Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
Piteå.
Piteå Landsförsamliug.
plougs lappmarker. — För bedömandet
af handelns framskridande meddelas här
följande tablå:
Export.
Tolfter Tjära Smör
bräder. t:r. lü.
År 1765: 18,404. 300. —
» 1774: 23,516. — —
» 1793: 16,541. 9,025. 3,955.
» 1857: 64,349. 6,517. —
o ’ ’ #
Ar 1856 utskeppades 1,357 skU jern.
Ar 1858 importerades 3,304 t.r
spannmål, 7,608 IU mjöl. — Tulluppbörden
besteg sig 1760 till 3,822 daler
silfvermynt, 1781 till 629 rdr, 1848 till 1,393
rdr, 1852 till 18,865 rdr, 1856 till
32,307 rdr bco och 1861 ända till
68,446 rdr rmt. — Sjöfarten var förr
betydande och sträckte sig ända till
Medelhafvet. Staden uppgifves för
närvarande ega 10 fartyg om 1,362 läster
(efter Wall) eller 8 om 423 läster (efter
James Paton). Skeppsbyggnad
verkställes, såväl för stadens som andra
rederier. Nära invid staden ligger ett
berömdt varf, kalladt Prins Carls varf.
der ärligen flera större fartyg byggas,
såväl för in- som utländska rederiers
o
räkning. Ar 1793 idkades handel af 16,
handtverk af 26, samt fiske och sjöfart
af 24, år 1861 uppgifves liär 16
handlande, 5 fabrikanter och 36 handtverkare.
1 Statsbidrag erlades 1861: 8,577 rdr,
hvaraf bevillningen var 2,815 rdr, deraf
2,144 rdr för inkomst, 281 rdr personlig
skyddsafgift. Marknader hållas här i
Mars, Augusti och December månader.
Här finnes sparbank, stiftad 1852, med
en kapitaltillgång (år 1860) af 68,254
rdr rmt; telegrafstation af 2:dra klassen
med 2 apparater i bruk; filialbank,
inrättad i September 1862. Ett
brandstodsbolag för landsbygden i länet med
reglemente från år 1847 är äfven
härstädes. Värdet af den deri försäkrade
egendom uppgick vid 1855 års slut till
601,923 rdr bco. Stadsjorden,
utgörande 3 mantal, är fördelad i:
sjelfegande jord .... 970 tid
anslagne till skjutsentrepenadea 2 »
löningsjord till ecklesiastik-
och skolstaterna ... 2 » 14,8 kpl.
d:o till borgmästaren . . 10 » 19— »
utarrenderade för
stadskassans räkning .... 2 » 27 — »
till gemensamt bete och skog 6,961 » 9— »
impedimenter..... 30 » — »
stadsplanens areal ... 48 » 4,8 »
Summa 8,027 12— ».
Jordbruksfastighetsvärdet uppskattades år
1862 till 468,000 rdr; alltså stadens
hela fastighetsvärde till 1,010,745 rdr
rmt. Piteå stad, som hör till 4:de kl.
och har 43:dje rummet bland Sveriges
städer, har till vapen ett renshufvud i
silfverfält. — Bland namnkunniga inän,
födda härstädes, må nämnas erkebiskop
Nicolaus Olai Bothnienis eller Botnekarl,
bekant för sitt yttrande vid det stora
religionsmötet i Uppsala 1593: »Nu är
Sverige blifvit en Man och alla hafva
vi en enda Gud.» A den utanför
staden belägna Pitholmsheden hafva
Wester- och Norrbottens förenade
fältjägare-korpser förut haft deras mötesplats, men
äro nu, såsom åtskilda, förlagda till
andra orter.
Piteå Landsförsamling, belägen i
Luleå fögderi af Norrbottens län, 1/2 mil
från staden i nordvest, sträcker sig från
Bottniska viken upp till Arvidsjaurs
lappmarks gräns, samt i öster och vester med
en längd af c:a 11 mil; omgifves för öfrigt
i söder af Skellefteå socken, i norr af
Neder- och Öfver-Luleå socknar. Arealen
är 41,918 qvadratmil, hvaraf 4,165
insjöar; i arealen är Elfsby kapell
inberäknadt. Socknen utgör till större delen
en dalsträckning på ömse sidor om
Pite-elfven. Hafsvikar och fjärdar pryda
socknens skärgård, utefter en sträcka om 6
mils längd. Emot lappmarkssidan finnas
stora skogar, som lemna en myckenhet
timmer till de här befintliga sågverken.
Af kronoskogar återstå ännu
odisponerade c:a 220,000 tid. Den egentligen
bebodda trakten är inskränkt inom ett
par mil från sockenkyrkan. De bebodda
lägenheterna i Elfsby äro spridda inom
en krets af 3 mil från församlingens
kyrka. Piteå sockens invånare äro
ansedda för de bästa åkerbrukare i länet,
men jordmånen är ej den tacksammaste.
Åkern besås mest med korn. Af
ladugården hemta väl de flesta jordegare i
socknen en icke obetydlig del af sitt
lifsuppehälle, men boskapsskötseln är
likväl liär mindre förmånlig, än hos de
angränsande, hvilka hafva mera gifvaude
ängar och ymnigare sommarbete. Såsom
binäringar förekomma tjärubränning,
salt-petersjudning, pottasketillverkning,
huggning af sågtimmer, bjelkar, sparrar och
läkter till utförsel, skeppsvirke till det i
sednare åren här anlagda Oskars varf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
