dessa må näraoas i
Hemsocknen: Klon och Böhle, Amnebo, Södra och
Westra Edsbyarne, Norra Edsbyn och Grånäs,
Wrestra och Östra Roteberg, Knåda, Wängsbo,
Östanå, Ryggesbo och Elgnäs, Prestbolet ] 1 öresl.
6 pghd. Lägenheter: Höjen, kommin.-boställe,
Kålbacka, klockare-och skollärare-boställe. Edsby,
Ullungs, Wiksjö tullqvarnar. Wiksjöforss
manufakturverk, tax. till 2,400 rdr rmt. Färgeriet,
Elmeå fiske, Alfta Urfjällar. — A
Krono-allmän-ningen må följande nämnas: Spjutmyran 10öresl.,
Södra och Norra Blommaberg, Lobonäs, 1 mtl,
3 öresl. 3 pgl., Gropabo, 6 öresl. 12 pgl.,
Matsmyra, 7 öresl., Nybo, Öratjern, Öjungstorp m. fi.
Ogesta. Ett och 1/2 mantal
frälsesäteri uti Ossmo socken, Sotholms
härad af Stockholms län, utgjorde 1862,
jemte 1 mtl frälse-säteri Skäringe samt
2l/4 mtl underlydande med sågqvarn,
ett gods, taxeradt till 52,500 rdr, och
egdes af herr C. C. Ström. Säteriet
innehades på 1600-talet, genom donation, af
slägten Yxkull, reducerades, men utbyttes
åter; år 1772 egdes det af Nackreij,
1825—50 af apothekaren Ringqvist.
Ogestad. Egendom uti Odensvi
socken, Södra Tjust härad af Kalmar län,
belägen uti en bördig och vacker trakt,
utgöres af säterierna Ogestad 1 mtl, och
Puttorp 1 mtl, samt 1/2 frälsehemman
Ekestorp, som ihoplagda utgöra
hufvud-gården, hvartill komma 15V4 ni ti underl.
(se art. Odensvi socken); till egendomen
höra pottaske-sjuderi samt Strömstads
qvarn med 4 par stenar, flerbladig såg
och oljeslageri. Skog växer till
husbehof, äfvensom någon till afverkning.
Ogestad förmodas varit samma Oschystä,
som advocatus Calmariensis C.
Aclenæ-son Sparre år 1311 sålde till lagman
Birger. Ar 1677 bekom öfverste-löjtn.
Georg Silfverlood Ogestad frälse-säteri
under allodial-frälse, som iörut varit
honom på lifstid doneradt; den frånkändes
honom vid reduktionen, men efter Kongl.
Maj:ts bref d. 23 Nov. 1680 fick han
sig det tillbytt. Egendomen innehades
en tid af landshöfdingen, friherre Gabriel
Falkenberg, och tillföll genom arf och
köp 1777 lagmannen och
kommendören Granschoug, efter hvars död 1839
hans dotter, fru friherrinnan F. S.
Ly-becker, kom i besittniug af densamma.
Nämnde lagman Granschoug lefver ännu
i vördadt och kärt minne hos ortens
befolkning, som städse kunde påräkna, att
v.
hos honom finna upplysta och rättsinniga
råd samt lekamlig hjelp.
Ohre eller Ore. Konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., hörande till Rättviks
kontrakt af Westerås stift och beläget mellan
61° 3’ 30" och 61° 36’ nordlig
latitud, samt 2° 23’ och 3° vestlig
longitud från Stockholm eller 32° 44’ och
33° 20’ öster om Ferro. Den utgöres af en
socken — Olire, liggande uti Stora
Kopparbergs län, 7 mil n. n. v. fr. Falun, samt
hörande i kameralt hänseende till
Nedan-Siljans fögderi, i judicielt till
Osterdalar-nes domsaga och Rättviks och Ore socknars
tingslag *), den upptager en areal af omkr.
9,337 qvadr.-mil, hvaraf 0,837 äro vatten,
och har i södra delen en medelhöjd öfver
hafvet af 7—800 fot, som ökas ännu
mer i den norra skogsbygden. Socknen
gränsar med sin nordöstra sida mot
Of-vanåkers och Woxna socknar i
Helsingland och med sin nordvestra till Orsa i
Dalarne, samt i söder till Rättvik. Hela
egorymden utgör, enligt den vid
storskiftets slut upprättade kartan, 1,093,440
qvadr.-refvar, deraf åker 6,298, äng och
myrslag 59,938, skog och utmark 911,757.
Anledningen till denna bygds namn
tillskrifves af några det gamla götiska ordet
Aurt, Urt, som betyder en sten- och
klippig ort, af andra Oran, som är
källan till Oreån. Ursprungligen har Ore
icke varit någon särskild socken, utan den
delen deraf, hvarpå Amunds-
(Amungs)-Böhle, d. v. s. trakten omkring Daltors,
är belägen, hörde i fordna tider till Alfta
socken i Helsingland och den öfriga delen
till Orsa. Ore förmodas varit befolkad
åtminstone i slutet af 1300-talet, tydén
äldsta kyrkan tros vara byggd 1441; af
Hülphers anses den likväl långt förut lia
blifvit uppförd. Imellertid var Ore i
slutet af 1500-talet annex till Orsa med egen
på stället sittande prest, från hvilken
socken hon skildes genom kon. Carl IX:s
resolution af d. 28 Jan. 1607 samt blef eget
pastorat, då äfven herr Andreas Holgeri
ansågs i lärdom och lefverne god att
vara dess första kyrkoherde. Med
afseende på den fåtaliga befolkningen, som
då ännu bestod af endast 50 bönder,
*) Före 1780 hörde’ Ore till Elfdals och Orsa
socknars tingslag, men förenades vid denna
tid med Rättvik. Lagtima ting hålles endast
en gång om året i tingshuset vid Lerdal i
Rättvik.
4 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
